1944

Från Wikipedia

1944 - MCMXLIV 64 år sedan
År 1941 \| 1942 \| 1943 1944 1945 \| 1946 \| 1947
Årtionde 1920-talet \| 1930-talet 1940-talet 1950-talet \| 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1944
Epok: 2:a världskriget 1939-1945	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1944
Epok: Fortsättningskriget 1941-1944 Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: Risto Ryti president 1940-1944 C. G. E. Mannerheim president 1944-1946
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: Edwin Linkomies 1943-1944 Antti Hackzell 1944 Urho Castrén 1944 J.K. Paasikivi 1944-1946
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	100 – 101
Buddhistisk kalender	2488
Nengō (Japan)	Shōwa 19
Judisk kalender	5704 – 5705
Muslimsk kalender	1363 – 1364
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1322 – 1323
Sakakalendern (Indien)	1866 – 1867
Thailändsk solkalender	2487

[redigera] Händelser

1 januari
- Det gamla svenska radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- Generalfältmarskalk Erwin Rommel utses till ny överbefälhavare för den tyska armégrupp B.
4 januari
- Slaget om Monte Cassino börjar.
- Den danske prästen, dramatikern och motståndsmannen Kaj Munk mördas av tyskarna.
15 januari - En jordbävning med styrkan 7,8 drabbar San Juan i Argentina. Cirka 5 000 människor omkommer.
17 januari - Sveriges utrikesminister Christian Günther meddelar att allt kulturellt samarbete mellan Sverige och Tyskland nu har upphört.
27 januari - Den tyska belägringen av Leningrad avbryts.
30 januari - Den svenska Tjänstemännens centralorganisation (TCO) bildas genom en sammanslagning av DACO och gamla TCO.
Januari - Den svenska tidningen Social-Demokraten byter namn till Morgontidningen.
1 februari - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Turkiet. Cirka 2 800 människor omkommer.
8 februari - De allierades planer för Operation Overlord fastställs.
22 februari
- Den svenska regeringen tillsätter en kommission för planering av ekonomin efter kriget under professor Gunnar Myrdal.
- Sovjetiskt flyg bombar av misstag Stockholm och Strängnäs.
25 februari - Island förklarar sig självständigt från Danmark.
3 mars - Nämnden för svensk språkvård bildas.
8 mars - Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus.
15 mars
- Fattigvårds- och konkursstrecken för svensk rösträtt slopas.
- Den svenska regeringen avkriminaliserar homosexualitet mellan vuxna och förklarar det vara en sjukdom istället. Dessutom avkriminaliseras tidelag.
19 mars - Ungern ockuperas av tyska trupper, genom Operation Margarethe.
30 mars - Karl Vennberg debuterar med Halmfackla.
31 mars - Den svenska förordningen om transportförbud för vissa tidningar upphävs.
Mars - Personalen på svenska ambassaden i Budapest börjar hjälpa ungerska judar.
1 april - General Helge Jung utnämns till svensk överbefälhavare.
6 april - Ingmar Bergman blir chef för Helsingborgs stadsteater.
14 april - Ett med sprängämnen och ammunition lastat brittiskt fartyg exploderar i hamnen i Bombay, Indien. På explosionens konto hamnar cirka 1 500 omkomna eller saknade, 3 000 skadade och 13 förstörda fartyg. Kostnaderna för skadorna beräknas till omkring en miljard USD.
28 april - De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna, om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering.
3 maj - Spanien förklarar sig berett att avbryta samarbetet med Nazityskland.
14 maj - Två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön.
18 maj - Allierade trupper intar Monte Cassino efter strider som har krävt 20 000 döda.
25 maj - Elin Wägner blir andra kvinnan i Svenska akademien.
28 maj - Astra börjar industriell tillverkning av penicillin.
1 juni - Flygkurirtrafiken mellan Norge och Finland över Sverige stoppas.
5 juni - Rom intas av de allierade.
6 juni - Denna dag går under benämningen D-dagen då Operation Overlord, de allierades stora invasion i Normandie som öppnar den andra fronten i Europa, inleds.
10 juni - I Oradour-sur-Glane i sydvästra Frankrike genomför en enhet ur Waffen-SS en massaker där 642 invånare mördas.
