1925

Från Wikipedia

1925 - MCMXXV 83 år sedan
År 1922 \| 1923 \| 1924 1925 1926 \| 1927 \| 1928
Årtionde 1900-talet \| 1910-talet 1920-talet 1930-talet \| 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1925
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Hjalmar Branting 1924-1925 Rickard Sandler 1925-1926
Finland 1925
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: K. J. Ståhlberg president 1919-1925 L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Lauri Ingman 1924-1925 Antti Tulenheimo 1925 Kyösti Kallio 1925-1926
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	81 – 82
Buddhistisk kalender	2469
Nengō (Japan)	Taishō 14
Judisk kalender	5685 – 5686
Muslimsk kalender	1343 – 1344
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1303 – 1304
Sakakalendern (Indien)	1847 – 1848
Thailändsk solkalender	2468

[redigera] Händelser

[redigera] Första kvartalet

1 januari
- AB Radiotjänst börjar regelbundna utsändingar från Telegrafverkets studio på Malmskillnadsgatan 24 i Stockholm. Första programmet är en gudstjänst.
- Norges huvudstad Kristiania byter namn till Oslo.
2 januari
- Postgirot börjar sin verksamhet med omkring 700 kontoinnehavare.
- Stor förödelse vållas i Göteborg på grund av svår storm över Sverige.
3 januari - Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.
4 januari - Mul- och klövsjuka konstateras åter i Skåne.
5 januari - USA:s första kvinnliga guvernör Nellie Taylor Ross tillträder sitt ämbete i staten Wyoming.
7 januari
- Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm öppnas för allmänheten.
- Elva europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.
9 januari - Uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten nås på grundval av status quo.
14 januari
- Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
- Sven Jerrings barnradioprogram, Barnens brevlåda, startar.
- Evert Taube gifter sig med Astri Bergman.
18 januari - Stiftelsen Malmö Konserthus börjar sin verksamhet med en festkonsert under ledning av kapellmästare Tor Mann.
19 januari - Firma Albin Hagström registreras.
21 januari - Albanska republiken utropas.
24 januari - Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som svensk statsminister och efterträds av Rickard Sandler. Per Albin Hansson blir SAP:s partiordförande.
25 januari - Matteuskyrkan i Stockholm återinvigs efter en genomgripande restaurering.
26 januari - Skandinaviska luftfartsförbundet konstitueras i Stockholm.
29 januari - Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen.
2 februari - Are Waerland, som utgivit boken När länkarna brista om Hammarbymordet 1913, anklagar inför rätten i Uppsala dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha utfört detta.
3 februari - Stora falsarier vid virkesaffärer avslöjas i lappländska Vilhelmina. Ett stort antal trävarubolag är bedragna.
9 februari - Motorfartyget Kastütis från Lettland grundstöter och går till botten vid Harstena. Besättningen på 6 man omkommer.
13 februari - Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala avtäcks.
14 februari - SAF beslutar att från den 19 februari genomföra en lockout mot 130.000 svenska arbetare.
17 februari - Den svenska regeringen tillsätter en särskild medlingskommission med anledning av SAF:s lockoutförklaring.
18 februari - Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.
21 februari - Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.
23 februari
- SAF beslutar att uppskjuta lockouten till den 16 mars.
- Mauritz Stiller och Greta Garbo skriver kontrakt med den stora filmjätten Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood.
24 februari
- Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet.
- En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i riksdagen men leder inte till något.
26 februari - Två svenska ingenjörer, Carl Munters och Baltzar von Platen, har konstruerat en kylmaskin, som lovar att bli en världsartikel av rang.
27 februari
- Den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö öppnas för trafik.
- Nazistiska partiet grundas på nytt i München.
28 februari
- Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i stalig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har.
- Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nedskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.
1 mars - Sveriges förre statsminister Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.
2 mars - Medlingskommissionen i den stora arbetskonflikten framlägger ett medlingsförslag.
7 mars - Stockholms stads brandstodsbolag donerar 750.000 kronor till uppförandet av en brandstation på Östermalm.
8 mars
- Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning.
- Sven Jerring refererar Vasaloppet i den första direktsända radiosändningen utanför studio.
11 mars - Strejk utbryter vid Stripa gruva, vilket blir upptakten till den så kallade Stripakonflikten.
14 mars - Göteborgs nya konstmuseum, invigs av prins Eugen.
16 mars - Medlingskommissionen i storlockouten meddelar att det visat sig omöjligt att ena parterna, varför lockouten omedelbart träder i kraft, bland annat vid Stripa gruva.
18 mars - LO:s representantskap beslutar att inte möta lockouten med storstrejk.
23 mars - De två svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters får Polhemsmedaljen för uppfinningen av kylskåpet.
25 mars - Mariakyrkan i Ystad återinvigs efter restaurering.
26 mars - AB Möbelinsutrikompaniets fabrikskomplex i Tranås läggs i aska varvid ett 80-tal arbetare blir arbetslösa.
27 mars - Medlingskommissionen lyckas träffa en uppgörelse i arbetskonflikten. Därmed har storlockouten nedlagts och arbetet återupptas.
31 mars - Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.

