1929

Från Wikipedia

1929 - MCMXXIX 79 år sedan
År 1926 \| 1927 \| 1928 1929 1930 \| 1931 \| 1932
Årtionde 1900-talet \| 1910-talet 1920-talet 1930-talet \| 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1929
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Arvid Lindman 1928-1930
Finland 1929
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Oskari Mantere 1928-1929 Kyösti Kallio 1929-1930
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	85 – 86
Buddhistisk kalender	2473
Nengō (Japan)	Shōwa 4
Judisk kalender	5689 – 5690
Muslimsk kalender	1347 – 1348
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1307 – 1308
Sakakalendern (Indien)	1851 – 1852
Thailändsk solkalender	2472

[redigera] Händelser

1 januari - Den svenska Arbetsdomstolen inleder sin verksamhet.
6 januari - Alexander I gör statskupp och utropar kungariket Jugoslavien.
7 januari - Tarzan blir seriefigur.
10 januari - Den belgiske tecknare Hergé publicerar första avsnittet av Tintin.
15 januari - Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.
17 januari - Karl-Alfred, en seriefigur skapad av Elzie Crisler Segar, dök för första gången upp i seriestrippen Thimble Theatre (Fingerborgsteatern).
28 januari - Arbetsdomstolen håller sin första session i Stockholms rådhus.
1 februari - Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer på svenska.
8 februari - Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och Buenos Aires utväxlas. Priset är 39:80 kronor per minut.
11 februari - Lateranfördraget sluts, varmed Vatikanstaten erkänns.
14 februari - Stockholms hälsovårdsnämnds biolog, dr Harald Huss, uppfordrar nämnden att förbjuda restaurangernas smörgåsbord såsom varande ohygieniska.
1 mars - Stockholms första och enda bensinspårvagn tas ur trafik.
16 mars - Vid ett möte i Stockholm med ett par hundra jordbrukare konstitueras en ny jordbrukarorganisation, Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF).
21 mars - Prinsessan Märtha och kronprins Olav av Norge förmäls i Vor Frelsers kirke i Oslo.
24 mars - I Södra Möre i Kalmar län vräks 32 familjer till strejkande lantarbetare. Konflikten varar i två år.
9 april - Stockholms centrala omnibusaktiebolag beslutar att inköpa 80 nya omnibusar för över två miljoner kronor, för att möta den växande trafiken.
13 april - Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm.
15 april - Telefonlinjen mellan Sverige och Spanien, tills vidare den längsta i Europa, öppnas. Invigningssamtalet utväxlas mellan kronprins Gustaf (VI) Adolf och kung Alfons XIII av Spanien.
17 april - Telefonförbindelse öppnas mellan Stockholm och Lissabon.
April - Allmänna sparbanken går omkull och Jordbrukarbanken råkar i likviditetskris till följd av sparbankskraschen.
1 maj - Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.
2 maj
- Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm med amerikanska Hans hustrus ära, som inte väcker någon större förtjusning.
- En svensk sakkunnigkommitté lägger fram ett förslag om sterilisering i rashygieniskt och socialt syfte.
14 maj - Gustaf Dalén presenterar den kokseldade AGA-spisen.
15 maj - Den svenska riksdagen beviljar statsunderstöd åt insättarna i de allmänna sparbankerna.
16 maj - Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången.
25 maj - Sveriges första teknologie doktorer - fem stycken - promoveras vid Kungliga tekniska högskolan.
28 maj - Ernst Rolfrevyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.
2 juni - Det svenska tullverkets tre första kvinnliga kammarskrivare utexamineras i Stockholm.
6 juni - Stockholms läns arbetsförmedling meddelar att den under den rådande bristen på unga flickor lyckats värva ett 20-tal ynglingar som lantjungfrur eller hembiträden.
7 juni - Det nordiska resekortet införs som legitimation i stället för pass inom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
9 juni - Flygmaskinen Sverige, förd av Albin Ahrenberg, startar från Stockholm för att över Island och Grönland söka ta sig till New York.
21 juni
- Djurgårdsteatern i Stockholm brinner ned med scenutrustning, kostymer och restauranguppsättning.
- En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm.
25 juni - Det rapporteras att midsommaren i Sverige förflutit under två dagars stritt regn, kyla och storm. Göteborg och delar av Skåne uppvisar nederbördsrekord.
Mitten av året - Priset på svenska jordbruksprodukter faller.
1 juli - AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg, som vill göra radioteatern till en folkteater.
2 juli - Svenska uppbördssakkunniga föreslår i ett betänkande bland annat att arbetsgivare skall innehålla och insända de anställdas skatt. Förslaget blir föremål för allmän kritik.
8 juli - En våldsam storm förhärjar mellersta Sverige. Dygnets nederbörd är lika stor som en normal månads.
1 augusti - De från Ryssland över Centraleuropa hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till estlandssvenskar, som förvistas från Dagö i Estland till Ukraina) anländer till ett till deras mottagande festsmyckat Trelleborg.
10 augusti - Den i stor utsträckning surrealistiska Halmstadsgruppen framträder med en utställning i Lund.
20 augusti - Kreugerkoncernen slår ihop ett tiotal norrländska skogsindustrier till Svenska Cellulosa AB (SCA).
16 september - Morgongymnastik i svensk radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar.
27 september - Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) splittras då minoriteten med Kominterns stöd utesluter majoriteten. Ett tag finns två SKP, ett Kominterntroget under Hugo Sillén ("Sillénarna") och ett fristående under Karl Kilbom ("Kilbomarna").
29 september - Det svenska justitiedepartementet lämnar förslag till lag om skärpta straff (upp till ett års straffarbete) för så kallade billån (bilstöld) samt med införande av allmän åtalsrätt för dylika brott.
9 oktober - Skottlossning utbryter mellan Moskvatrogna "Sillénkommunister" och "Kilbomare" i bråk om högkvarteret i Stockholm.
15 oktober - En orkanliknande storm anställer svåra härjningar i mellersta Sverige, speciellt i Gästrikland.
21 oktober - Diktantologin Fem unga, med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren utkommer.
22 oktober - Den svenske finansministern utser sakkunniga för utredning av frågan om rationell utjämning av skattetrycket inom de svenska kommunerna.
24 oktober
- Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar.
- Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen.
25 november - Hammarbyleden och Årstabron i Stockholm invigs.
1 december - I Engelbrektskyrkan i Stockholm invigs Sveriges största kyrkorgel, innehållande sammanlagt 95 stämmor och cirka 6.200 pipor.
17 december - Det svenska förpackningsföretaget Åkerlund och Rausing grundas.
26 december - Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige saknar ljudateljé.
December - För första gången uppsätts en julkrubba i en av Svenska kyrkans kyrkor, vilket sker i Sankt Petri kyrka i Malmö.