13 juni - Vid en testuppskjutning kommer en tysk V-2-raket, senare kallad Bäckebotorpeden, ur kurs och landar i södra Sverige.
17 juni - Island proklameras som en självständig republik.
26 juni - Allierade trupper erövrar den franska hamnstaden Cherbourg.
30 juni - Den svenska riksdagen antar hembiträdeslagen, som reglerar hembiträdenas arbetstid och arbetsförhållanden.
Juni - Gustaf V telegraferar till den ungerske riksföreståndaren amiral Miklós Horthy med en vädjan om att de ungerska judarna ska räddas.
3 juli - Den sovjetiska armén återerövrar Minsk. Cirka 100 000 tyska soldater hamnar i krigsfångenskap.
20 juli - Adolf Hitler utsätts för ett attentatsförsök, men klarar sig. Ca 200 personer, främst högre militärer och statstjänstemän, som antas ha varit medansvariga avrättas inom en kort period.
23 juli - Koncentrationslägret Majdanek - ett av förintelselägren - är det första som befrias.
1 augusti
- Warszawaupproret inleds.
- Marskalk Gustaf Mannerheim blir Finlands president.
4 augusti - Anne Frank och hennes familj arresteras av Gestapo efter ett tips från en holländsk angivare.
15 augusti - Operation Dragoon, den allierade landstigningen i södra Frankrike, inleds.
25 augusti - Allierade trupper befriar Paris.
1 september - Volvo lanserar sin nya modell PV 444, avsedd att bli efterkrigstidens svenska folkbil.
2 september - Alf Sjöbergs och Ingmar Bergmans film Hets med Stig Järrel har premiär.
8 september - London träffas för första gången av en V-2-raket.
11 september
- Amerikanska trupper överskrider den tyska statsgränsen för första gången. Det sker nordväst om Trier.
- Brittiskt bombflyg ödelägger cirka 75 procent av den tyska staden Darmstadt, varvid omkring 12 000 människor omkommer.
17 september - I det svenska valet till Andra kammaren vinner kommunisterna sin största seger någonsin. Efter valet börjar socialdemokrater kräva att samlingsregeringen skall upplösas, eftersom man anser att den spelat ut sin utrikespolitiska roll och blivit en ideologisk belastning.
19 september - Det finsk-ryska vapenstilleståndet undertecknas.
23 september - Malmö stadsteater invigs och är vid tillfället Europas största teater.
27 september - En motorskonare med 850 ester ombord anlöper Örnsköldsvik. Under hösten flyr 30 000 balter till Sverige.
28 september - Nationalekonomen Bertil Ohlin efterträder Gustaf Andersson som partiledare för Folkpartiet.
30 september - Den svenska regeringen ombildas.
10 oktober - 900 ryska krigsflyktingar, som flytt till Sverige och varit internerade runtom i landet, utlämnas i hemlighet till Sovjet, via hamnen i Gävle.
12 oktober - Statarsystemet inom det svenska jordbruket avskaffas. Från och med november 1945 skall det inte längre finnas några statare.
14 oktober
- Den svenska tidningen Nya Dagligt Allehanda upphör att utges.
- Den tyske generalfältmarskalken Erwin Rommel begår självmord för att undvika krigsrätt med i förväg känd utgång.
16 oktober - Den svenska exporten av kullager till Tyskland upphör. Försäljningen går nu istället till Storbritannien.
21 oktober - Den första tyska storstad, som erövras är Aachen.
1 november
- Den nya svenska hembiträdeslagen träder i kraft.
- Ett amerikanskt bombplan störtar vid Trollhättan och skadar sju gårdar. Under hösten störtar eller nödlandar 150 främmande flygplan i Sverige.
7 november - Franklin D Roosevelt väljs för en fjärde period som president i USA.
12 november - Det tyska slagskeppet Tirpitz sänks vid ett precisionsanfall av RAF i Norge.
16 november - Den svenska kvällstidningen Expressen grundas av AB Dagens Nyheter med Carl-Adam Nycop som redaktionschef.
24 november
- Japans huvudstad Tokyo bombas i en serie av anfall av amerikanerna.
- Det svenska passagerarfartyget Hansa, i trafik mellan Nynäshamn och Visby, sänks, troligen torpederat av en sovjetisk ubåt, varvid 87 människor omkommer och endast två överlever.
7 december - En jordbävning med styrkan 8,1 drabbar Japan. Cirka 1 000 människor omkommer.
16 december - Ardenneroffensiven inleds av tyska styrkor.

