1923

Från Wikipedia

1923 - MCMXXIII 85 år sedan
År 1920 \| 1921 \| 1922 1923 1924 \| 1925 \| 1926
Årtionde 1900-talet \| 1910-talet 1920-talet 1930-talet \| 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1923
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Hjalmar Branting 1921-1923 Ernst Trygger 1923-1924
Finland 1923
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: K. J. Ståhlberg president 1919-1925
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Kyösti Kallio 1922-1924
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	79 – 80
Buddhistisk kalender	2467
Nengō (Japan)	Taishō 12
Judisk kalender	5683 – 5684
Muslimsk kalender	1341 – 1342
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1301 – 1302
Sakakalendern (Indien)	1845 – 1846
Thailändsk solkalender	2466

[redigera] Händelser

1 januari - Brittiska BBC börjar med regelbundna radiosändningar.
2 januari - Svarta invånare i Rosewood, Florida, utsätts för en överraskningsattack av Ku Klux Klan. Åtta personer dödas.
8 januari - Forskningsresanden Sten Bergman återvänder till Sverige från en forskningsexpedition till Kamchatka.
9 januari - Juan de la Cierva visar upp den första autogiron som kan flyga.
11 januari
- I de knappa tiderna uppvisar den svenska statsverkspropositionen en minskning med 200 miljoner och uppgår till 737 miljoner.
- Franska och belgiska trupper ockuperar Ruhrområdet. Tyskarna svarar med passivt motstånd vilket bland annat förorsakar en våldsam inflation. Ockupationen är föranledd av inställandet av betalningen av Tysklands krigsskadestånd.
31 januari - 65.000 svenska arbetare är lockoutade och 20.000 i strejk för att arbetsgivarna velat sänka lönerna.
Januari - Mästerregissören Victor Sjöström, som har skrivit kontrakt med filmbolaget Goldwyn, flyttar till Hollywood.
Februari - Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet, den falang, som inte vill följa komintern, återansluter sig till socialdemokraterna.
3 mars - Första numret av den amerikanska veckotidningen TIME Magazine utkommer.
4 mars - Bland de 161 deltagarna i det andra Vasaloppet startar en ensam kvinna, gymnastikdirektör Margit Nordin. Detta leder till häftig debatt om kvinnliga deltagare i Vasaloppet och reglerna ändras så att kvinnor förbjuds delta fram till 1979.
9 mars - Sveriges första radiolicens löses av ingenjör Gösta Fant i Ålsten.
24 mars - Vid en jordbävning med styrkan 7,3 på richterskalan i Kina omkommer ca 5 000 personer.
Våren - Socialdemokraterna och kommunisterna får egen majoritet i Göteborgs stadsfullmäktige för första gången.
6 april - Den svenska regeringen föreslår, att arbetare, som varit arbetslösa i mer än sex månader skall erhålla arbetslöshetsunderstöd även vid konflikt. Förslaget faller dock i riksdagen, varför regeringen också faller.
19 april - Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och efterträds av Ernst Trygger som bildar en högerministär.
7 maj - Dagen innan Jubileumsutställningen i Göteborg öppnas utbryter slagsmål och tom skottlossning på utställningsområdet, mellan strejkbrytare och strejkande byggnadsarbetare. konflikten hade börjat med en hamnarbetarstrejk som utvidgades till att också gälla byggnadsarbetarna på jubileumsuställningen.
8 maj - Jubileumsutställningen i Göteborg öppnas för att fira stadens 300-åriga tillvaro. Utställningens tivoliområde Liseberg blir permanent, Svenska Mässan invigs och Götaplatsen anläggs.
10 maj - Första hästkapplöpningarna med totalisatorspel (toto) avgörs på Jägersro i Malmö.
16 maj
- Den svenska behörighetslagen antas, varvid kvinnor tillerkänns rätt att inneha statliga ämbeten, med undantag för polis, militär och präst.
- Vin- och Spritcentralen får monopol på handel med sprit i Sverige.
23 maj - IRA utropar vapenvila vilket avslutar inbördeskriget på Irland.
27 maj - Det svenska partiet Frisinnade landsföreningen sprängs på nykterhetsfrågan.
5 juni - Tyska riksbanken ger upp kampen mot inflationen. De uteblivna inkomsterna från Ruhrområdet ersätts med tryckning av nya sedlar.
18 juni - Vulkanen Etna på Sicilien får ett utbrott som gör cirka 60 000 invånare hemlösa.
23 juni
- Efter en byggtid på tolv år invigs Stockholms stadshus, ritat av Ragnar Östberg, av kung Gustaf V.
- Den nya Vasaorden står färdig till Stockholms stadshus invigning.
6 juli - Första HSB-föreningen bildas i bostadsnödens Stockholm.
24 juli - Lausannefördraget, som bestämmer det moderna Turkiets gränser, undertecknas.
Juli - Sovjetunionen får sin första officiella flagga som dock bara används i fyra månader.
5 augusti - Göteborgs Lufthamn på Hisingen invigs.
1 september - Tokyo och Yokohama drabbas av Stora Kanto-jordbävningen, som skördar 140 000 dödsoffer och ca 700 000 hus. Styrkan var enligt richterskalan 7,9.
16 september - Den svenska Hyresgästernas riksförening bildas.
29 september - Den underjordiska telefonkabeln mellan Stockholm och Göteborg står färdig.
5 oktober - Det svenska Statens institut för rasbiologi föreslår att "mindervärdiga folkelement" skall kunna tvångssteriliseras.
21 oktober - Kreugerkoncernen blir en världstrust i fråga om tändstickor.
27 oktober - Sveriges liberala parti bildas, efter att Frisinnade landsföreningen har splittrats på spritförbudsfrågan. Det nya partiet är emot förbudet.
29 oktober
- Turkiet blir republik i och med upplösandet av det Osmanska riket.
- Kommunister gör uppror i Hamburg.
31 oktober - Sjöflyghamnen vid Lindarängen på Gärdet blir Stockholms flygstation.
3 november - Kronprins Gustaf Adolf gifter sig med lady Louise Mountbatten.
8 november - Ölkällarkuppen i München inträffar. Adolf Hitler ställer sig på ett bord, skjuter ett skott mot taket med en revolver och ropar "Den revolutionära revolutionen har börjat!". Det tyska nazistpartiets inleder sitt kuppförsök. Dagen därpå marscherar Hitler med 3 000 man in mot centrum där polisen öppnar eld. Sexton nazister och tre poliser dödas. Hitler faller men pressar sig in i en bil och försvinner.
11 november - Hitler arresteras i Uffing utanför München. Han säger senare att han aldrig tänkt använda våld, att han var säker på stöd från polis och militär och ville genomföra kuppen med deras stöd.
13 november - Sovjetunionen byter officiell flagga till den numera välkända varianten med hammaren och skäran.
15 november - Tyska riksbanken ger ut rentemark som ny valuta för att få stopp på den galopperande inflationen.
23 november - Nazistiska och kommunistiska partier förbjuds i Tyskland.
5 december - Parlamentsvalet i Storbritannien resulterar i landets första labour regering som dock saknar egen majoritet och bara lyckas behålla makten i tio månader.
23 december - För första gången sänds en gudstjänst i svensk radio.
31 december - Sveriges befolkning passerar sexmiljonersstrecket.