[redigera] Okänt datum

De svenska socialdemokraterna mobiliserar för de fackliga valen, som de vinner över kommunisterna. Därmed är hotet om kommunistisk kontroll över LO undanröjt.
Den svenska LO-skolan Brunnsvik grundas.
Nysvenska förbundet bildas genom en utbrytning ur SFKO. Ledare är Per Engdahl, svensk fascisms förgrundsgestalt och ledande ideolog.
Sveriges första sopnedkast installeras.
Den svenska obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även yrkessjukdomar.
Den första lagstiftingen inom det svenska redovisningsområdet uppkommer.
I Sverige byer "realskolexamen" namn till "realexamen".

[redigera] Födda

1 januari
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
3 januari
- Sergio Leone, italiensk regissör.
- Gordon E. Moore, amerikansk företagare.
6 januari - Babrak Karmal, afghansk politiker, Afghanistans president 1980-1986.
7 januari - Kerstin Wibom, svensk skådespelare.
8 januari - Saeed Jaffrey, indisk skådespelare.
10 januari - Göte Wilhelmsson, svensk pianist och orkesterledare.
15 januari - Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe, pastor.
25 januari - Michael Michai Kitbunchu, thailändsk kardinal och ärkebiskop.
31 januari - Jean Simmons, brittisk skådespelare.
6 februari - Sixten Jernberg, svensk längdåkare med åtta guld i OS och VM.
10 februari - Jerry Goldsmith, amerikansk filmmusikkompositör.
11 februari - Gunvor Pontén, svensk skådespelare.
13 februari - Per Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
15 februari - Graham Hill, brittisk racerförare.
19 februari - Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare.
20 februari
- Amanda Blake, amerikansk skådespelare.
- Erika Bertschinger-Eicke, känd som Uriella, ledare för sekten Fiat Lux.
22 februari - James Hong, amerikansk skådespelare.
7 mars
- Ernst Zimmermann, chef för Motoren- und Turbinen-Union.
- Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
- Göte Fyhring, svensk skådespelare.
9 mars
- Marie Cardinal, fransk författare.
- Desmond Hoyte, guyanansk politiker, premiärminister 1984-1985, Guyanas president 1985-1992.
12 mars - Owe Thörnqvist, svensk sångare och visdiktare.
14 mars - Chadli Benjedid, före detta president i Algeriet.
15 mars
- Anita Blom, svensk skådespelare.
- Cecil Taylor, amerikansk jazzmusiker (piano).
22 mars - Yayoi Kusama, japansk målare och skulptör.
23 mars - Roger Bannister, brittisk läkare och löpare.
26 mars - Tom Foley, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
1 april - Milan Kundera, tjeckisk författare.
3 april - Miyoshi Umeki, japansk skådespelare.
5 april
- Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare.
- Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare.
6 april - André Previn, amerikansk pianist och dirigent.
8 april - Jacques Brel, belgisk vissångare.
10 april - Max von Sydow, svensk skådespelare och regissör.
15 april - Ulf Linde, svensk konstkritiker.
17 april - James Last, tysk orkesterledare.
18 april - Lena Brogren, svensk skådespelare.
22 april - Michael Francis Atiyah, brittisk matematiker.
28 april - Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
2 maj - Jigme Dorji Wangchuk, kung av Bhutan 1952-1972.
4 maj
- Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-belgiskt ursprung.
- Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
6 maj - Paul C. Lauterbur, amerikansk kemist, nobelpristagare 2003.
14 maj - Åke Ortmark, svensk redaktör, författare och programledare i tv.
15 maj - Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
23 maj - Ulla Jacobsson, svensk skådespelare.
24 maj - Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare.
25 maj - Beverly Sills, amerikansk operasångerska.
28 maj - Yvonne Lombard, svensk skådespelare.
2 juni - Ken McGregor, australisk tennisspelare.
4 juni - Károlos Papoúlias, grekisk politiker, president från 2005.
6 juni - Sunil Dutt, indisk skådespelare och politiker.
10 juni - James A McDevitt, amerikansk astronaut.
12 juni - Anne Frank, tysk judisk dagboksförfattare.