[redigera] Okänt datum

Fritiof Domö efterträder Gösta Bagge som partiledare för den svenska Högern.
Södersjukhuset i Stockholm invigs.
LO och SAF sluter ett lärlingsavtal.
I samband med de tyska truppernas reträtt från norra Finland flyr 55 000 personer till Sverige.
Det svenska Hemmens forskningsinstitut (HFI) grundas i syfte att rationalisera hem- och hushållsarbete.
Den svenska tattarutredningen avger sitt betänkande. Utredningen fastslår att tattarna är en social utanförgrupp, även om det finns individer med släktband till zigenarna bland dem.
Det svenska sällskapet Same Ätnam grundas i syfte att bevara samisk kultur och språk.
Samernas folkhögskola grundas i Jokkmokk.
Erik Wallenberg och Ruben Rausing uppfinner och får patent på den första Tetra Pak-förpackningen, tetraedern.
Den svenska författarinnan Astrid Lindgren debuterar med boken Britt-Marie lättar sitt hjärta.
Albert Bonniers Förlag refuserar Astrid Lindgrens Pippi Långstrump.
Gunnar Myrdal publicerar An American Dilemma om de svartas situation i USA.
Borlänge och Fagersta får stadsprivilegium.
I England i Storbritannien sätts 11 år som ålder för val av skolform.
I Sverige blir folkskolan obligatoriskt 8-årig i Stockholm.

