1933

Från Wikipedia

1933 - MCMXXXIII 75 år sedan
År 1930 \| 1931 \| 1932 1933 1934 \| 1935 \| 1936
Årtionde 1910-talet \| 1920-talet 1930-talet 1940-talet \| 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1933
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1932-1936
Finland 1933
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: T.M. Kivimäki 1932-1936
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	89 – 90
Buddhistisk kalender	2477
Nengō (Japan)	Shōwa 8
Judisk kalender	5693 – 5694
Muslimsk kalender	1351 – 1352
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1311 – 1312
Sakakalendern (Indien)	1855 – 1856
Thailändsk solkalender	2476

[redigera] Händelser

3 januari - Japanska trupper ockuperar Shanghai
10 januari - Röda korset drar igång en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn.
11 januari - Sveriges finansminister Ernst Wigforss vill i statsverkspropositionen höja de jämförelsevis låga svenska skatterna.
30 januari - Adolf Hitler utnämns till tysk rikskansler efter att ha bildat en "nationell" regering bestående av tysknationella och nationalsocialister.
Januari - Sedan Sven-Olov Lindholm och hans anhängare uteslutits ur Sveriges Nationalsocialistiska Parti (SNSP) bildar de Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP/SSS).
7 februari - Hermann Göring skickar ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler den 3 februari.
24 februari - Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, bildas vid ett möte i Stockholm på initiativ av Elise Ottesen-Jensen.
27 februari - Riksdagshuset i Berlin utsätts för mordbrand. Nederländaren Marinus van der Lubbe anklagas för dådet.
2 mars - En jordbävning med styrkan 8,4 drabbar Japan. Cirka 3 000 människor omkommer.
20 mars - Det första koncentrationslägret i Tyskland öppnas. Det är lägret i Dachau strax norr om München.
23 mars - Tyska riksdagen ger Adolf Hitler oinskränkt makt över Tyskland.
25 mars - Den svenska regeringen framlägger ett stort förslag till hur man skall kunna bekämpa den ekonomiska krisen. Man vill använda statsbudgeten som konjunkturutjämnare och balansera budgeten över en hel konjunkturcykel. Gunnar Myrdal ligger bakom förslaget.
Mars
- Den svenska arbetslösheten når sin kulmen med 189 225 arbetslösa.
- Köpbojkott och svåra förföljelser äger rum mot judarna i Tyskland.
18 april - De svenska byggnadsarbetarna går i strejk sedan arbetsgivarna sänkt lönerna. Konflikten varar till februari 1934.
26 april - Gestapo etableras.
April
- LO:s ledning ger ut cirkulär 807, vilket markerar starten för en upptrappad kamp mot kommunisterna i de svenska fackföreningarna.
- Regeln att svenska poliser endast får ha batong på dagtid (instiftad 1930) hävs, varför de nu åter får använda sabel dygnet runt.
2 maj - Adolf Hitler förbjuder fackföreningar i Tyskland.
10 maj
- Karl Gerhards uttalat antinazistiska revy Oss greker emellan har premiär på Folkan i Stockholm.
- Nazisterna tänder ett bokbål utanför operan i Berlin, där böcker av bland andra Heinrich Mann, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Heinrich Heine, Ernst Bloch och Sigmund Freud bränns.
17 maj - Vidkun Quisling och Johan Bernhard Hjort bildar Nasjonal Samling, Norges nazistparti.
27 maj - Krisuppgörelsen "Kohandeln" träffas mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet. Denna innebär, att SAP får igenom sitt krav på anslag till arbetslöshetens bekämpande, men inte obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avskaffande av Arbetslöshetskommissionen. Som motprestation måste SAP acceptera att en del offentliga arbeten (reservarbeten) betalas lägre än på den öppna arbetsmarknaden. Bondeförbundet får också igenom en margarinaccis och utbyggnad av den tidigare påbörjade jordbruksregleringen.
10 juni - Den svenska riksdagen antar en lag om förbud mot politiska uniformer, vilka har börjat användas på senare tid, framförallt av nazisterna.
Sommaren
- En avdelning av Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets Utlandsorganisation (NSDAP/AO) bildas i Stockholm.
- Den svenska kronkursen knyts till det brittiska pundet.
1 juli - Den första svenska inrikesflyglinjen öppnas mellan Stockholm och Visby.
7 juli - Socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om de svenska hembiträdenas situation, som är helt oreglerad. Det finns cirka 50 000 hembiträden i Sverige.
9 juli - Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts i Ultuna.
14 juli - Samtliga partier med undantag av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet förbjuds i Tyskland.
22 juli - Wiley Post landar i New York efter att ha genomfört den första soloflygningen världen runt.
3 augusti - LO ansluter sig till fackföreningsinternationalens bojkott av tyska varor.
25 augusti - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Kina. Cirka 10 000 människor omkommer.
30 september - Tunneln mellan Slussen och Ringvägen i Stockholm invigs. Den trafikeras av spårvagnar och kan nu kallas tunnelbana.
Oktober - UICC, Internationella Cancerunionen, grundas vid en kongress i Madrid.
19 oktober - Tyskland lämnar Nationernas Förbund.
25 oktober - Jazzsångaren Louis Armstrong kommer på sitt första Stockholmsbesök.
31 oktober - Harry Martinsons Kap Farväl utkommer.
10 november - Ivar Lo-Johansson utger sin första statarroman Godnatt jord.
20 november - Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd utkommer.
5 december - Den svenska justitiekanslern åtalar Populär tidskrift för sexuell upplysning för dess "påträngande" löpsedlar.