18 juni - Jürgen Habermas, tysk sociolog och filosof
23 juni - June Carter, amerikansk countryartist.
29 juni - Jabir al-Sabah, emir i Kuwait.
30 juni - Hans Krondahl, svensk konstnär.
1 juli - Gerald M Edelman, amerikansk biolog, nobelpristagare.
2 juli - Imelda Marcos, filippinsk presidenthustru, skoägare.
4 juli - Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal.
10 juli - George Clayton Johnson, amerikansk manusförfattare.
24 juli - Berit Gramer, svensk skådespelare.
25 juli - Somnath Chatterjee, indisk politiker.
28 juli - Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953-1963, Aristoteles Onassis fru 1968-1975.
30 juli - Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare.
1 augusti - Hafizullah Amin, president i Afghanistan 1979.
4 augusti
- Yassir Arafat, palestinsk politiker; ordförande i PLO 1969-2004. Mottagare av Nobels fredspris 1994.
- Kishore Kumar, indisk sångare.
7 augusti - Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker.
8 augusti - Ronald Biggs, brittisk tågrånare.
16 augusti
- Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
- Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare.
20 augusti - Gerda Antti, svensk författare.
23 augusti - Peter Thomson, australisk golfspelare.
27 augusti - Ira Levin, amerikansk thrillerförfattare.
28 augusti - Bodil Kåge, svensk skådespelare.
4 september - Thomas Eagleton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969-1987.
5 september - Andrian Nikolajev, rysk kosmonaut.
10 september
- Busk Margit Jonsson, svensk operasångare.
- Arnold Palmer, amerikansk golfspelare.
14 september - Hans Clarin, tysk skådespelare.
15 september
- Murray Gell-Mann, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och TV-personlighet.
17 september - Stirling Moss, brittisk racerförare.
18 september - Elizabeth Spriggs, brittisk skådespelare.
25 september - Ronnie Barker, brittisk komiker.
30 september - Dorothee Sölle, tysk teolog och skribent.
5 oktober - Richard Gordon, amerikansk astronaut.
11 oktober - Bhim Bhadur Gurung, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1984-1985.
16 oktober - Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet.
18 oktober - Violeta Chamorro, president i Nicaragua 1990-1997.
28 oktober
- Elisabeth Killander, svensk sjuksköterska.
- Joan Plowright, brittisk skådespelare.
2 november - Muhammad Rafiq Tarar, president i Pakistan 1998-2001.
3 november
- Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör.
- Ulf G. Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.
5 november - Lennart Johansson, svensk ordförande i UEFA och vice ordförande i FIFA.
6 november - Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
7 november - Erik Gunnar Eriksson, grundare av hjälporganisationen Hoppets Stjärna.
8 november - Lal Krishna Advani, indisk politiker (eller 1927).
9 november - Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare.
12 november – Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco.
13 november – Fred Phelps, amerikansk pastor, känd för sina korståg mot homosexualitet.
18 november - Åke Lagergren, svensk skådespelare.
24 november - Sigvard Marjasin, svensk politiker och landshövding (socialdemokraterna).
25 november - Sigurd Glans, svensk journalist och författare.
1 december
- David Doyle, amerikansk skådespelare.
- Alfred Moisiu, president i Albanien.
6 december – Nikolaus Harnoncourt, österrikisk dirigent.
7 december - Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
9 december
- John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör.
- Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
13 december
- Gun Jönsson, svensk regissör och skådespelare.
- Christopher Plummer, kanadensisk skådespelare.
18 december - Józef Glemp, polsk kardinal.
24 december - Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare.
Bengt Linder, svensk författare och journalist.
Thakur Ram Lal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1980-1983.