[redigera] Födda

8 januari - Terry Brooks, amerikansk fantasyförfattare.
10 januari - Rory Byrne, sydafrikansk formel 1-designer för bland annat Ferrari.
11 januari - Shibu Soren, indisk politiker, partiledare för Jharkhand Mukti Morcha.
12 januari - Joe Frazier, amerikansk tungviktsmästare i boxning.
17 januari - Jan Guillou, svensk journalist och författare.
19 januari - Pehr Henrik Nordgren, finländsk kompositör.
22 januari
- Wanja Basel, svensk skådespelare.
- Christina Carlwind, svensk skådespelare.
- Angela Winkler, tysk skådespelare.
24 januari
- Neil Diamond, amerikansk sångare.
- Fatima Ekman, svensk skådespelare, dansare och väv- och textilkonstnär.
25 januari - Leigh Taylor-Young, amerikansk skådespelare.
27 januari - Nick Mason, brittisk musiker, trummis i Pink Floyd.
28 januari - James Cran, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
30 januari - Jógvan við Keldu, Färöarnas inrikesminister.
2 februari - Lorentz Hedman, svensk journalist och chefredaktör.
5 februari - Al Kooper, amerikansk musiker.
13 februari
- Stockard Channing, amerikansk skådespelare.
- Wlodek Gulgowski, svensk kompositör och textförfattare.
- Bo Svenson, svensk skådespelare, verksam i USA.
- Peter Tork, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966-1968.
14 februari
- Alan William Parker, brittisk filmregissör.
- Ronnie Peterson, svensk racerförare.
15 februari - Aleksandr Serebrov, rysk kosmonaut.
16 februari - Olof Erland, åländsk politiker (liberal).
17 februari - Karl Jenkins, brittisk musiker och kompositör.
19 februari - Bo Sehlberg, svensk journalist, fotograf och chefredaktör.
22 februari - Jonathan Demme, amerikansk regissör, manusförfattare och producent.
23 februari - Jim Cousins, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
24 februari
- Ivica Račan, kroatisk politiker.
- Nicky Hopkins, brittisk musiker, pianist.
25 februari - François Cévert, fransk racerförare.
27 februari - Bert-Inge Hogsved, grundare av Hogia-gruppen
28 februari
- Colin Nutley svensk-brittisk regissör.
- Olle Pettersson, svensk skådespelare.
1 mars
- Buddhadev Bhattacharya, indisk politiker, chefsminister i Västbengalen.
- Roger Daltrey, brittisk musiker, sångare i The Who.
4 mars - Michael Wilson, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
6 mars - Kiri Te Kanawa, nyzeeländsk operasångerska.
14 mars - Martin Lind, svensk biskop i Linköpings stift från 1995.
15 mars
- Hans Dornbusch, svensk tenor.
- Viveka Seldahl, svensk skådespelare.
- Sly Stone, amerikansk soulsångare och musiker.
17 mars - Pattie Boyd, brittisk fotograf och fotomodell.
18 mars - Magnus Lind, svensk författare, manusförfattare, journalist, kompositör och sångtextförfattare.
19 mars - Sirhan Sirhan, amerikansk brottsling, mördade Robert Kennedy.
22 mars - Göran Setterberg, svensk producent, produktionsledare, kortfilmsregissör och manusförfattare.
24 mars
- R. Lee Ermey, amerikansk militär och skådespelare.
- Vojislav Kostunica, president i Jugoslavien 2000-2003.
26 mars
- Sven Almgren, svensk skådespelare.
- Diana Ross, amerikansk sångerska.
29 mars - Terry Jacks, kanadensisk sångare och musiker.
4 april - Craig T. Nelson, amerikansk skådespelare.
6 april
- Viveca Lärn, svensk författare och journalist.
- Charles Sobhraj, fransk-vietnamesisk seriemördare.
7 april - Gerhard Schröder, tysk förbundskansler från 1998.
8 april - Thomas Ungewitter, svensk skådespelare.
9 april - Lars Norén, svensk dramatiker.
10 april - Prem Kumar Dhumal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1998-2003.
11 april - Signe Stade, svensk skådespelare.
13 april
- Jack Casady, amerikansk musiker, basist i Jefferson Airplane.
- Susan Davis, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot från 2001.
15 april - Dzjochar Dudajev, president i Tjetjenien 1991-1996.
29 april - Benedikte av Danmark, prinsessa av Danmark.
1 maj - Anna-Lena Löfgren, svensk populärmusiksångerska.
3 maj - Lena Gester, svensk skådespelare.
4 maj - Russi Taylor, amerikansk röstskådespelare.
5 maj - John Rhys-Davies, walesisk skådespelare.
