1919

Från Wikipedia

1919 - MCMXIX 89 år sedan
År 1916 \| 1917 \| 1918 1919 1920 \| 1921 \| 1922
Årtionde 1890-talet \| 1900-talet 1910-talet 1920-talet \| 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1919
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Nils Edén 1917-1920
Finland 1919
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: C. G. E. Mannerheim riksföreståndare 1918-1919 K. J. Ståhlberg president 1919-1925
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Lauri Ingman 1918-1919 Kaarlo Castrén 1919 Juho Vennola 1919-1920
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	75 – 76
Buddhistisk kalender	2463
Nengō (Japan)	Taishō 8
Judisk kalender	5679 – 5680
Muslimsk kalender	1337 – 1338
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1297 – 1298
Sakakalendern (Indien)	1841 – 1842
Thailändsk solkalender	2462

[redigera] Händelser

2 januari - Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
4 januari - Första numret utav Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
5 januari
- Spartakistupproret börjar.
- Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
- Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
16 januari - Kommunistagitatorn Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet.
18 januari - Fredskonferensen i Paris inleds.
31 januari - I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas Förbund.
12 februari - Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på statsbesök i Sverige. Generalen mottas på Stockholms gator av ca 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
1 mars - Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas.
5 mars - Kommunistiska Internationalen, Komintern, bildas på dess konstituerande kongress.
12 mars - Elsa Brändström, "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för ryska krigsfångar.
21 mars - Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap.
13 april - 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i delstaten Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
April - Polsk-ryska kriget bryter ut.
14 maj - Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona
19 maj - Rädda Barnen stiftas i London.
22 maj - Prinsessan Margareta gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.
24 maj - Kvinnlig rösträtt i Sverige förordas i första- och andra kammaren och grundlagsändring beslutas. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter grundlagsändring.
25 maj - Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.
14 juni - Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.
28 juni - Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del.
1 juli - Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst.
1 augusti - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
4 augusti - Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter.
13 augusti - Den sista svenska kristidsransoneringen - av bröd - upphör.
29 augusti - AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux. Huvudägare är Axel Wenner-Gren.
1 september - En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm.
10 september - Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
18 september - AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia.
22 september - Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman har premiär.
29 september - Lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin antas av den svenska riksdagen. Arbetsveckan blir 48 timmar.
1 oktober - Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
8 oktober - Det stora tyska luftskeppet Bodensee landar på Gärdet i Stockholm efter att ha flugit från Berlin på sju timmar med 55 passagerare. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
12 oktober - Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.
30 oktober - Hjalmar Bergman utger romanen Markurells i Wadköping.
31 oktober - I Sverige fastställs den svenska folkskolans nya undervisningsplan "UPL 1919", som bland annat avskaffar katekesundervisningen. UPL 1919 träder i kraft höstterminen 1920 och har en treårig övergångstid. UPL 1919 blir populär bland de flesta av folkskollärarna. Småskolan och den egentliga folkskolan i Sverige samordnas samtidigt till en enhetlig sexårig skola.
5 november - Svenska Rädda barnen bildas, som en del i en organisation i flera europeiska länder. Bland initiativtagarna finns Ellen Key och Anna Branting.
15 november - Evert Taubes första vissamling, Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.
27 november - Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.
1 december - En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland (Stockholm-Berlin) upprättas.

[redigera] Okänt datum

Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige.
Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpoart mot LO.
Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna.
Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras.
Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas.
Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar den svenska riksbanken att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt.
Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge ^{[källa behövs]} .
I Sverige anställs Stockholms första skolsköterskor i Sofia, Katarina och Brännkyrka skolor.
Ludvika och Tranås blir städer.
Pommac lanseras

