1918

Från Wikipedia

1918 - MCMXVIII 90 år sedan
År 1915 \| 1916 \| 1917 1918 1919 \| 1920 \| 1921
Årtionde 1890-talet \| 1900-talet 1910-talet 1920-talet \| 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1918
Epok: 1:a världskriget 1914-1918 Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Nils Edén 1917-1920
Finland 1918
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud riksföreståndare 1918 C. G. E. Mannerheim riksföreståndare 1918-1919
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: P.E. Svinhufvud 1917-1918 J.K. Paasikivi 1918 Lauri Ingman 1918-1919
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	74 – 75
Buddhistisk kalender	2462
Nengō (Japan)	Taishō 7
Judisk kalender	5678 – 5679
Muslimsk kalender	1336 – 1337
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1296 – 1297
Sakakalendern (Indien)	1840 – 1841
Thailändsk solkalender	2461

[redigera] Händelser

4 januari - Sverige erkänner Finland.
8 januari - USA:s president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut.
28 januari
- Inbördeskrig utbryter i Finland och varar till den 4 maj.
- En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige.
29 januari - Svenska brigaden, en svensk frivilligkår i finska inbördeskriget, håller sitt första möte.
13 februari - En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer an 10 000 dödsoffer.
14 februari - Ryssland inför den gregorianska kalendern.
16 februari - Litauen förklarar sig självständigt.
23 februari - Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit.
24 februari - Estland förklarar sig självständigt.
3 mars - Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.
5 mars - Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
6 mars - Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
7 mars - Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
14 mars - Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.
21 mars - Den tyska våroffensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
23 mars - Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Berta.
Våren - Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.
1 april - Brittiska Royal Air Force, RAF, bildas.
3 april - Tyska trupper landstiger vid Hangö.
13 april - Klädransonering införs i Sverige.
22 april - Det tyska flygaresset "Röde baronen" skjuts ned under det andra slaget vid Somme.
27 april - Andra kammaren antar förslaget om kvinnlig rösträtt och lika kommunal rösträtt, men Första kammaren förkastar det.
12 maj - Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
15 maj - Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
26 maj - Seglora kyrka på Skansen invigs.
14 juni - Riksdagen antar en ny och mänskligare svensk fattigvårdslag. Fattighusen ersätts med ålderdomshem. Klagorätten återinförs och fattigauktioner och rotegång förbjuds.
Juni - Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
5 juli - Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö.
12 juli - Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
15 juli - Andra slaget vid Marne börjar.
17 juli - I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna.
30 juli - Potatisransonering införs i Sverige.
2 augusti - Svenska lantarbetareförbundet bildas.
8 augusti - I slaget vid Amiens börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
Augusti - Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer.
18 september - Turkiska fronten bryter samman.
21 september - Bulgariska fronten bryter samman.
26 september - Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.
1 oktober - Vid tågolyckan i Getå omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken.
11 oktober - Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm.
24 oktober - Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
28 oktober
- Tjeckoslovakien blir självständigt från Österrike-Ungern.
- Myteri utbryter inom tyska flottan.
29 oktober - Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien (sedermera Jugoslavien) bildas.
30 oktober - Stilleståndsavtal mellan Storbritannien och Osmanska riket ingås.
3 november - Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd.
3 november - Polen förklarar sig självständigt.
9 november
- Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och går i exil till Nederländerna varefter Weimarrepubliken utropas.
- Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik.
- Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
11 november
- Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal efter strider, som krävt ca 9 miljoner döda.
- Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar.
- Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
12 november - Österrike blir republik.
14 november - Polen blir självständigt.
16 november - Ungern blir självständigt.
18 november - Lettland förklarar sig självständigt.
20 november - 25 personer omkommer när Ångaren Per Brahe förliser på Vättern, däribland konstnären John Bauer med familj.
17 december - Det nya svenska rösträttsförslaget antas av en urtima riksdag. Kvinnlig rösträtt införs, den 40-gradiga skalan avskaffas och mildare krav på skattebetalning införs.
18 december - Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige vilket avvisas av finska regeringen.
24 december - Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget S.M.S. Albatross upphör.
December - Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll.

[redigera] Okänt datum

Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland.
Svenska lantarbetareförbundet bildas.
Hotell- och restaurangfacket grundas.
Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen.
Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande.
Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland.
Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas.
Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling.
I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder.
En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts.
Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland.
LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman.
En fornminnes inventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige.
Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bland annat antar en resolutione, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd.
Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet.
I England i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder.
Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige. Alla Sveriges kommuner blir skyldiga att anordna 6-årig folkskola därpå 2-årig fortsättningsskola. Samtidigt görs den svenska fortsättningsskolan obligatorisk.
I USA har alla delstaterna infört skolpliktslagar som säger att barnen åtminstone måste avsluta elementärskolan.