8 maj - Gary Glitter, brittisk sångare.
10 maj - Ulf Dageby, svensk kompositör och musiker.
12 maj - Chris Patten, konservativ brittisk politiker, före detta guvernör i Hong Kong.
15 maj - Ian Amey, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
17 maj
- Lottie Ejebrant, svensk skådespelare.
- Ritva Sarin-Grufberg, åländsk politiker (liberal).
18 maj - W. G. Sebald, tysk författare.
19 maj - Stig Törnblom, svensk skådespelare.
20 maj - Michael Segerström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
23 maj - Lena Nyman, svensk skådespelare.
25 maj - Frank Oz, amerikansk skådespelare och regissör.
28 maj
- Rudy Giuliani, amerikansk politiker (republikan), borgmästare i New York City 1994-2001.
- Jean-Pierre Léaud, fransk skådespelare.
29 maj
- Maurice Bishop, regeringschef i Grenada 1979-1983.
- Quentin Davies, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
4 juni - Michelle Phillips, amerikansk skådespelare och sångerska, medlem av The Mamas and the Papas.
3 juni - Michael Clarke, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.
5 juni
- Lis Nilheim, svensk skådespelare.
- Tommie C. Smith, amerikansk friidrottare.
6 juni - Rene Rivkin, australisk förbrytare.
13 juni - David Curry, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
20 juni - Suzanne Osten, svensk regissör, manusförfattare, konstnärlig ledare.
24 juni - Arthur Brown, brittisk sångare i bland annat "The Crazy World of Arthur Brown".
25 juni - Suzanne Hovinder, svensk skådespelare.
29 juni - Seán Patrick O'Malley, amerikansk kardinal.
4 juli - Ray Meagher, australisk skådespelare.
5 juli - Leni Björklund, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister från 2002.
8 juli - Jeffrey Tambor, amerikansk skådespelare.
9 juli - Annicka Kronberg, svensk präst, skådespelare och dramatiker.
10 juli
- John Dymond, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- Jan Lindell, svensk skådespelare, musiker, kompositör och musikarrangör.
13 juli
- Zoramthanga, indisk politiker, chefsminister i Mizoram.
- Ernö Rubik, ungersk konstruktör av Rubiks kub.
17 juli - Carlos Alberto Torres, brasiliansk fotbollsspelare.
18 juli - Sverre Anker Ousdal, norsk skådespelare.
19 juli
- Jan Bandel, svensk kompositör och musiker.
- Göran Stangertz, svensk skådespelare och regissör.
- Urmas Plunt, svensk musiker och skivproducent.
21 juli - Pepe Serna, amerikansk skådespelare.
24 juli - Anna Godenius, svensk skådespelare.
28 juli - Michael Bloomfield, amerikansk bluesmusiker.
30 juli - Peter Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
31 juli - Betty H Williams, brittisk parlamentsledamot.
1 augusti
- Hans Mosesson, svensk musiker, skådespelare och regissör.
- Juri Romanenko, rysk kosmonaut.
3 augusti - Jonas Falk, svensk skådespelare.
4 augusti
- Björn Hellberg, svensk sportjournalist och författare.
- Bobo Stenson, svensk jazzmusiker.
8 augusti
- John Holmes, amerikansk porrskådespelare.
- Per Lysander, svensk filmkonsulent, manusförfattare, teaterchef och rektor.
- Peter Weir, australisk regissör.
9 augusti
- Patrick Depailler, fransk racerförare.
- Sam Elliott, amerikansk skådespelare.
10 augusti - Bernard Coard, politiker från Grenada, ledde kuppen mot Maurice Bishop.
17 augusti - Rexhep Meidani, albansk fysiker och politiker, president 1997–2002.
19 augusti - Jakob von Uexkull, svensk filantrop, skapare av Right Livelihood Award.
20 augusti
- Rajiv Gandhi, indisk politiker och regeringschef.
- Michael B. Tretow, svensk artist och ljudtekniker åt ABBA
21 augusti - John Austin, brittisk parlamentsledamot för Labour.
24 augusti - Christine Chubbuck, amerikansk nyhetsreporter.
28 augusti - Boyd Coddington, amerikansk hot rod-byggare.
6 september
- Swoosie Kurtz, amerikansk skådespelare.
- Roger Waters, brittisk musiker, basist i Pink Floyd.
8 september - Ali Benflis, regeringschef i Algeriet 2000-2003.
12 september - Leonard Peltier, amerikansk lakotaindian, som suttit 27 år i fängelse, för ett brott han anses oskyldig till.
13 september
- Jacqueline Bisset, brittisk skådespelare.
- Peter Cetera, amerikansk sångare, medlem i Chicago.