[redigera] Födda

1 januari
- Carole Landis, amerikansk skådespelare.
- J.D Salinger, amerikansk författare.
7 januari - Elena Ceausescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceausescu 1946-1989.
13 januari - Robert Stack, amerikansk skådespelare.
31 januari
- Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare.
- Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
- Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär.
5 februari - Red Buttons, amerikansk skådespelare.
7 februari - Gerd Mårtensson, svensk skådespelare.
10 februari - Clément Harari, fransk skådespelare.
11 februari - Rolf Bergh, svensk arkitekt.
17 februari - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
18 februari
- Agneta Lagerfeldt, svensk skådespelare.
- Jack Palance, amerikansk skådespelare.
19 februari - Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf.
21 februari - Arne Augustsson, svensk skådespelare.
22 februari - Harry Kullman, svensk författare.
27 februari - Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare.
28 februari - Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf.
2 mars
- Tamara Toumanova, rysk ballerina.
- Jennifer Jones, amerikansk skådespelare.
3 mars - Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
13 mars
- Irina Baronova, rysk ballerina.
- Sven Psilander, svensk skådespelare.
17 mars - Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (piano, vokalist).
22 mars - Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent.
11 april - Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr.
13 april - Howard Keel, amerikansk skådespelare.
16 april - Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker.
17 april - Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare.
21 april - Don Cornell, amerikansk sångare.
22 april - Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare.
23 april
- Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion.
- Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef.
24 april - César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.
30 april
- Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär.
- Karin Nordgren, svensk skådespelare.
7 maj - Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón.
18 maj - Margot Fonteyn, brittisk ballerina.
31 maj - Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1977.
5 juni - Lennart Hellsing, svensk författare.
12 juni - Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare.
14 juni - Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör.
21 juni - Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
23 juni
- Åke Fridell, svensk skådespelare.
- Gunnar Nielsen, svensk skådespelare.
3 juli - Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare.
4 juli - Gerd Hagman, svensk skådespelare.
13 juli - Hans Theselius, svensk musiker.
18 juli - Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940-1950.
19 juli - Curt Masreliéz, svensk skådespelare.
26 juli - James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare.
6 augusti - Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
8 augusti - Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent.
9 augusti - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
25 augusti - Jarl Hamilton, svensk skådespelare.
30 augusti - Johan Olsson i Järvsö, svensk fabrikör och politiker.
13 september - Olle Anderberg, svensk brottare
24 september
- Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker.
- Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet.
27 september - Erik Liebel, svensk skådespelare.
28 september - Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent.
4 oktober - Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare.
12 oktober - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
19 oktober - Georg Adelly, svensk musiker (basist), skådespelare och komiker.
22 oktober - Doris Lessing, brittisk författare.
26 oktober
- Thomas Funck, svensk barnboksförfattare.
- Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
10 november - Mikhail Kalashnikov, rysk vapenformgivare.
14 november - Birgit Wåhlander, svensk skådespelare.
21 november
- Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- Gert Fredriksson, svensk kanotist.
26 november - Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare.
1 december - Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.
7 december - Enok Sarri, svensk-samisk väderspåman.
9 december - E.K. Nayanar, indisk politiker.
10 december - Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen.
15 december - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
18 december - Stig Johanson, svensk skådespelare.
21 december - Ove Sprogøe, dansk skådespelare.
23 december - Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog.
28 december - Mårten Larsson, svensk skådespelare.
Kerstin Johansson i Backe, svensk författare.

[redigera] Avlidna

6 januari - Theodore Roosevelt, USA:s 26:e president 1901-1909.
15 januari
- Karl Liebknecht, tysk politiker, mördad.
- Rosa Luxemburg, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst, mördad.
22 januari - Carl Larsson, svensk konstnär.
21 februari - Kurt Eisner, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare, mördad.
10 april - Emiliano Zapata, mexikansk revolutionsledare, mördad.
6 maj - L. Frank Baum, amerikansk författare.
14 maj - Enoch Thulin, svensk flygpionjär (flygolycka).
21 maj - Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
29 maj - Robert Bacon, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909.
30 juni - John William Strutt, brittisk fysiker.
3 augusti - Josef Kohler, tysk jurist.
9 augusti
- Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
- Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
11 augusti - Andrew Carnegie, amerikansk finansman.
13 augusti - Gustaf Windahl, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
14 augusti - Gösta Sandels, svensk målare.
24 augusti - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
6 oktober - Ricardo Palma, peruansk författare.
15 oktober - Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt.
9 november - Eduard Müller, schweizisk president.
13 december - Woldemar Voigt, tysk fysiker.
16 december - Luigi Illica, italiensk librettist.
28 december - Johannes Rydberg, svensk fysiker.
29 december - William Osler, kanadensisk läkare

[redigera] Okänt dödsdatum

Edvard Evers, svensk kyrkoherde i Norrköping.
Karl Gjellerup, dansk författare.
William Allen Sturge, engelsk läkare.
Alfred Dalin, svensk skolman.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Johannes Stark, Tyskland
Kemi - Inget pris utdelades
Medicin - Jules Bordet, Frankrike
Litteratur - Carl Spitteler, Schweiz
Fred - Woodrow Wilson, USA

Läsvärd MP3 :

1919 - Läsvärd artikel

schoolj - 1919

1919 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1919 -