1901

Från Wikipedia

1901 - MCMI 107 år sedan
År 1898 \| 1899 \| 1900 1901 1902 \| 1903 \| 1904
Årtionde 1880-talet \| 1890-talet 1900-talet 1910-talet \| 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1901
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Fredrik von Otter 1900-1902
Finland 1901
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	57 – 58
Buddhistisk kalender	2445
Nengō (Japan)	Meiji 34
Judisk kalender	5661 – 5662
Muslimsk kalender	1318 – 1319
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1279 – 1280
Sakakalendern (Indien)	1823 – 1824
Thailändsk solkalender	2444

[redigera] Händelser

1 januari
- Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
- Australiska statsförbundet bildas.
9 februari - De första nordiska vinterspelen arrangeras i Stockholm.
12 februari - På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid kallas "Hockey on the ice").
16 februari - Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
7 mars - August Strindberg förlovar sig med Harriet Bosse.
17 mars - Stockholms Skridskoseglarklubb bildas på Stora Värtan
10 april - August Strindberg gifter sig för tredje gången.
20 maj - Byggandet av Bodens fästning påbörjas.
23 maj - Den svenska riksdagen beslutar att ersätta indelningsverket med allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga, 300 för flottan och 365 för specialförband.
4 juni - Artur Hazelius begravs.
7 juli - Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse.
17 juli - Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
24 augusti - Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
29 augusti - De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm.
6 september - Den amerikanske presidenten William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare.
7 september - Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet.
14 september - Theodore Roosevelt tillträder som president vid William McKinleys frånfälle.
11 oktober - Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
15 oktober - Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer.
16 oktober - Polarforskaren Otto Nordenskjöld påbörjar sin mer än två år långa expedition till sydpolsområdet.
5 december - Hjalmar Hammarskjöld blir svensk justitieminister.
10 december - De första Nobelprisen delas ut i Stockholm.
12 december - Första radiosignalen skickas över Atlanten.
15 december - Första delen av Selma Lagerlöfs Jerusalem utkommer och får lysande kritik.
31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.

[redigera] Okänt datum

Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år.
Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
Jugendstilen lanseras i Sverige.
Stockholms Folkets hus invigs.
Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.

[redigera] Födda

5 januari - Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
9 januari - Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
10 januari - Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
16 januari - Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933-1944 och 1952-1959.
17 januari
- Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
- Aron Gurwitsch, tysk filosof.
20 januari - Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
28 januari - Margareta Bergman, svensk skådespelare.
29 januari - Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
1 februari - Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
2 februari - Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
16 februari - Heinrich Gley, tysk SS-officer.
20 februari - Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953-1954.
23 februari
- Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927-1929.
- Ivar Lo-Johansson, svensk författare.
25 februari - Zeppo Marx, amerikansk komiker.
28 februari - Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.
17 mars - Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
21 mars - Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
27 mars
- Carl Barks, amerikansk serietecknare.
- Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964-1972, nobelpristagare.
29 mars - Uuno Kailas, finländsk författare.
5 april - Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
6 april - Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
8 april - Arvid Richter, svensk sångare.
13 april - Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
20 april
- Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker.
- Svea Holst, svensk skådespelare.
29 april
- Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- Hirohito, japansk kejsare 1926-1989.
5 maj - Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
7 maj – Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
12 maj - Märta Arbin, svensk skådespelare.
25 maj - Bellan Roos, svensk skådespelare.
29 maj - Inga Tidblad, svensk skådespelare.
6 juni
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget.
- Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945-1967.
10 juni - Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
11 juni - Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
13 juni – Tage Erlander, svensk politiker, statsminister 1946-1969.
18 juni
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar.
- Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
29 juni
- Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt TV-kommentator.
- Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.
5 juli - Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
6 juli - Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare.
25 juli - Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
28 juli - Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
29 juli - Magnus Kesster, svensk skådespelare.
31 juli - Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.
3 augusti - Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
4 augusti - Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
8 augusti - Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
18 augusti - Arne Borg, svensk simmare.
20 augusti - Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
27 augusti - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
28 augusti - Hilding Gavle, svensk skådespelare.
1 september - Andrej Vlasov, rysk militär.
3 september - Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
8 september - Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958-1966.
18 september - Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
19 september - Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
26 september
- Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare.
- Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
29 september - Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
10 oktober - Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
13 oktober - Irja Browallius, svensk författare.
3 november
- Leopold III, belgisk kung 1934-1951.
- André Malraux, fransk författare och politiker.
4 november - Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
14 november - Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
18 november - George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
25 november - Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
28 november - Edwina Ashley.
5 december
- Walt Disney, amerikansk filmproducent.
- Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
14 december - Paul I, kung av Grekland 1947-1964.
27 december
- Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker.
- Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
31 december - Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948-1950, 1956-1957 och 1958-1959.

[redigera] Avlidna

14 januari - Charles Hermite, fransk matematiker.
17 januari - Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
22 januari - Viktoria I av Storbritannien, drottning av Storbritannien 1837-1901, kejsarinna av Indien 1877-1901.
27 januari - Giuseppe Verdi, italiensk operakompositör.
10 februari - Telemaco Signorini, italiensk målare.
22 februari - George Francis FitzGerald, irländsk fysiker.
13 mars - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
11 april
- Ivar Hallström, svensk kompositör.
- Gunnar Eriksson i Mörviken, svensk lantbrukare och politiker.
12 april - Louis Auguste Sabatier, fransk protestantisk teolog.
24 april - Arvid Posse, svensk statsminister 1880-1883.
23 maj - John Riley Tanner, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897-1901.
27 maj - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
16 juni - Herman Grimm, tysk författare och konsthistoriker.
21 juni - Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
20 juli - Johan Laurentz, svensk arkitekt.
5 augusti - Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
12 augusti
- Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887-1891 och 1893-1896.
- Adolf Erik Nordenskiöld, svensk mineralog och polarforskare.
15 augusti - Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.
24 augusti - Gunnar Wennerberg, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister.
9 september - Henri Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
14 september - William McKinley, amerikansk president 1897-1901 (mördad).
24 september - Fredrik Åkerblom, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
30 november - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
24 december - Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
Kemi - Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
Medicin - Emil von Behring, tysk läkare.
Litteratur - Sully Prudhomme, fransk författare.
Fred
- Henri Dunant, Schweiz.
- Frédéric Passy, Frankrike.

Läsvärd MP3 :

1901 - Läsvärd artikel

schoolj - 1901

1901 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1901 -