[redigera] Andra kvartalet

7 april - Götafors bomullsspinneri i Mölndal brinner ner. Skadorna uppgår till en miljon kronor.
14 april
- En internationell stortjuv, Tyske Karl, rymmer från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren.
- Roald Amundsens nordpolsexpedition anländer till Spetsbergen.
15 april - Tyske Karl infångas åter.
16 april - Telefonförbindelse uppnås Stockholm-Wien och Stockholm-Prag.
24 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg håller ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland. Det är första gången som radion används som propagandamedium i landet. Dagen efter segrar von Hindenburg i presidentvalet.
25 april - Vid nödbostäderna vid Voltafabriken i Ulvsunda inträffar cyanväteförgiftning i samband med desinfektion. Ett 20-tal barn insjuknar, ett avlider.
1 maj - Lönekonflikt utbryter vid Stripa gruva, eftersom gruvarbetarna fortsätter strejka, trots att ett riksavtal för gruvdrift ingås. Strejken fortsätter, på grund av att gruvarbetarna inte är nöjda med avtalet.
- Cypern blir Brittisk koloni
4 maj - Sverige är ett av deltagarländerna vid den internationella konferensen rörande handeln med vapen och ammunition, som öppnas i Genève denna dag.
8 maj - Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i Sveriges socialdemokratiska regering.
10 maj - Skonaren Orion från Skillinge kolliderar utanför Sandhammaren med en tysk ångare och går till botten. Tre man omkommer.
11 maj - Hindenburg håller sitt intåg i Berlin.
12 maj - I den svenska stenkolsgruvan på Spetsbergen, Sveagruvan, utbryter eld, som på grund av den dåliga vattentillgången inte effektivt kan bekämpas.
15 maj - Flyglinjen Malmö-Amsterdam öppnas.
20 maj - Den nya Lidingöbron invigs.
22 maj - Carl Milles staty av Gustav Vasa avtäcks i Nordiska museet i Stockholm.
26 maj
- Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren.
- Skonerten Hans av Halmstad stöter på en mina söder om Gotska Sandön och sprängs i luften. Sex man omkommer.
27 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.
30 maj
- Göteborgs nya posthus invigs.
- Studenterna i Shanghai demonstrerar och beskjuts av brittisk polis. Detta blir upptakten till omfattande oroligheter i Kina.
1 juni - Den beryktade dynamitarden Chr. Olsen söker nattetid bryta sig ut ur sin cell på Långholmen tvärs genom muren. Han upptäcks av vaktmanskapet.
3 juni - Tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken vid Iggesunds bruk brinner ner.
5 juni - Flyglinjen Stockholm-Danzig invigs.
7 juni - Den första fotbollsallsvenskan är färdigspelad. Som seriesegrare står GAIS från Göteborg.
12 juni
- Hovrätten fastställer rådhusrättens dom i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén varigenom den förre döms till tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd.
- Sveriges riksdag beslutar om försvarets framtid, Försvarsbeslutet 1925
14 juni
- Priset på is i Sverige höjs, på grund av årets blidvinter.
- Sverige slås ut ur Davis Cup efter att ha förlorat mot Nederländerna med 5-0.
18 juni - Norske polarforskaren Roald Amundsen återvänder till Spetsbergen från en misslyckad nordpolsflygning.
19 juni
- Finske presidenten Relander ankommer till Stockholm på officiellt besök.
- Den första svenska avelsdjursutställningen öppnas i Stockholm.
- Oroligheterna i Kina förvärras. Generalstrejk utbryter i Kanton.
20 juni - Vapenhandelskonferensen i Genève avslutas efter att ha utarbetat en konvention om vapenhandelskontroll.
23 juni - En bankkassör i Tidaholm avviker utomlands per flygmaskin efter att ha tillgripit 95.000 kronor. Mannen grips i Marocko och återförs för rannsakan och dom.
24 juni - Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.
27 juni - Rotorfartyget Buckau anländer till Stockholm och stannar där några dagar i reklamsyfte utan att dock göra någon succé.
30 juni - Svenska teatern i Stockholm brinner ned till grunden.