[redigera] Födda

10 januari
- Arthur Chung, guyanansk politiker, Guyanas president 1970-1980.
- Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
12 januari - Bertil Jonasson, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
13 januari
- Curt Ericson, svensk skådespelare.
- Guje Lagerwall, svensk skådespelare.
15 januari - Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956-1970.
16 januari - Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
24 januari - Gottfried von Einem, österrikisk kompositör.
26 januari
- Nicolae Ceauşescu, president och diktator i Rumänien 1965-1989.
- Philip Jose Farmer, science fiction-författare.
28 januari - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
29 januari - John Forsythe, amerikansk skådespelare.
4 februari - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
7 februari - Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
9 februari
- Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
- Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
13 februari - Patty Berg, amerikansk golfspelare.
14 februari - Jerome Karle, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
20 februari - Vera Valdor, svensk skådespelare.
23 februari - Richard Butler, amerikansk extremistledare.
26 februari
- Otis R. Bowen, amerikansk republikansk politiker.
- Theodore Sturgeon, amerikansk science fiction-författare.
1 mars - Else Fisher, svensk regissör och skådespelare.
5 mars
- Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
- James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare.
7 mars - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
8 mars - Ingrid Envall, svensk skådespelare.
9 mars
- Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
16 mars
- Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
17 mars
- Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker.
- Mercedes McCambridge, amerikansk skådespelare.
21 mars - Patrick Joseph Lucey, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1971-1977.
25 mars - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
29 mars - Pearl Bailey, amerikansk skådespelare och sångerska.
31 mars - Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare.
3 april - Sixten Ehrling, svensk dirigent.
6 april - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare.
9 april
- Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör.
- Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus.
17 april - William Holden, amerikansk skådespelare.
20 april
- Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve.
- Kai M Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
25 april - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångare.
26 april - Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld.
11 maj
- Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- Sheila Burnford, skotsk-kanadensisk författare.
12 maj
- Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- Fajer Fajersson, svensk veteförädlare.
13 maj - Jim Hughes, amerikansk skådespelare.
15 maj - Joseph Wiseman, kanadensisk skådespelare.
17 maj - Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran.
18 maj - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
20 maj - Edward B. Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995.
29 maj - Erik Strandell, svensk skådespelare.
5 juni - Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969-1975.
7 juni - Tage Berg, svensk skådespelare.
8 juni - Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
11 juni - Rolf Gregor, svensk skådespelare.
13 juni - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
18 juni – Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare.
19 juni - Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare.
29 juni - Richard Edmund Lyng, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1986-1989.
30 juni - Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
1 juli - Siv Ericks, svensk skådespelare.
13 juli – Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1.
14 juli
- Ingmar Bergman, svensk regissör.
- Arthur Laurents, amerikansk författare, främst verksam som dramatiker och filmmanusförfattare.
15 juli – Bertram N. Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare.
18 juli – Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994-1999.
23 juli - Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa.
26 juli - Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
13 augusti – Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare.
18 augusti - Helen Brinchmann, norsk skådespelare.
19 augusti - Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
24 augusti - Sikander Bakht, indisk politiker.
25 augusti – Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
28 augusti - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
22 september - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
24 september - Lennart Lindberg, svensk skådespelare.
2 oktober - Lars Orup, svensk journalist, reporter.
4 oktober – Kenichi Fukui, japansk kemist, nobelpristagare.
5 oktober – Roland Garros, fransk flygpionjär.
10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
11 oktober - Jerome Robbins, amerikansk koreograf, regissör och dansare.
12 oktober - Olle Tandberg, svensk boxare.
13 oktober - Viveka Linder, svensk skådespelare.
17 oktober - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare.
18 oktober - Bobby Troup, amerikansk skådespelare, jazzpianist och kompositör.
23 oktober - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
25 oktober - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
26 oktober - Eric Ericson, svensk dirigent och körledare.
27 oktober - Teresa Wright, amerikansk skådespelare.
30 oktober - Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.
31 oktober - Griffin B. Bell, amerikansk jurist och politiker, USA:s justitieminister 1977-1979
4 november
- Art Carney, amerikansk skådespelare.
- Cameron Mitchell, amerikansk skådespelare.
6 november - Evert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK.
7 november - Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant.
9 november
- Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969-1973.
- Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.
20 november - Sven Lindberg, svensk skådespelare
21 november - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
8 december - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
11 december – Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare.
12 december - May Sandart, svensk dansare och skådespelare.
15 december - Jeff Chandler, amerikansk skådespelare.
21 december
- Donald Regan, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1981-1985.
- Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972-1981.
22 december - Eric Marcusson, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker.
23 december – Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974-1982.
25 december
- Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
- Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970-1981.
31 december - Gunder Hägg, svensk löpare.

[redigera] Avlidna

6 januari - Georg Cantor, tysk matematiker.
21 januari - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
6 februari - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
13 mars - César Ciu, rysk kompositör.
15 mars - Isaac Stephenson, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman.
21 mars - Warner Miller, amerikansk republikansk politiker.
25 mars - Claude Debussy, fransk kompositör.
3 april - Olof Palme, svensk historiker.
11 april
- Otto Wagner, österrikisk arkitekt.
- William C. McDonald, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1912-1917.
21 april - Manfred von Richthofen, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
28 april - Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.
14 maj - Max Wilms, tysk läkare
4 juni - Charles W. Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, senator 1897-1905, USA:s vicepresident 1905-1909.
13 juni - Samuel Jean de Pozzi, fransk gynekolog.
17 juli
- Nikolaj II, rysk tsar, mördad.
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.
10 september - Carl Peters, tysk upptäcktsresande.
20 september - Erik Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.
9 oktober - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
20 november - John Bauer, svensk konstnär (drunknad).
22 november - William D. Hoard, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889-1891.
27 november - Bohumil Kubišta, tjeckisk konstnär.
2 december - Edmond Rostand, fransk författare.
Abel Ayerza, argentinsk läkare.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Max Planck, Tyskland
Kemi - Fritz Haber, Tyskland
Medicin - Inget pris utdelades
Litteratur - Inget pris utdelades
Fred - Inget pris utdelades

Läsvärd MP3 :

1918 - Läsvärd artikel

schoolj - 1918

1918 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1918 -