[redigera] Okänt datum

Sverige inför nya undervisningsplaner för läroverken.
Vid sin programrevision tar det svenska Bondeförbundet in uttalanden om rasskydd och rasbiologi.
De svenska så kallade Stripadirektiven avskaffas.
Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF), som står nära Bondeförbundet, bildas.
En svensk lag mot rattfylleri antas.
Den svenska insamlingen för landsflyktiga intellektuella bildas för att ta emot vetenskapsmän som flytt från Tyskland.
Den första tampongen lanseras i Sverige.
Föreningen Fylkingen, som skall främja experimentell musik och konst, bildas i Stockholm.
Den statligt reglerade svenska skjutstrafiken, där bönder måste ställa upp med häst och vagn för resande, avskaffas slutgiltigt, eftersom den har konkurrerats ut av bilar och tåg.
Sveriges första vandrarhem öppnas i Gränna.

[redigera] Födda

3 januari - Long Boret, kambodjansk politiker.
6 januari - Oleg Makarov, rysk kosmonaut.
16 januari - Susan Sontag, amerikansk författare.
18 januari - Mats Dahlbäck, svensk skådespelare.
25 januari
- Corazon Aquino, Filippinernas president 1986-1992.
- Olof Frenzel, svensk skådespelare och perukmakare.
26 januari - Bengt "Fölet" Berndtsson, svensk fotbollsspelare.
5 februari
- Jörn Donner, finlandssvensk författare, filmproducent, journalist, kritiker, politiker, filosofie magister och professor.
- Miguel d'Escoto Brockman, Nicaraguas utrikesminister 1979-1990.
13 februari
- Paul Biya, president i Kamerun.
- Kim Novak, amerikansk skådespelare.
18 februari
- Gerhard Frey, tysk högerextrem politiker, grundare och ordförande för Deutsche Volksunion.
- Yoko Ono, amerikansk musiker, och konstnär.
19 februari - Gunnel Sporr, svensk skådespelare.
21 februari - Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.
25 februari - Jan Bjelkelöv, svensk skådespelare.
27 februari - Malcolm Wallop, amerikansk republikansk politiker, senator 1977-1995.
5 mars - Walter Kasper, tysk kardinal.
7 mars - Hannelore Kohl, Helmut Kohls hustru.
14 mars
- Michael Caine, brittisk skådespelare.
- Quincy Jones, amerikansk skivproducent, TV- och filmproducent, jazzmusiker och låtskrivare.
- Anu Kaipainen, finländsk författare.
15 mars - Philippe de Broca, fransk regissör och manusförfattare.
22 mars - Maj-Britt Wilkens, svensk skådespelare.
30 mars
- Braulio Castillo, puertoricansk-mexikansk skådespelare och producent.
- George Morfogen, amerikansk skådespelare.
1 april - Dan Flavin, amerikansk konstnär, skulptör.
8 april - Fred Ebb, amerikansk sångtextförfattare, manusförfattare, kompositör och filmproducent.
9 april - Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare.
12 april
- Olof Buckard, svensk satiriker och imitatör.
- Montserrat Caballé, spansk sångerska, sopran
18 april - Waldemar Bergendahl, svensk filmproducent och manusförfattare.
19 april - Jayne Mansfield, amerikansk skådespelare.
20 april - Birgitta Andersson, svensk skådespelare.
25 april - Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör.
30 april - Willie Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist från Texas (country, blues, etc).
2 maj - Lennart Kollberg, svensk skådespelare och TV-regissör.
3 maj - James Brown, amerikansk sångare, soul etc.
11 maj
- Louis Farrakhan, amerikansk muslimsk ledare.
- Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare.
18 maj - H.D. Deve Gowda, indisk politiker, regeringschef 1996-1997.
19 maj - Carl Billquist, svensk skådespelare.
21 maj - Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.
23 maj - Joan Collins, brittisk skådespelare.
24 maj
- Maj-Britt Lindholm, svensk skådespelare.
- Bengt Martin, svensk författare.
26 maj - Edward Whittemore, amerikansk författare.