[redigera] Tredje kvartalet

2 juli - Den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigs.
7 juli - Ett våldsamt åskväder drar fram över Stockholm, medförande den största nederbörd som uppmäts på 20 år och svåra översvämningar.
10 juli
- Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS börjar sin verksamhet.
- Den så kallade approcessen inleds i Dayton i Tennessee. Det är en lärare vid namn Scopes som står åtalad för att ha undervisat sina elever om evolution.
11 juli - Vid Domnarvets Jernverk exploderar en elektrisk smältugn, varvid fyra arbetare dödas.
14 juli - Gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland undertecknas.
18 juli
- Stor eldsvåda härjar de stora brädgårdarna och oljeupplagen på Hisingen i Göteborg. Skador för cirka 4 miljoner kronor uppstår.
- Adolf Hitler publicerar sin bok Mein Kampf.
20 juli - En ny landsvägsbro invigs vid Leksand. Den är en av Sveriges största med en längd på 225 meter och en bredd på 8 meter.
23 juli - En motortorpedbåt, av en i Sverige ny typ, inköpt från engelska flottan, provkörs i Stockholms skärgård. Den kan göra 41 knop.
24 juli
- Skeppsredare Dan Broström omkommer vid en bilolycka vid Trönninge söder om Halmstad.
- På grund av den svåra torkan uppstår svåra skogsbränder på olika håll i Sverige.
- Insulin används för första gången. Det sker vid Guy's Hospital i London.
26 juli
- Tio ungdomar drunknar vid en seglingsolycka i Kalmarsund.
- En strejk vid Kalmar gasverk väcker uppmärksamhet i hela Sverige.
31 juli - Fransmännens och belgiernas ockupation av Ruhr upphör.
3 augusti - Den nya djupleden i Mälaren, åstadkommen genom en upprensning av farlederna, demonstreras för ett antal inbjudna.
5 augusti - Det sjätte kyrkliga fredsmötet börjar i Stockholm.
8 augusti - Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar.
12 augusti
- Vid tävlingar i Göteborg sätter simmaren Arne Borg nytt världsrekord på 1000 meter med tiden 21.41,3.
- Tyska regeringen antar skiljedoms- och lufttrafikfördrag med Sverige.
14 augusti - Två personer avlider i Stockholm till följd av cyanväteförgiftning i samband med rökning av bredvidliggande lägenheter.
19 augusti
- På initiativ av ärkebiskop Nathan Söderblom hålls ett stort ekumeniskt kyrkomöte i Stockholm med kyrkor från hela världen utom den katolska.
- Två personer omkommer vid en explosionsolycka i filmstaden i Råsunda.
20 augusti - Gasverksstrejken i Kalmar slutar med en uppgörelse, i stort sett lika med vad staden tidigare bjudit.
21 augusti - Svenska kungaparet (Gustaf V och drottning Victoria) kommer på statsbesök till Helsingfors.
26 augusti - Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brinner ner. Branden hotar hela Limhamns samhälle.
28 augusti - Eldhärden i Sveagruvan på Spetsbergen är nu fullständigt satt under vatten. Kolbrytningen skall ligga nere till våren 1926.
30 augusti - Det ekumeniska mötet i Stockholm avslutas.
10 september - Arne Borg sätter nytt världsrekord i simning 500 meter vid tävlingar i Stockholm med 6.08,4.
11 september - Vid en eldsvåda i en mjölnarbostad i Frykfors nära Karlstad omkommer fyra personer.
17 september - Stationsmästaren vid Knivsta station, E.B. Christofferson, lyckas rädda två kvinnor från att bli överkörda av ett tåg, men faller själv under det och dödas.
19 september - Vid de så kallade Höglundskommunisternas kongress i Stockholm godkänns ett av partistyrelsen framlagt förslag om återinträde i Socialdemokraterna.
22 september - Blomsterfondens i Stockholm första hus för gamla invigs. Byggnaden innehåller 69 lägenheter för omkring 100 gamla.
24 september - En taxichaufför mördas och rånas under mystiska omständigheter i närheten av Nacka utanför Stockholm.
25 september - Författaren Bo Bergman inväljs som medlem i Svenska akademien.
26 september - I Eskilstuna invigs en ny teater, utförd efter ritningar av brandchef E Crone, Sundsvall.
27 september - Stora fältövningar i fullt moderna former börjar i Östergötland.
28 september - Charles Chaplins film Guldfeber har premiär i Stockholm.
29 september - Överenskommelse träffas om att Svenska Handelsbanken skall överta Mälarbanken.
30 september - Nya utrikesporton införs i Sverige, vilket bland annat innebär att grundpriset för brevportot sänks från 30 till 25 öre.