[redigera] Avlidna

11 januari - Hjalmar Öhrwall, svensk professor i fysiologi.
13 januari - Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
24 januari - Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
12 februari - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
17 februari - Arnold Norlind, svensk docent.
20 mars - Ferdinand Foch, fransk marskalk.
4 april - Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
15 april - Gustaf Steffen, svensk sociolog.
17 april - Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
28 april - Carl Hallendorff, svensk historiker.
30 april - Birger Sjöberg, svensk författare.
23 maj - Rezsö Bálint, österrikisk-ungersk neurolog och psykiater.
16 juni - Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
13 juli - Eric Lindholm, svensk skådespelare.
14 juli - Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
15 juli - Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
17 juli - Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
24 juli - Adolf Meyer, tysk arkitekt.
4 augusti - Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.
7 augusti - Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
24 augusti - Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925-1929.
30 augusti - Ivo Vojnović, kroatisk författare.
23 september - Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
29 september - Theodor Adelswärd, svensk friherre och statsråd.
1 oktober - Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
3 oktober - Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
18 oktober
- Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
- Robert S. Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909-1913.
26 oktober
- Vilhem Hansen, svensk generaldirektör.
- Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
6 november - Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
22 november - Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie.
24 november
- Georges Clemenceau, fransk premiärminister, kallad Tigern.
- Francis E. Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890-1893 och 1895-1929.
5 december - Oscar Björck, svensk professor vid Konstakademin.
13 december - Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
Elfrida Andrée, svensk organist och kompositör, Sveriges första kvinna i statlig tjänst och Sveriges första kvinnliga organist, pionjär inom svensk kyrkomusik.

[redigera] Nobelpris

Fysik
- Louis de Broglie, Frankrike
Kemi
- Arthur Harden, Storbritannien
- Hans von Euler-Chelpin, Sverige
Medicin
- Christiaan Eijkman, Nederländerna
- Sir Frederick Hopkins, Storbritannien
Litteratur
- Thomas Mann, Tyskland
Fred
- Frank B Kellogg, USA

Läsvärd MP3 :

1929 - Läsvärd artikel

schoolj - 1929

1929 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1929 -