1930

Från Wikipedia

1930 - MCMXXX 78 år sedan
År 1927 \| 1928 \| 1929 1930 1931 \| 1932 \| 1933
Årtionde 1910-talet \| 1920-talet 1930-talet 1940-talet \| 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1930
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Arvid Lindman 1928-1930 C. G. Ekman 1930-1932
Finland 1930
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930 Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: Kyösti Kallio 1929-1930 P. E. Svinhufvud 1930-1931
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	86 – 87
Buddhistisk kalender	2474
Nengō (Japan)	Shōwa 5
Judisk kalender	5690 – 5691
Muslimsk kalender	1348 – 1349
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1308 – 1309
Sakakalendern (Indien)	1852 – 1853
Thailändsk solkalender	2473

[redigera] Händelser

1 januari - I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm.
5 januari - Kolchoser införs i Sovjetunionen.
26 februari - Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter, en på var tolfte invånare.
12 mars - Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21.000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär.
28 mars - Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.
2 maj - Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor.
16 maj - Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas.
21 maj - Riksdagen beslutar om fri fart på de svenska vägarna.
25 maj - Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund.
26 maj - Düsseldorfmördaren Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.
31 maj - Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmåls tullarna.
2 juni - Regeringen Lindman faller på avslaget om spannmålstullarna.
7 juni - Arvid Lindman avgår som svensk statsminister och efterträds av frisinnade folkpartisten Carl Gustaf Ekman som även blir försvarsminister.
7-11 juli - Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
6 augusti - Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition återfinns på Vitön.
11 augusti - Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har premiär i Stockholm.
20 augusti - Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan.
23 augusti - Nyheten om att Andrées expedition har återfunnits är förstasidesnyhet i alla svenska tidningar.
10 september - Sveriges revykung Ernst Rolf gifter sig med skådespelerskan Tutta Berntsen i Stockholms rådhus.
15 september - De tyska nationalsocialisterna erhåller i det allmänna valet i Tyskland 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
24 september - Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm.
25 september - Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.
3 november - Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
November - Nya regler medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.
7 december - Television demonstreras för första gången i Sverige på Röda Kvarn i Stockholm. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan.
17 december - EPA (Enhetsprisaktiebolaget) öppnar på Söder i Stockholm ett varuhus med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en krona.
31 december - Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.

[redigera] Okänt datum

AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29.118.841 kr, mot 19.853.870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30 procent.
Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning.
Förbud mot att avskeda kvinnor på grund av trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning införs i Sverige.
Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige.
Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas.
Varje svenskt län får ett centralbibliotek.
Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige.
Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm.
Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler.
De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145.000.
Benito Mussolini håller tal inför 100.000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare.
Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle.
Himlakroppen Pluto upptäcks av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh.
Den svenska lågprisvarhuskedjan EPA grundas.
Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut.
I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige.
I Sverige startar försök med skolradio.