[redigera] Fjärde kvartalet

2 oktober
- De första dubbeldäckade bussarna i London sätts i trafik.
- Den första svenska fascisttidningen Nationen utkommer med sitt första nummer. Upplagan är på 6 000. Tidningen som är grundad av bondeledaren Elof Eriksson, har ett uttalat antisemitiskt program.
9 oktober - Handelsidkerskan Anna Lang rånmördas i sin butik i närheten av Grimslöv utanför Växjö. Polisen lyckas inte gripa den skyldige under året.
10 oktober - Ernst Rolfs lyxrevy Leve kvinnan har premiär på Cirkus vid Djurgården i Stockholm.
14 oktober - Hård snöstorm förorsakar svåra rubbningar i telefon-, telegraf- och järnvägstrafiken, särskilt i norra Uppland och Norrland.
15 oktober - I en tävling om kompositioner till Konserthusets i Stockholm invigning erövras första och tredje pris av Kurt Atterberg.
16 oktober - De taxameterförsedda hyrverksbilarna i Stockholm får genom ett regeringsbeslut rätt att ta upp passagerare på gatan.
- Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien skriver under Locarnoavtalet och lovar att hålla fred med varandra.
18 oktober - Den franska flottan bombar Damaskus för att slå ned ett drusiskt uppror i Syrien.
21 oktober
- Den svenska Föreningen Riksmusei Vänner konstitueras.
- Den fotoelektriska cellen presenteras på The Electric Show i New York.
- På grund av gränsstrider rycker grekiska trupper in på bulgariskt område mot staden Petritji. Detta blir upptakten till nya oroligheter på Balkan.
26 oktober - Nationernas Förbunds råd samlas i Paris och beslutar att beordra Bulgariens och Greklands regeringar att inom 60 timmar dra tillbaka sina trupper.
31 oktober
- Den persiske shahen och hans dynasti avsätts av parlamentet. Regeringsmakten övertas av premiärministern Rhiza Khan.
- Inbördeskrig utbryter i Kina.
6 november - Carnegieska sockerbruket i Göteborg härjas av brand.
8 november - Svenska Amerika Liniens MS Gripsholm, handelsflottans största fartyg, lägger till i Göteborg efter jungfruresan från varvet i Newcastle.
9 november
- Vid en eldsvåda i Svartöstadens municipalsamhälle utanför Luleå brinner åtta byggnader ner.
- Det tyska nazistpartiets skyddstrupper, SS, bildas.
12 november - General Feng gör statskupp i Kina och avsätter regeringen.
13 november - Lidingö köping utanför Stockholm erhåller stadsrättigheter att gälla från och med 1926. Lidingö blir Sveriges 112:e stad.
14 november - Den första kollektivutställningen av surrealistiska verk öppnas. De är målade av bland andra Hans Arp, Joan Miró och Pablo Picasso.
15 november - Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson utses till tillförordnad partiordförande för socialdemokraterna.
25 november - I Oslo undertecknas konvention mellan Sverige och Norge angående fredligt avgörande av tvister.
27 november - En lotsbåt från Bremö utanför Sundsvall med tre lotsar ombord går av okänd anledning till botten, varvid de tre ombordvarande drunknar.
28 november - Radioprogrammet Grand Ole Opry premiärsänds från Nashville, Tennessee i USA.
29 november
- Svenska Tändsticks AB erhåller tändsticksmonopol i Peru.
- Svenska Dagbladets guldmedalj, den så kallade bragdmedaljen, delas ut för första gången. Löparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson väljs till årets idrottsman och erhåller medaljen.
1 december - Locarnopakten, som ska garantera freden och gränserna i Europa, undertecknas högtidligt i London.
2 december - Den nya statsbanedelen mellan Forsmo på Norra stambanan och Hoting på Inlandsbanan invigs.
10 december - Till konung i Persien väljs premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi.
11 december - Den svenska regeringen tillsätter en 15-mannakommitté för att utreda frågan om arbetslöshetsförsäkring.
12 december - Det första motorhotellet, ett så kallat motell, öppnas i San Luis Obispo i Kalifornien.
16 december - Ostkustbanedelen Njurunda-Sundsvall-Härnösand invigs.
17 december - Vid eldsvåda i Kramfors municipalsamhälle läggs sex byggnader i aska, därav ett par av samhällets större.
18 december - På Stalins initiativ beslutar det soovjetiska kommunistpartiets 14:e kongress att Sovjetunionen skall förvandlas från ett jordbruks- till ett industrisamhälle.
21 december - Orkanartad snöstorm i södra och mellersta Sverige orsakar sjöolyckor och svåra trafikhinder.
24 december - Bogserbåten Saturnus av Stockholm rapporteras försvunnen på Bottenhavet och antas ha gått under med hela besättningen, 10 man.
31 december
- Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning.
- Under AB Radiotjänsts första verksamhetsår har 126.000 radiolicenser à 12 kronor (alltså sammanlagt 1.512.000 kronor) lösts.