14 september - Günther Netzer, tysk fotbollsspelare.
16 september - Ard Schenk, nederländsk skrinnare.
19 september
- Anders Björck, svensk moderat politiker, försvarsminister 1991-1994, landshövding i Uppsala län 2003-.
- Edmund Joensen, regeringschef på Färöarna 1994-1999.
21 september
- Steve Beshear, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 2007-.
- Hamilton Jordan, amerikansk politiker, statstjänsteman, idrottsledare, memoarförfattare och affärsman.
25 september - Michael Douglas, amerikansk skådespelare.
26 september - Angela Dorian, amerikansk fotomodell och skådespelare.
28 september - Charlotte Cedershiöld, svensk moderat politiker, EU-parlamentariker.
30 september - Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.
1 oktober - Scott McKenzie, amerikansk popmusiker.
6 oktober - Peder Kinberg, svensk skådespelare.
7 oktober - Donald Tsang, ledare för Hong Kong.
8 oktober - Carlos Pace, brasiliansk racerförare.
10 oktober - Claire Wikholm, svensk skådespelare.
14 oktober - Bodil Mårtensson, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och teaterpedagog.
15 oktober
- Sali Berisha, albansk politiker, president 1992-1997.
- David Trimble, nordirländsk politiker, partiledare för Ulster Unionist Party från 1995, Nobelpristagare 1998.
16 oktober - Bunny Ragnerstam, svensk författare.
20 oktober - Clive Hornby, brittisk skådespelare.
25 oktober
- Jon Anderson, brittisk sångare.
- Björn J:son Lindh, svensk kompositör.
28 oktober - Dennis Franz, amerikansk skådespelare.
29 oktober - Arne Andersson, svensk skådespelare.
30 oktober - Ahmed Chalabi, irakisk politiker, en av ledarna för INC, en oppositionsgrupp mot Saddam Hussein.
31 oktober - Kinky Friedman, amerikansk deckarförfattare och countrysångare.
1 november - Rafik Hariri, Libanons premiärminister 1992-1998 och 2000-2004.
2 november - Keith Emerson, brittisk musiker, medlem i Emerson, Lake & Palmer.
4 november - Frank Collin, amerikansk nynazist, och ledare för Amerikas Nationalsocialistiska parti.
5 november
- Marie-Louise Ekman, svensk professor och konstnär.
- Lil Terselius, svensk skådespelare.
8 november - Staffan Ling, svensk skådespelare och programledare i TV.
10 november - Askar Akayev, förre presidenten i Kirgizistan.
11 november
- Stefan Ekman, svensk skådespelare.
- Danny Trejo, amerikansk skådespelare och boxare.
13 november - Jesper Klein, dansk skådespelare.
17 november
- Malcolm Bruce, brittisk parlamentsledamot (liberaldemokrat).
- Danny DeVito, amerikansk filmregissör, producent och skådespelare.
- Lorne Michaels, kanadensisk producent och textförfattare.
- Gene Clark, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Byrds.
18 november
- Suzanne Brøgger, dansk författare och manusförfattare.
- Caroline Krook, svensk biskop i Stockholms stift.
19 november - Ted Ström, svensk musiker.
26 november - Helena Kallenbäck, svensk skådespelare.
27 november - Trevor Davies, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
30 november - Lars Green, svensk skådespelare.
2 december
- Ibrahim Rugova, president i Kosovo.
- Botho Strauss, tysk författare.
4 december
- Chris Hillman, amerikansk musiker, sångare, basist, mandolinist.
- Dennis Wilson, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
6 december - Jonathan King, brittisk sångare.
16 december - Jim Gibbons, amerikansk republikansk politiker, Nevadas 28:e guvernör.
17 december
- Jack L. Chalker, amerikansk science fiction-novellist.
- Bernard Hill, brittisk skådespelare.
- Björn Lönnqvist, svensk illusionist och konstnär.
19 december
- Richard E. Leakey, brittisk antropolog.
- Anastasia Vertinskaja, rysk skådespelare.
- Zaln Yanovsky, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
20 december - Conny Nordin, svensk professor och präst.
25 december - Anna Sällström, svensk skådespelare.
28 december - Johnny Isakson, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USA:s senat 2005-.
31 december - Taylor Hackford, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
Ingrid Schubert, medlem av Röda armé-fraktionen.