[redigera] Okänt datum

Sveriges antisemitiska parti bildas av Barthold Lundén. Föreningens organ är boulevardbladet Vidi.
Sverige spelar en aktiv roll som medlare under Korfukrisen mellan Grekland och Italien.
Hela den svenska malmbanan är nu elektrifierad.
Handelshögskolan i Göteborg grundas och finansieras till en början av privata donationer samt kommunala och statliga medel.
I studien Sveriges läge propagerar friherre Axel Rappe för ett svenskt försvarsförbund med Finland, för att stå emot ett sovjetiskt anfall.
LM Ericsson börjar tillverka telefoner med fingerskiva.
Ernst Rolf lanserar melodin Bättre och bättre dag för dag.
Stora Barnhuset i Stockholm, där man tar hand om föräldralösa och oförsörjda barn, läggs ner efter 290 års verksamhet.
Interpol bildas

[redigera] Födda

1 januari
- Sembène Ousmane, senegalesisk författare.
- Kenne Fant, svensk skådespelare, regissör och författare.
3 januari - Sam Phillips, amerikansk musiker, skivproducent och skivbolagsdirektör (Sun records där Elvis Presley skivdebuterade).
9 januari - Gaby Stenberg, svensk skådespelare (Beatrice i TV-såpan Rederiet).
10 januari - Gertrud Sigurdsen, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat socialminister 1985-1988.
11 januari - Carroll Shelby, amerikansk racerförare, pilot och bilkonstruktör.
25 januari - Arvid Carlsson, svensk farmakolog, nobelpristagare.
30 januari - Tosse Bark, svensk kompositör, musiker, sångare och skådespelare.
31 januari - Norman Mailer, amerikansk författare och journalist.
6 februari - Tulli Sjöblom, svensk skådespelare.
13 februari
- James Abdnor, amerikansk republikansk politiker, senator 1981-1987.
- Chuck Yeager, amerikansk testpilot, först genom ljudvallen.
18 februari - Gunnar Höglund, svensk barnskådespelare, manusförfattare, producent och regissör.
20 februari - Forbes Burnham, guyanansk politiker, Guyanas president 1980-1985.
27 februari - Dexter Gordon, amerikansk jazzsaxofonist.
28 februari
- Anders Andelius, svensk skådespelare.
- Charles Durning, amerikansk skådespelare.
2 mars
- Basil Hume, brittisk kardinal, ärkebiskop av Westminster 1976-1999.
- Viveca Serlachius, svensk skådespelare.
12 mars - Walter Schirra, amerikansk astronaut.
14 mars - Diane Arbus, amerikansk fotograf.
19 mars - Marianne Karlbeck, svensk skådespelare.
22 mars - Marcel Marceau, fransk mimskådespelare.
28 mars - Thad Jones, amerikansk jazztrumpetare och kompositör.
29 mars - Erik Johansson, svensk arbetsförmedlingsföreståndare och riksdagspolitiker.
1 april - Ingrid Östergren, svensk skådespelare.
5 april - Ernest Mandel, belgisk politiker, trotskist.
11 april - Curry Melin, svensk meteorolog.
12 april - Ann Miller, amerikansk skådespelare, sångerska och dansare.
13 april - Barbro Nordin, svensk skådespelare.
16 april - Arch A. Moore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i West Virginia 1969-1977 och 1985-1989.
20 april - Sten Andersson, svensk politiker, socialdemokratisk utrikesminister 1985-1991.
22 april - Aaron Spelling, amerikansk filmproducent.
25 april
- Anita Björk, svensk skådespelare.
- Melissa Hayden, kanadensisk ballerina.
- Albert King, amerikansk gitarrist och sångare.
1 maj - Joseph Heller, amerikansk författare - Moment 22.
11 maj - Corrado Balducci, italiensk katolsk teolog.
20 maj - Ingvar Kjellson, svensk skådespelare.
26 maj - James Arness, amerikansk skådespelare.
27 maj - Henry Kissinger, tyskfödd amerikansk diplomat och utrikesminister, nobelpristagare.
28 maj - György Ligeti, ungersk tonsättare.
31 maj
- Ellsworth Kelly, amerikansk konstnär.
- Rainer III kung av Monaco 1949-2005.
1 juni - Else-Marie Brandt, svensk skådespelare.
2 juni - Margot Trooger, tysk skådespelare.
4 juni - Gregor Dahlman, svensk skådespelare.
8 juni - Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.
13 juni - Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.
15 juni
- Erroll Garner, amerikansk jazzpianist.
- Erland Josephson, svensk skådespelare, regissör och författare.
- Hans Lagerkvist, svensk regissör, producent, och skådespelare.