[redigera] Okänt datum

Svenska kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
Gifta kvinnor får rätt att behålla sitt svenska medborgarskap även vid giftermål med utländska medborgare.
Sverige arbetar för att Tyskland ska tas med i Nationernas Förbund (NF).
Bolidens Gruv-AB bildas.
Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad inrättas av den så kallade Fogelstadgruppen.
Elektrolux AB inleder kylskåpstillverkning.
Den tyske politikern och militären Hermann Göring intas på Långbrosjukhusets avdelning för mentalsjuka.
Sveriges Kyrkosångsförbund bildas

[redigera] Födda

4 januari - Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guld 1952 och 1956.
9 januari - Lee van Cleef, amerikansk skådespelare.
18 januari - Bengt Eklund, svensk skådespelare.
21 januari - Benny Hill, brittisk TV-komiker.
22 januari - Einar Larsson, svensk centerpartistisk politiker, landshövding i Kristianstads län 1985-1989.
24 januari - Maria Tallchief, amerikansk ballerina.
25 januari - Margery Sharp, brittisk författare.
26 januari - Paul Newman, amerikansk skådespelare.
29 januari - Karin Miller, svensk skådespelare.
4 februari - Arne Åhman, svensk friidrottare.
8 februari - Jack Lemmon, amerikansk skådespelare och regissör.
11 februari - Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
17 februari - Hal Holbrook, amerikansk skådespelare.
20 februari - Alex La Guma, sydafrikansk författare och politiker.
21 februari - Karin Vaage, norsk skådespelare.
22 februari - Hans Gillingstam, svensk medeltidshistoriker, genealog.
1 mars - Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
7 mars - Tom Dan-Bergman, svensk skådespelare och teaterregissör.
8 mars - Jefim Geller, sovjetisk schackspelare.
9 mars - G. William Miller, amerikansk politiker och centralbankschef, USA:s finansminister 1979-1981.
12 mars - Harry Harrison, amerikansk science fiction-författare.
14 mars - William Clay Ford, Sr., amerikansk företagare.
19 mars - Anders Jonason, svensk författare.
21 mars - Carl-Olof Alm, svensk skådespelare.
26 mars - Pierre Boulez, fransk kompositör och dirigent.
29 mars
- Harriett Philipson, svensk skådespelare.
- Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
3 april - Åke Falck, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare.
11 april - Viola Liuzzo, amerikansk medborgarrättsaktivist.
14 april - Rod Steiger, amerikansk skådespelare.
22 april - Hans Arnold, konstnär och illustratör.
26 april - Jørgen Ingmann, dansk musiker (gitarr).
30 april - Johnny Horton, amerikansk countrysångare.
2 maj - Inga Gill, svensk skådespelare.
11 maj - Rubem Fonseca, brasiliansk författare.
12 maj - Yogi Berra, amerikansk basebollspelare.
17 maj - Michel de Certeau, fransk jesuit, filosof, psykoanalytiker och samhällsvetare.
19 maj
- Malcolm X, afroamerikansk nationalist och muslim.
- Pol Pot, kambodjansk diktator, röda khmerernas ledare.
20 maj
- Amy Aaröe, svensk skådespelare och filmbolagsdirektör.
- Emy Storm, svensk skådespelare.
21 maj - Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör.
23 maj - Randi Kolstad, norsk skådespelare.
24 maj - Mai Zetterling, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
28 maj
- Bülent Ecevit, turkisk politiker.
- Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare.
1 juni - Brita Malmer, svensk arkeolog.
3 juni - Tony Curtis, amerikansk skådespelare.
8 juni - Barbara Bush, president George Bush Sr:s fru, mamma till president George W Bush (Jr).
10 juni - Lennart Bergelin, svensk tennisspelare och tränare.
14 juni
- Gösta Krantz, svensk revy- och filmskådespelare.
- Pierre Salinger, amerikansk demokratisk politiker och journalist.
16 juni - Evert Svensson, svensk kristen socialdemokratisk politiker.
17 juni - Åke Arell, svensk arkitekt.
