1914

Från Wikipedia

1914 - MCMXIV 94 år sedan
År 1911 \| 1912 \| 1913 1914 1915 \| 1916 \| 1917
Årtionde 1890-talet \| 1900-talet 1910-talet 1920-talet \| 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1914
Epok: Tidigt 1900-tal 1905-1914 1:a världskriget 1914-1918	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Karl Staaff 1911-1914 Hj. Hammarskjöld 1914-1917
Finland 1914
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Franz A. Seyn 1909-1917
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	70 – 71
Buddhistisk kalender	2458
Nengō (Japan)	Taishō 3
Judisk kalender	5674 – 5675
Muslimsk kalender	1332 – 1333
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1292 – 1293
Sakakalendern (Indien)	1836 – 1837
Thailändsk solkalender	2457

[redigera] Händelser

5 januari - Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag.
13 januari - Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord.
6 februari - 30.000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige.
10 februari - Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot kungens tal och ersätts av en opolitisk ministär med Hjalmar Hammarskjöld som statsminister.
Före 26 februari - Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
26 februari - Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm.
27 mars - Extravalen till Andra kammaren i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
25 april - Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona.
15 maj - Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland öppnas i Malmö.
20 maj - Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.
28 maj - Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien.
7 juni - Arbetet med Panamakanalen avslutat. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och ca. 6 000 människoliv.
28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
1 augusti
- Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
- Socialdemokraterna i Sverige sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
3 augusti
- Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
- Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
7 augusti - Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
15 augusti - Panamakanalen öppnas.
18 augusti - Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
20 augusti - Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
22 augusti - Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
23 augusti - Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
26 augusti - Slaget vid Tannenberg inleds. Tyska framgångar mot Ryssland.
28 augusti - Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
1 september - Orten St Petersburg i Ryssland byter namn till Petrograd.
5 september - Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
6 september – Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
11 september - Den tyska offensiven hejdas vid Marne.
12 september - Sveriges riksdag antar den svenska regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
22 september - Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
25 september - Valen till Andra kammaren i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
28 september - Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
30 september - Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas".
4 oktober - Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
9 oktober - Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
19 oktober
- Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
- Fyrar och lysbojar vid den svenska sydkusten släcks efter tyska påtryckningar.
29 oktober – Ottomanska krigsfartyg beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
1 november – En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
2 november - Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
11 november - Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Lódz i Polen.
25 november - Tyskarna intar Lódz.
November - De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
2 december
- Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt.
- Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare - den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
18-19 december - Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.

[redigera] Okänt datum

Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms Universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, "Opp och hoppa".
UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt.
Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
Sverige får en utvisningslag.
Den svenska folkskolöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning.
Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.
Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken.
Simundervisning införs permanent i folkskolorna Stockholm i Sverige då så gott som alla ortens skolor skaffat simbassäng stor nog för denna verksamhet.
I Sverige grundas Folkskoleöverstyrelsen, som styrelse för folkskolorna.

[redigera] Födda

4 januari - Jane Wyman, amerikansk skådespelare.
5 januari
- Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- George Reeves, amerikansk skådespelare.
8 januari - Gerda Nilsson, svensk socialistisk riksdagspolitiker.
12 januari - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
16 januari - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
17 januari - Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka.
30 januari
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
4 februari
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
9 februari - Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
14 februari
- Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
- Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
17 februari - Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
24 februari - Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
26 februari
- Robert Alda, amerikansk skådespelare.
- William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953-1961.
27 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
1 mars - Ralph Ellison, amerikansk författare.
6 mars
- Maks Luburić, kroatisk general och Ustaša-medlem.
- Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
12 mars - Julia Lennon, John Lennons mor.
13 mars - Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
26 mars - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
28 mars - Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
31 mars - Dagmar Lange, svensk deckarförfattarinna, pseud. Maria Lang.
1 april - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
2 april
- Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
- Hans J. Wegner, dansk arkitekt och möbelformgivare.
8 april - María Félix, mexikansk skådespelare.
14 april - Kari Grønn, norsk skådespelare.
18 april - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
22 april - Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
8 maj - Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
13 maj - Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
15 maj - Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
16 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
18 maj - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
22 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
29 maj - Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
15 juni - Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982-1984.
18 juni - E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
24 juni - Kari Diesen, norsk skådespelare.
30 juni - Gösta Qvist, svensk skådespelare och filmarbetare.
1 juli - Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
8 juli
- Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
- Folke Udenius, svensk skådespelare.
9 juli - Willi Stoph, östtysk politiker.
10 juli - Henrik Schildt, svensk skådespelare.
15 juli - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
21 juli - Philippe Ariès, fransk historiker.
23 juli - Alf Prøysen, norsk visdiktare.
25 juli - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
28 juli - Woody Strode, amerikansk skådespelare.
30 juli - Mario Bava, italiensk filmregissör.
31 juli
- Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop.
- Louis de Funès, fransk skådespelare.
9 augusti - Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
10 augusti - Ken Annakin, brittisk filmregissör, producent och manusförfattare.
11 augusti - José Silva, parapsykologisk författare.
14 augusti - Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare.
22 augusti - Gunnar Hübinette, svensk lantbrukare och moderat politiker.
4 september - Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
7 september - James Van Allen, amerikansk astrofysiker
8 september
- Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972-1991.
- Erik Carlsson, svensk bonde och centerpartistisk politiker.
10 september
- Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
- Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
14 september - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
20 september - Kenneth More, brittisk skådespelare.
25 september
- Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987-1989.
28 september - Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker.
1 oktober - Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.
2 oktober - Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
6 oktober - Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande.
10 oktober - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
15 oktober - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
20 oktober - Arne Jones, svensk skulptör.
21 oktober - Martin Gardner, amerikansk matematiker, författare och kolumnist.
24 oktober - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
26 oktober - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
27 oktober - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
28 oktober
- Dody Goodman, amerikansk komiker och skådespelerska.
- Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
- Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.
4 november - Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954-1957.
11 november - Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.
16 november - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
25 november - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
29 november - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
10 december - Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
13 december - Alan Bullock, brittisk historiker - Adolf Hitler - en studie i tyranni.
14 december - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
21 december
- Einar Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
- Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
26 december - Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
30 december - Bert Parks, amerikansk sångare.
Marcel Bich, fransk industriman.

[redigera] Avlidna

20 april - Ivar Wickman, svensk läkare.
24 april - Benito Menni, italiensk katolsk präst, helgon.
19 juni - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
21 juni - Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
1 juli - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
6 augusti - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
20 augusti - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
27 augusti - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
18 september - Johan Forssell, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat).
26 september - August Macke, tysk konstnär.
29 september - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
14 november - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
18 november - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Max von Laue, Tyskland
Kemi - Theodore William Richards, USA
Medicin - Robert Bárány, Österrike
Litteratur - Inget pris utdelades
Fred - Inget pris utdelades

Läsvärd MP3 :

1914 - Läsvärd artikel

schoolj - 1914

1914 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1914 -