1899

Från Wikipedia

1899 - MDCCCXCIX 109 år sedan
År 1896 \| 1897 \| 1898 1899 1900 \| 1901 \| 1902
Årtionde 1870-talet \| 1880-talet 1890-talet 1900-talet \| 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1899
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: E. G. Boström 1891-1900
Finland 1899
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	55 – 56
Buddhistisk kalender	2443
Nengō (Japan)	Meiji 32
Judisk kalender	5659 – 5660
Muslimsk kalender	1316 – 1317
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1277 – 1278
Sakakalendern (Indien)	1821 – 1822
Thailändsk solkalender	2442

[redigera] Händelser

17 januari - USA tar Wakeöarna i Stilla havet i besittning.
Mitten av året - En sista undsättningsexpedition, för att hitta Andrée-expeditionen, avgår från Sverige till Grönland. Man hittar inte Andrée, men gör en del geografiska upptäckter.
20 januari - I Stockholm i Sverige införs frivillig fortsättningsskola med skolår 7 och skolår 8.
12 oktober - Andra boerkriget bryter ut.
11 december - Boerna vinner en seger vid Magersfontein där även den Skandinaviska kåren deltar.
31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av litteraturhistorikern Ruben G:son Bergh.

[redigera] Okänt datum

Det svenska Kooperativa förbundet (KF) bildas. Syftet är att konkurrera med den privata handeln och ge arbetarna billigare konsumtionsvaror.
Den svenska riksdagen antar "Åkarpslagen" som strafflägger försök att tvinga någon till strejk.
Sven Hedin påbörjar sin andra Asienexpedition.
Efter att Sveriges statsminister Boström gett efter för norrmännens krav i unionsflaggfrågan året innan avgår utrikesminister greve Ludvig Douglas. Efterträdaren, Alfred Lagerheim, kommer att tillmötesgå norrmännens krav i unionsfrågan, vilket gör honom populär i Norge och i svenska vänsterkretsar.
Konstnären Carl Larsson ger ut Ett hem, med akvareller från Sundborn. Den kommer att påverka svensk möbel- och inredningskonst.
På valdagen i Sverige kritiserar Verner von Heidenstam kravet på inkomst som ett villkor för rösträtt, i en dikt. Den mest kända passagen i dikten lyder "Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar".
Den svenska statliga egnahemskommittén tillsätts.
Den första motordrivna automobilomnibussen tas i bruk i Sverige.
August Strindbergs drama Gustav Vasa sätts upp på Svenska Teatern och gör succé, medan hans övriga historiska dramer mottas kyligt av publiken.
Stockholmsexperimentet med grisar, som inleddes 1895, läggs ner i brist på effektivitet, eftersom grisarna dör av att äta hushållsavfall.
Den äldsta bevarade svenska grammofoninspelningen görs i Berlin. På skivan sjunger operasångaren Oscar Bergström (med två sångerskor) Till Österland vill jag fara.
Postorderföretaget Åhléns grundas under namnet Åhlén & Holm. Dess första försäljningsvara är ett oljetryck på den svenska kungafamiljen. Man köper in ett antal sådana, för 400 kronor samt sätter in en annons i Aftonbladet för 20 kronor. Det blir succé och redan efter ett år är försäljningen uppe i 10 000 kronor.
Sveriges första offentliga lekplats för barn anläggs i Vasaparken på Norrmalm i Stockholm.
För att bevara vad som anses vara ett försvinnande svenskt kulturarv grundar Lilli Zickerman Föreningen för Svensk Hemslöjd under prins Eugens beskydd.