21 juni
- Johannes Salminen, finländsk författare och professor.
- Maureen Stapleton, amerikansk skådespelare.
25 juni - Robert Venturi, amerikansk arkitekt.
29 juni - Giorgio Napolitano, italiensk politiker.
30 juni - Hagge Geigert, svensk artist, skribent och teaterdirektör.
2 juli - Patrice Lumumba, kongolesisk politiker.
6 juli
- Karin Bergstrand, svensk skådespelare.
- Bill Haley, amerikansk rock-and-roll-musiker.
8 juli - Carlabel Berglund, svensk ishockeyspelare.
11 juli - Nicolai Gedda, svensk opera- och romanssångare.
26 juli - Jerzy Einhorn, svensk professor i radioterapi och politiker (kristdemokrat).
28 juli - Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.
29 juli - Mikis Theodorakis, grekisk kompositör och politiker.
8 augusti - Alija Izetbegović, bosnisk president.
11 augusti - Rune Andréasson, svensk serietecknare.
15 augusti - Oscar Peterson, kanadensisk jazzpianist.
18 augusti - Brian Aldiss, brittisk författare.
20 augusti - Henning Larsen, dansk arkitekt.
2 september - Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazz klarinettist.
6 september
- Andrea Camilleri, italiensk författare.
- Jimmy Reed, amerikansk musiker.
8 september - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
10 september - Roy Brown, amerikansk R&B-musiker.
12 september - Bengt Feldreich, svensk radio- och TV-journalist.
13 september - Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
16 september
- Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
- B.B. King, amerikansk bluesartist.
20 september - Sven-Eric Nilsson, svenskt statsråd.
3 oktober - Gore Vidal, amerikansk författare, manusförfattare och skådespelare.
5 oktober - Raisa Strutjkova, rysk ballerina och koreograf.
8 oktober - Olle Hellbom, svensk regissör.
12 oktober - Bengt Feldreich, svensk reporter och programledare.
13 oktober - Margaret Thatcher, brittisk premiärminister 1979-1990.
15 oktober - Margaretha Krook, svensk skådespelare.
16 oktober
- Daniel J. Evans, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Washington 1965-1977.
- Angela Lansbury, brittisk skådespelare.
18 oktober - Ramiz Alia, albansk politiker, statschef 1982-1991.
22 oktober
- Ulla Hodell, svensk skådespelerska.
- Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär.
23 oktober - Johnny Carson, amerikansk TV-personlighet.
27 oktober - Warren Christopher, USA:s utrikesminister 1993-1997.
29 oktober
- Robert Hardy, brittisk skådespelare.
- Zoot Sims, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.
31 oktober - Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
10 november - Richard Burton, walesisk skådespelare.
20 november
- Robert Kennedy, amerikansk politiker.
- Maja Plisetskaja, rysk prima ballerina assoluta.
27 november
- Michael Tolan, amerikansk skådespelare och filmproducent.
- Ernie Wise, komiker.
30 november - Maryon Pittman Allen, amerikansk journalist och politiker.
1 december - Martin Rodbell, amerikansk biokemist, nobelpristagare i medicin 1994.
2 december - Julie Harris, amerikansk skådespelare.
3 december - Kim Dae-jung, sydkoreansk politiker, nobelpristagare.
8 december - Sammy Davis Jr, amerikansk artist, sångare och skådespelare.
12 december - Ahmad Shamloo, iransk poet och författare.
13 december - Dick Van Dyke, amerikansk skådespelare, komiker.
23 december - Anders Dahlgren, svensk politiker (c), jordbruksminister 1976-1978 och 1979-1982 samt tillförordnad försvarsminister 1981.
24 december - Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
28 december - Hildegard Knef, tysk skådespelare.
29 december - Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
31 december - Per Verner-Carlsson, svensk regissör.
Jocelyn Vollmar, amerikansk ballerina och balettlärare.