3 juni - Ernst Günther, svensk skådespelare.
4 juni - Godfried Danneels, belgisk kardinal.
6 juni - Heinrich Rohrer, schweizisk fysiker, nobelpristagare.
11 juni - Gene Wilder, amerikansk skådespelare, filmregissör och filmproducent.
12 juni - Eddie Adams, amerikansk fotograf.
19 juni - Viktor Patsajev, rysk kosmonaut.
26 juni
- Claudio Abbado, italiensk dirigent.
- David Winnick, brittisk parlamentsledamot för Labour.
3 juli - Kjell Jansson, svensk skådespelare.
7 juli - Jan Hemmel, svensk TV-regissör och TV-producent.
8 juli
- Peter Orlovsky, amerikansk poet.
- Marty Feldman, brittisk-amerikansk skådespelare.
11 juli - Per Myrberg, svensk skådespelare och sångare.
12 juli - Donald E. Westlake, amerikansk deckarförfattare.
13 juli - Piero Manzoni, italiensk konstnär.
31 juli - Lars Lennart Forsberg, svensk regissör.
1 augusti - Dom DeLuise, amerikansk skådespelare.
2 augusti - Tom Bell, brittisk skådespelare.
8 augusti - Anders Nyström, svensk skådespelare.
10 augusti - Doyle Brunson, amerikansk pokerspelare.
11 augusti - Jerry Falwell, amerikansk pastor och evangelist.
12 augusti - Anita Gradin, svensk politiker.
16 augusti - Stuart Roosa, amerikansk austronaut.
18 augusti - Roman Polański, polsk-amerikansk filmregissör.
20 augusti - George J. Mitchell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
21 augusti - Gurie Nordwall, svensk skådespelare.
23 augusti - Robert F Curl Jr., amerikansk kemist. Nobelpristagare.
25 augusti
- Rune Gustafsson, svensk kompositör och gitarrist.
- Tom Skerritt, amerikansk skådespelare.
26 augusti - Catherine Berg, svensk skådespelare.
27 augusti - Kerstin Ekman, svensk författare, akademiledamot.
1 september - Håkan Serner, svensk skådespelare.
2 september - Mathieu Kerekou, Benins president.
10 september - Jevgenij Khrunov, rysk kosmonaut.
13 september - Seikko Eskola, finsk historiker och samhällsdebattör.
19 september
- Ingrid Jonker, sydafrikansk författarinna.
- David McCallum, skotskfödd amerikansk skådespelare.
28 september - Joe Benton, brittisk parlamentsledamot för Labour.
9 oktober - Lill Larsson, svensk skådespelare.
14 oktober - Gunnel Nilsson, svensk sångerska och skådespelare.
17 oktober - Sœur Sourire, "den sjungande nunnan"
22 oktober - William Anders, amerikansk astronaut.
22 oktober - Donald Peterson, amerikansk astronaut.
28 oktober - Garrincha, brasiliansk fotbollsspelare.
1 november - Bengt Andersson, svensk balettdansör.
3 november
- John Barry, brittisk filmmusikkompositör.
- Louis Wade Sullivan, amerikansk republikansk politiker, USA:s hälsominister 1989-1993.
- Michael Dukakis, amerikansk politiker, guvernör i Massachussetts
4 november - Chukwuemeka Ojukwu, ledare i Biafra.
10 november - Ronald Evans, amerikansk astronaut.
12 november - Bruno Sacco, italiensk designer.
14 november - Fred W. Haise, amerikansk astronaut.
17 november - Roland Hedlund, svensk skådespelare.
19 november - Larry King, amerikansk journalist, "talk-show"-ikon.
20 november - Per Wästberg, svensk författare och tidningsman.
21 november - Henry Hartsfield, amerikansk astronaut.
23 november - Krzysztof Penderecki, polsk tonsättare.
29 november
- John Mayall, bluesmusiker.
- James Rosenquist, amerikansk målare.
2 december - Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.
3 december - Paul J Crutzen, nederländsk kemist. Nobelpristagare.
7 december - Anna Christina Ulfsparre, svensk arkivarie och professor.
20 december - Bo Hansson, svensk journalist och TV-programledare.
23 december - Akihito, Japans kejsare.
24 december - Eva Engström, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
Richard Alpert, amerikansk guru under namnet "Baba Ram Dass".