[redigera] Födda

2 januari - Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör.
3 januari - Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
5 januari - Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
19 januari - Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1970.
20 januari - Edwin Aldrin, "Buzz", amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.
22 januari - Kerstin Bratt, svensk skådespelare.
23 januari
- William R. Pogue, amerikansk rymdfarare.
- Derek Walcott, karibisk författare, nobelpristagare.
24 januari - Kjell Eugenio Laugerud, norskättad president i Guatemala 1974-1978.
26 januari - Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
27 januari - Bobby Bland, amerikansk musiker.
30 januari - Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
31 januari - Joakim Bonnier, svensk racerförare.
5 februari - Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.
10 februari - Robert Wagner, amerikansk skådespelare.
17 februari - Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
22 februari - Edward D. Hoch, amerikansk deckarförfattare.
26 februari - Lazar Berman, rysk pianist.
27 februari
- Martin Lönnebo, svensk biskop emeritus i Linköpings stift och författare.
- Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.
3 mars - Ion Iliescu, president i Rumänien.
6 mars - Lorin Maazel, amerikansk dirigent.
17 mars - James B. Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen.
22 mars
- Pat Robertson, amerikansk TV-evangelist.
- Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare.
24 mars - Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
26 mars
- Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist, ledamot av USA:s högsta domstol 1981-2005, den första kvinnliga domaren där.
- Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare.
27 mars - David Janssen, amerikansk skådespelare.
28 mars - Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.
30 mars - John Astin, amerikansk skådespelare.
31 mars - Julián Herranz Casado, spansk kardinal.
2 april - Barbro Ericson, svensk operasångerska (Contralto).
3 april - Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler 1982-1998.
9 april - Alphonse Alley, före detta president i Benin.
10 april - Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker.
11 april
- Nicholas F. Brady, amerikansk republikansk politker, USA:s finansminister 1988-1993.
- Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.
15 april
- Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980-1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.
- Tun Sakaran Dandai, malaysisk politiker, överhuvud på Sabah 1995-2002.
24 april - Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
28 april - James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset 1981–1985, utrikesminister 1989–1992.
29 april - Tuanku Mahmud al-Muktafi Billah Shah, sultan av Trengganu 1979-1998.
5 maj - Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
18 maj - Alf Nilsson, svensk skådespelare.
26 maj - Sivuca, brasiliansk dragspelare.
31 maj - Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
2 juni
- Charles P. Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen.
- Shri Babulal Gaur, indisk politiker.
6 juni - Annalisa Wenström, svensk skådespelare.
8 juni - Bo Widerberg, svensk filmregissör.
9 juni - Ragnhild Lorenzen, norsk prinsessa.
11 juni - Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
12 juni - Jim Nabors, amerikansk skådespelare.
19 juni - Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
22 juni
- Yuri Artyukhin, rysk rymdfarare.
- Charles Lindbergh Jr., son till Charles Lindbergh.
28 juni - Joachim Hansen, tysk skådespelare.
30 juni - Donn F. Eisele, amerikansk rymdfarare.
11 juli - Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare och litteraturkritiker.
29 juli - Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
1 augusti
- Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
- Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1992-1993.
2 augusti
- Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
- Inger Sandberg, svensk författare.
4 augusti - Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare.
5 augusti - Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på Månen.
7 augusti - Majken Johansson, svensk diktare.
8 augusti - Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
13 augusti - Tomás Borge, inrikesminister i Nicaragua 1979-1990.
16 augusti - Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare.
20 augusti
- Folke Asplund, svensk skådespelare.
- Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
22 augusti - Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
25 augusti - Sean Connery, skotsk skådespelare.
9 september - Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.
17 september
- Edgar D. Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen.
- Thomas P. Stafford, amerikansk rymdfarare.
18 september - Jan Askild, svensk bokförläggare.
23 september - Ray Charles, amerikansk pianist och sångare.
24 september - John W. Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen.
28 september - Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.
29 september - Colin Dexter, brittisk författare.
1 oktober - Richard Harris, brittisk skådespelare.
5 oktober - Pavel Popovitj, rysk rymdfarare.
6 oktober
- Hafez al-Assad, Syriens president 1971-2000.
- Bhajan Lal, indisk politiker, före detta chefsminister i Haryana.
10 oktober
- Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist.
- Antonis Voiazos, grekisk skådespelare.
14 oktober
- Mobutu Sese Seko, president i Zaïre.
- Alan Williams, brittisk parlamentsledamot.
15 oktober - Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987-1995.
24 oktober
- The Big Bopper, eg. Jiles Perry Richardson, Jr., amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- Tuanku Ahmad Shah al-Mustain Billah, sultan av Pahang.
29 oktober - Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1.
31 oktober - Michael Collins, amerikansk rymdfarare.
1 november - Britta Larsson, svensk skådespelare.
4 november - Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling 2004-.
9 november - Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.
13 november - Tage Severin, svensk skådespelare och sångare.
14 november - Ed H. White, amerikansk rymdfarare.
16 november - Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
21 november - Gerard Lindqvist, svensk skådespelare.
22 november - Owen K. Garriott, amerikansk rymdfarare.
23 november - Bill Brock, amerikansk republikansk politiker.
30 november - G. Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet.
3 december - Jean-Luc Godard, fransk filmregissör.
4 december - Ronnie Corbett, brittisk komiker.
8 december
- Anna-Lisa Olsson, svensk skådespelare.
- Maximilian Schell, skådespelare, regissör och författare.
10 december - Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1989-1991.
20 december - Margareta Meyerson, svensk skådespelare och sångerska.
21 december - Kalevi Sorsa, finsk politiker.
29 december - Lissi Alandh, svenska skådespelare.
31 december
- Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare.
- Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
Magdalena Abakanowicz, polsk textil konstnär.
Paul Andersson, svensk poet.
Swami Dayananda, hindulärare i Vedanta och Sanskrit.
Paul-Émile de Souza, före detta president i Benin
Ismail Hamdani, före detta regeringschef i Algeriet
Óscar Humberto Mejía, president i Guatemala 1983-1986.

[redigera] Avlidna

22 februari - Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
23 februari - Horst Wessel, tysk nazist.
26 februari - Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
6 mars - Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
8 mars - William Taft, före detta amerikansk president.
16 mars - Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
19 mars - Arthur Balfour, före detta engelsk premiärminister.
29 mars - Anton Bettelheim, tysk skriftställare.
1 april - Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
3 april - Emma Albani, kanadensisk operasångare (sopran).
4 april - Victoria av Baden, svensk drottning, gift med Gustaf V.
7 april - Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919-1921, senator 1928-1929.
13 april - Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
14 april - Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär.
22 april - Jeppe Aakjær, dansk författare.
11 maj - Nils Kreuger, svensk konstnär.
13 maj - Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
5 juni - Jacques Hermant, fransk arkitekt.
7 juli - Arthur Conan Doyle, brittisk författare.
23 juli - Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
28 juli - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
18 augusti - Clara Wæver, dansk textilkonstnär.
26 augusti - Thomas Sterling, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1925.
24 september - Otto Müller, tysk expressionistisk målare och grafiker.
29 september - Ilja Repin, rysk målare.
1 oktober - Riccardo Drigo, italiensk tonsättare och dirigent.
5 oktober - Stina Berg, svensk skådespelare.
15 november - Alfred Wegener, tysk meteorolog, geolog - kontinentaldriftsteorin.
26 november - Otto Sverdrup, polarforskare.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Venkata Raman, Indien
Kemi - Hans Fischer, Tyskland
Medicin - Karl Landsteiner, Österrike
Litteratur - Sinclair Lewis, USA
Fred - Nathan Söderblom, Sverige

Läsvärd MP3 :

1930 - Läsvärd artikel

schoolj - 1930

1930 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1930 -