[redigera] Avlidna

24 februari - Hjalmar Branting, svensk statsminister 1920, 1921-1923 och 1924-1925.
28 februari - Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.
2 mars - Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
9 mars - Willard Leroy Metcalf, amerikansk konstnär.
12 mars - Sun Yat-sen, kinesisk politiker, revolutionär.
15 mars - Axel "Döderhultarn" Petersson, svensk träsnidare.
16 mars - August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
20 mars - George Nathaniel Curzon, brittisk statsman.
30 mars - Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
8 april - Thecla Åhlander, svensk skådespelare.
14 april - John Singer Sargent, var en amerikansk konstnär.
15 april - August Endell, tysk arkitekt, formgivare och författare.
5 maj - Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk finansminister.
19 maj - Viking Eggeling, svensk konstnär och filmare.
3 juni - Camille Flammarion, fransk astronom.
15 juni - Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915-1921.
18 juni - Robert M. La Follette, amerikansk politiker, senator 1906-1925.
1 juli - Erik Satie, fransk kompositör.
4 juli - Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
12 juli - Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
17 juli - Lovis Corinth, tysk konstnär.
24 juli - Dan Broström, svensk skeppsredare (bilolycka).
26 juli - Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
4 september - Morris Simmonds, tysk läkare.
16 september - Aleksandr Fridman, rysk matematiker och kosmolog.
14 oktober - Samuel M. Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923-1925.
26 oktober - Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
20 november - Alexandra av Danmark, brittisk drottning.
26 november - Magnus Enckell, finländsk konstnär.
27 november - Roger de La Fresnaye, fransk konstnär.
19 december - Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker.

[redigera] Nobelpris

Fysik
- James Franck, Tyskland
- Gustav Hertz, Tyskland
Kemi - Richard Zsigmondy, Tyskland
Medicin - Inget pris utdelades
Litteratur - George Bernard Shaw, Storbritannien
Fred
- Sir Austen Chamberlain, Storbritannien
- Charles G Dawes, USA

Läsvärd MP3 :

1925 - Läsvärd artikel

schoolj - 1925

1925 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1925 -