[redigera] Avlidna

3 januari - Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
4 januari - Kaj Munk, dansk präst, dramatiker och motståndsman, mördad.
11 januari
- Galeazzo Ciano, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini.
- Emilio De Bono, italiensk militär och politiker.
23 januari - Edvard Munch, norsk konstnär.
1 februari - Piet Mondrian, nederländsk konstnär.
3 februari - Ludwig Pick, tysk patolog.
4 februari - Nordahl Grieg, norsk författare.
7 februari - Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
23 februari - Leo Baekeland, belgisk-amerikansk kemist, bakelitens uppfinnare.
29 februari - Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, president 1931-1937.
24 april - William Stephens, amerikansk politiker.
8 maj - Carl Ericsson, svensk jurist och politiker (liberal).
26 maj - Christian Wirth, tysk SS-officer.
23 juni
- Eduard Dietl, tysk general.
- Christian Ericsson i Funäsdalen, svensk tullvaktmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
14 juli - Emil Fjellström, svensk skådespelare.
17 juli - William James Sidis, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.
20 juli
- Ludwig Beck, tysk militär, arméstabschef 1935-1938 (självmord).
21 juli
- Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
- Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler (avrättad).
- Werner von Haeften, tysk jurist och officer.
- Friedrich Olbricht, tysk general.
- Albrecht Mertz von Quirnheim, tysk officer.
- Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
26 juli
- Wessel Freytag von Loringhoven, tysk överste.
- Reza Pahlavi, iransk militär och shah 1926-1941.
31 juli - Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.
6 augusti - Dietrich Kraiss, tysk generallöjtnant.
8 augusti
- Albrect von Hagen, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Paul von Hase, tysk generallöjtnant, motståndskämpe, avrättad.
- Erich Hoepner, tysk generalöverste, motståndskämpe, avrättad.
- Friedrich Klausing, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe, avrättad.
- Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk, motståndskämpe, avrättad.
- Robert Bernardis, österrikisk militär, motståndskämpe, avrättad.
18 augusti - Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen, mördad.
19 augusti - Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
28 augusti - Teresa Bracco, italiensk jungfru martyr, saligförklarad.
30 augusti - Karl-Heinrich von Stülpnagel, tysk general.
23 september - Pietro Caruso, italiensk fascist, chef för den italienska polisen under slutet av andra världskriget.
24 september - Hugo Thimig, tysk-österrikisk skådespelare och regissör.
14 oktober - Erwin Rommel, tysk generalfältmarskalk, påtvingat självmord.
16 oktober - Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
Oktober - Puniša Račić, montenegrinsk-serbisk politiker.
1 november - Knut Pehrson, svensk skådespelare.
7 november
- Carl Browallius, svensk skådespelare.
- Richard Sorge, tysk journalist, sovjetisk spion i Japan.
10 november - Bartholomäus Schink, tysk motståndsman och ledare inom Edelweißpiraten, avrättad.
14 november - Carl Flesch, ungersk-tysk violinist och pedagog.
17 november - Weyler Hildebrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
3 december - Andreas av Grekland och Danmark.
11 december - Joseph Maréchal, belgisk jesuit och filosof.
15 december - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare, flygolycka.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Isidor Isaac Rabi, USA
Kemi - Otto Hahn, Tyskland
Medicin
- Joseph Erlanger, USA
- Herbert S Gasser, USA
Litteratur - Johannes Jensen, Danmark
Fred - Internationella Röda Korset

Läsvärd MP3 :

1944 - Läsvärd artikel

schoolj - 1944

1944 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1944 -