2 juli - Wislawa Szymborska, polsk poet, nobelpristagare.
3 juli - Charles Hernu, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981-1985.
6 juli - Wojciech Jaruzelski, polsk politiker, president 1989-1990.
8 juli
- Harrison Dillard, amerikansk friidrottare, fyra OS-guld.
- Bibi Lindkvist, svensk skådespelare, regiassistent och ljudtekniker.
10 juli - Hans Villius, svensk professor i historia och TV-personlighet.
23 juli - Cyril M. Kornbluth, amerikansk science fiction-författare.
25 juli
- Estelle Getty, amerikansk skådespelare.
- Maria Gripe, svensk författare.
26 juli - Curt Broberg, svensk skådespelare och teaterregissör.
27 juli - Masutatsu Oyama, koreansk grundare av karatestilen kyokushinkai.
3 augusti - Jean Hagen, amerikansk skådespelare.
5 augusti - Richard Kleindienst, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1972-1973.
15 augusti
- Bengt Blomgren, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Shimon Peres, israelisk politiker, nobelpristagare.
20 augusti - Jim Reeves, amerikansk countrysångare.
21 augusti - Shimon Peres, israelisk politiker och statsman, Israels premiärminister 1984-1986 och 1995-1996.
23 augusti
- Balram Jakhar, indisk politiker.
- Bo Setterlind, svensk författare och poet.
29 augusti - Richard Attenborough, brittisk skådespelare, regissör och dokumentärfilmare.
31 augusti
- Rolf Bolin, svensk regissör, manusförfattare, klippare och sångtextförfattare.
- Lars-Owe Carlberg, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent.
1 september - Rocky Marciano, amerikansk tungviktspoxare.
7 september
- Stig Ossian Ericson, svensk skådespelare och författare.
- Peter Lawford, brittisk-amerikansk skådespelare.
- Louise Suggs, amerikansk golfspelare.
9 september - Daniel Carleton Gajdusek, amerikansk läkare, nobelpristagare.
13 september - Zoya Kosmodemyanskaya, sovjetisk partisan.
15 september - Catharina Broomé, dominikansyster, författare.
17 september - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
18 september - Betty Bjurström, svensk varietédansös och skådespelare.
3 oktober - Inger Jacobsen, norsk skådespelare och sångerska.
5 oktober
- Stig Dagerman, svensk författare.
- Claes Esphagen, svensk skådespelare.
- Glynis Johns, brittisk skådespelare.
7 oktober
- Irma Grese, tysk krigsförbrytare.
- Sonja Kolthoff, svensk skådespelare.
16 oktober - Bert Kaempfert, tysk orkesterledare och kompositör.
17 oktober - Barney Kessel, amerikansk jazzgitarrist.
23 oktober
- Lennart Ekström, svensk manusförfattare och sångtextförfattare.
- Bengt Haslum, svensk sångtextförfattare, författare, översättare och programledare i radio.
- Bhairon Singh Shekhawat, indisk politiker, vicepresident från 2002.
29 oktober - Desmond Bagley, brittisk thrillerförfattare.
30 oktober - Victor Martyn, svensk illusionist.
1 november - Gordon R. Dickson, kanadensisk science fiction-författare.
2 november - Rune Ottoson, svensk skådespelare.
5 november - Rudolf Augstein, tysk tidningsutgivare, grundare av Der Spiegel.
7 november
- Tjadden Hällström, svensk skådespelare, revyförfattare och komiker.
- Hasse Tellemar (f. Andersson), svensk musiker och radioman.
18 november - Alan Shepard, amerikansk flygare och astronaut, första amerikanen i rymden 1961.
20 november - Nadine Gordimer, sydafrikansk författare, nobelpristagare.
22 november - Ragnvi Lindbladh, svensk skådespelare.
24 november - Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.
25 november - Mauno Koivisto, Finlands president 1982-1994.
27 november - Roy Lichtenstein, amerikansk konstnär.
2 december - Maria Callas, grekisk-amerikansk sopran.
9 december - Bror Mellberg, svensk fotbollsspelare och affärsman.
12 december - Olle Bengtsson ("Skofteby-Bengtsson"), svensk boxare.
13 december - Gunnar Lundin, svensk skådespelare, inspicient och produktionsledare.
17 december - Jürgen Ponto, tysk bankchef.
18 december
- Rut Cronström, svensk skådespelare.
- Palle Granditsky, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
30 december
- Carl-Göran Ekerwald, svensk författare.
- Sara Lidman, svensk författare.