[redigera] Födda

7 januari - Francis Poulenc, fransk tonsättare och pianist.
17 januari - Al Capone, amerikansk gangster.
28 januari - Märta Ekström, svensk skådespelare och sångerska.
30 januari - Max Theiler, sydafrikansk forskare, Nobelpristagare i medicin 1951.
6 februari
- Ramon Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare.
- Åke Natt och Dag, svensk jurist och ämbetsman.
16 februari - Dagmar Ranmark, svensk folkskollärare och politiker.
19 februari - Lucio Fontana, italiensk konstnär.
20 februari - Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
1 mars - Erich von dem Bach-Zelewski, tysk SS-officer.
25 mars - Burt Munro, nyzeeländsk motorcykelkonstruktör och världsrekordförare.
19 mars - Aksel Sandemose, dansk-norsk författare.
5 april - Gunnar Ossiander, svensk skådespelare.
23 april - Bertil Ohlin, svensk politiker, partiledare, professor.
27 april - Walter Lantz, amerikansk animatör, filmregissör och filmproducent.
29 april
- Duke Ellington, amerikansk jazzmusiker och kompositör.
- Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
- Håkan Westergren, svensk skådespelare.
8 maj - Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, nobelpristagare i ekonomi 1974.
10 maj - Fred Astaire, amerikansk dansör och skådespelare.
24 maj
- Henri Michaux, belgisk författare och målare.
- Suzanne Lenglen, fransk tennisspelare.
26 maj
- Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
- David Erikson, svensk skådespelare.
1 juni - Saro Dursun, Sveriges äldsta människa.
4 juni - Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
10 juni - Anita Berben, tysk nakendansös.
16 juni - Einar Hanson, svensk skådespelare.
20 juni - Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
22 juni - Haddon Sundblom, amerikansk konstnär.
27 juni - Juan Trippe, amerikansk företagare och flygpionjär, ledde under många år Pan American World Airways.
1 juli - Charles Laughton, amerikansk skådespelare.
7 juli - George Cukor, amerikansk filmregissör.
14 juli - Signe Enwall, svensk skådespelare.
17 juli - James Cagney, amerikansk skådespelare.
20 juli - Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
21 juli - Ernest Hemingway, amerikansk författare, nobelpristagare.
23 juli - Gustav Heinemann, tysk politiker, inrikesminister 1949-1950, justitieminister 1966-1969 och förbundspresident 1969-1974.
25 juli - Tove Tellback, norsk skådespelare.
6 augusti - Lillebil Ibsen, norsk skådespelare.
13 augusti - Sir Alfred Hitchcock, brittisk filmregissör.
21 augusti - Per Hjern, svensk skådespelare.
2 september - Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
5 september - Georg Leibbrandt, tysk nazistisk politiker.
8 september - Alice O'Fredericks, svensk-dansk skådespelare, scripta, manusförfattare och regissör.
11 september - Philipp Bouhler, tysk SS-officer.
14 september - Josef Meisinger, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
16 september - Edit Ernholm, svensk skådespelare.
20 september - Leo Strauss, judisk tysk-amerikansk politisk filosof.
23 september - Tom C. Clark, amerikansk demokratisk politiker och domare i USA:s högsta domstol 1949-1967.
5 oktober - Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och tennisspelare.
10 oktober - Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
11 oktober - Inga Ellis, svensk skådespelare.
20 oktober - Olive Riley, 108, världens äldsta bloggare.
23 oktober - Filip Oktjabrskij, sovjetisk amiral.
30 oktober - Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).
31 oktober - Nadezjda Mandelsjtam, rysk författare.
9 november - Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
10 november
- Wessel Freytag von Loringhoven, tysk överste.
- Dora Söderberg, svensk skådespelare.
11 november - Hilding Rolin, svensk skådespelare.
22 november - Hoagy Carmichael, amerikansk kompositör, textförfattare, musiker och skådespelare.
29 november - Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
16 december - Noel Coward, brittisk pjäsförfattare, skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
20 december
- Olle Ek, svensk skådespelare.
- John Sparkman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1946-1979.
25 december - Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.

[redigera] Avlidna

29 januari - Alfred Sisley, fransk målare inom impressionismen.
18 februari - Marius Sophus Lie, norsk matematiker.
7 mars - Johan Raatamaa, tornedalfinsk predikant, född och bosatt på den svenska sidan av gränsen, laestadianernas andlige ledare.
22 mars - Otto Myrberg, svensk teolog.
3 april - Theodor Decker, finländsk arkitekt.
11 april - Gustaf Emanuel Beskow, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
15 april - Karl Ludwig Kahlbaum, tysk psykiater
12 maj - Roswell P. Flower, amerikansk demokratisk politiker.
20 maj - Carlotta Grisi, italiensk ballerina.
Maj - Johanna Petterson, även känd som Handelsman Johanna, Sveriges första kvinnliga handelsman.
10 juni - Hermann Willebrand, tysk arkitekt.
13 juni - Lawson Tait, skotsk gynekolog.
13 september - Johan Knutson, finlandssvensk målare.
21 november - Garret Hobart, amerikansk republikansk politiker, USA:s 24:e vicepresident.
27 november - Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
11 december - Carl Oskar Troilius, svensk generaldirektör och riksdagsman.
22 december - Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
30 december - Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.

Läsvärd MP3 :

1899 - Läsvärd artikel

schoolj - 1899

1899 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1899 -