[redigera] Avlidna

5 januari - Calvin Coolidge, USA:s president nr 30.
29 januari - Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
30 januari - Hans Maikowski, tysk SA-medlem.
31 januari - John Galsworthy, brittisk författare, nobelpristagare.
7 februari - Albert Apponyi, ungersk aristokrat och politiker.
12 februari - Ernst von der Recke, dansk författare.
16 februari
- Spottiswoode Aitken, amerikansk skådespelare.
- Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925-1927.
26 februari - Thomas Watt Gregory, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1914-1919.
21 mars - Paulette Duvernet, fransk skådespelare.
22 mars - Uuno Kailas, finländsk författare.
30 mars - Filip Månsson, svensk konstnär.
19 juli - Edwin S. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915-1921.
29 juli - Fatty Arbuckle, amerikansk stumfilmsskådespelare.
8 augusti - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
23 augusti - Gustaf Henning Elmquist, svensk ämbetsman och socialpolitiker.
3 november - John B. Kendrick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917-1933.
4 december - Stefan George, tysk poet.
Victor Henri Hutinel, fransk läkare.

[redigera] Nobelpris

Fysik
- Erwin Schrödinger, Österrike
- Paul Dirac, Storbritannien
Kemi - Inget pris utdelades
Medicin - Thomas H Morgan, USA
Litteratur - Ivan Bunin, Frankrike, statslös
Fred - Sir Norman Angell, Storbritannien

Läsvärd MP3 :

1933 - Läsvärd artikel

schoolj - 1933

1933 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1933 -