[redigera] Avlidna

3 januari - Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
1 februari - Ernst Troeltsch, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.
6 februari - Edward Barnard, amerikansk astronom.
10 februari - Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker, nobelpristagare.
26 februari - George Clement Perkins, amerikansk republikansk politiker.
8 mars - Johannes Diderik van der Waals, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
20 mars - Józef Bilczewski, polsk romersk-katolsk ärkebiskop, helgon.
26 mars - Sarah Bernhardt, fransk skådespelare.
5 april - Lord Carnarvon, brittisk "egyptolog".
28 april - Knute Nelson, norsk-amerikansk politiker.
26 maj - Albert Leo Schlageter, tysk Freikorps-medlem som avrättades för sabotageverksamhet.
4 juni - Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
24 juni - Edith Södergran, finlandssvensk författare (död i tuberkulos).
9 juli - William R. Day, amerikansk politiker och jurist, USA:s utrikesminister 1898 och domare i USA:s högsta domstol 1903-1922.
20 juli - Pancho Villa, mexikansk general och revolutionär.
19 augusti - Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
3 september - Frans Enwall, svensk skådespelare.
9 oktober - Henry Markham, amerikansk republikansk politiker.
19 oktober - Adolfo Apolloni, italiensk skulptör.
27 oktober - Oscar Norén, svensk tidningman och godsägare.
8 november - Alfhild Agrell, svensk författare.
11 december - Kata Dalström, svensk författare och förgrundsgestalt inom arbetarrörelsen.
12 december - Raymond Radiguet, fransk författare.
27 december - Gustave Eiffel, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet i Paris och delaktig i uppförandet av frihetsgudinnan i New York.
Karl Nordström, svensk konstnär.
Georg von Rosen, svensk greve, konstnär och professor vid Konstakademien.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Robert A Millikan, USA
Kemi - Fritz Pregl, Österrike
Medicin
- Frederick G Banting, Kanada
- John Macleod, Kanada
Litteratur - William Butler Yeats, Irland
Fred - Inget pris utdelades

Läsvärd MP3 :

1923 - Läsvärd artikel

schoolj - 1923

1923 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1923 -