1948

Från Wikipedia

1948 - MCMXLVIII 60 år sedan
År 1945 \| 1946 \| 1947 1948 1949 \| 1950 \| 1951
Årtionde 1920-talet \| 1930-talet 1940-talet 1950-talet \| 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1948
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1948
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: J. K. Paasikivi president 1946-1956
Ärkebiskop: Aleksi Lehtonen 1945-1951	Statsminister: Mauno Pekkala 1946-1948 K.-A. Fagerholm 1948-1950
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	104 – 105
Buddhistisk kalender	2492
Nengō (Japan)	Shōwa 23
Judisk kalender	5708 – 5709
Muslimsk kalender	1367 – 1368
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1326 – 1327
Sakakalendern (Indien)	1870 – 1871
Thailändsk solkalender	2491

[redigera] Händelser

1 januari
- En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
- Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för VW i Wolfsburg.
- Järnvägarna i Storbritannien förstatligas.
- Köpingen Hässelby Villastad uppgår i Stockholms stad.
23 januari - Författaren Sven Lidman slutar som redaktör för Pingströrelsens tidning Evangelii Härold efter en konflikt med rörelsens ledare Lewi Pethrus.
30 januari - Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist.
4 februari
- Utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildningen i Europa.
- Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet med namnet Sri Lanka.
16 februari - Povel Ramel sjunger in Tjo vad det var livat i holken i lördags.
25 februari - De borgerliga partierna i Tjeckoslovakien avgår från regeringen.
Februari - Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".
7 mars - Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet.
26 mars - På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen. De unga klagar över att det inte finns något att göra.
6 april - VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas.
7 april - FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO).
16 april - Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
19 april - Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.
April - Bensin ransoneras i Sverige.
14 maj - Israel deklareras som oberoende stat.
15 maj
- De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
- Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
16 maj - Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
20 maj - Den svenske greven Folke Bernadotte utses till medlare i Palestinakonflikten.
3 juni - Observatoriet på Mount Palomar tas i bruk.
5 juni - Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk.
11 juni - Folke Bernadotte ordnar vapenvila i Palestina.
18 juni - Den svenska skolkommissionen avger sitt betänkande.
21 juni - Beslut fattas om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa.
24 juni - Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin. Alla tillfartsvägar till staden utom via luften är stängda. Därför börjar västmakterna så småningom flyga in förnödenheter till staden genom den så kallade luftbron.
26 juni - Det första planet i luftbron landar i Västberlin.
28 juni - Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
29 juni
- Sverige går med i OEEC.
- Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten.
1 juli - Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
8-10 juli - Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
5 augusti - Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera.
20 augusti - Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
21 augusti - Svensken Harry Snell vinner cykel-VM:s landsvägslopp.
8 september - En svår barnförlamningsepidemi bryter ut i Halland.
9 september - Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
16 september - Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
17 september - Greve Folke Bernadotte, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska Sternligan.
18 september - Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
19 september - I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal och blir det största oppositionspartiet.
September
- Det första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige.
- I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skattetrycket inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
2 oktober
- Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör.
- Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
3 oktober - Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
9 oktober - Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
21 oktober - Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
22 oktober - Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
28 oktober - Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
29 oktober - Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.
4 november - Författaren Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon privatdetektiv.
12 november - Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.
24 november - Elva personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet.
25 november - Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga.
1 december - Den svenska regeringen beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD).
9 december
- Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer.
- Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer.
10 december - FN antar Deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

[redigera] Okändat datum

Det svenska regeringsorganet Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning.
Registreringen av kommunister återupptas i Sverige.
AMS propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv.
Sigrid Ekendahl blir LO:s första kvinnliga ombudsman.
Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik.
Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar.
Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas.
En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas.
Familjebostadsbidrag införs i Sverige.
Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden.
LO och SAF sluter ett arbetsstudieavtal.
I syfte att förbättra relationerna mellan SAF och regeringen bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben.
Den första icke-kristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur.
Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Det är en moderat söndagstidning.
Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras.
Kiruna får stadsprivilegium.
Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark.

[redigera] Födda

7 januari - Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
12 januari - Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
14 januari - Carl Weathers, amerikansk skådespelare.
16 januari - John Carpenter, amerikansk filmregissör.
17 januari
- Davíð Oddsson, isländsk politiker.
- Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.
20 januari - Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
22 januari - George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.
27 januari - Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.
28 januari - Charles Taylor, förre presidenten i Liberia.
29 januari
- Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
- Marc Singer, amerikansk skådespelare.
3 februari - Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
4 februari - Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.
5 februari
- Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands fotbollslandslag 2001-2006, Mexicos fotbollslandslag 2008-.
- Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare.
- Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.
15 februari
- Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare.
- Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.
17 februari - György Cserhalmi, ungersk skådespelare.
19 februari
- Pim Fortuyn, nederländsk politiker.
- Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
24 februari
- Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker.
- Per Unckel, svensk politiker (m).
26 februari - Örjan Ramberg, svensk skådespelare.
28 februari - Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.
5 mars - Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
8 mars
- Little Peggy March, amerikanska sångerska.
- Natalya Bogunova, rysk skådespelare.
9 mars - Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.
10 mars - Lilian Johansson, svensk skådespelare.
11 mars
- Sonja Hejdeman, svensk skådespelare.
- Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.
12 mars
- Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- James Taylor, amerikansk popmusiker.
16 mars - Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.
17 mars - William Gibson, författare.
20 mars - Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
22 mars
- Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN.
- Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.
26 mars - Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.
28 mars - Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.
31 mars - Rhea Perlman, amerikansk skådespelerska.
2 april
- Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare.
- Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.
4 april - Carlos Salinas, före detta president i Mexiko.
6 april - Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.
9 april - Jaya Bachchan, indisk skådespelare.
11 april - Massimo D'Antona, italiensk professor, mördad.
12 april - Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister från 1998.
21 april - Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.
22 april - Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.
28 april - Åke Raask, svensk sångare och artist.
7 maj - Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
10 maj - Meg Foster, amerikansk skådespelare.
12 maj
- Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare.
- Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.
15 maj - Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
19 maj - Grace Jones, amerikansk skådespelare.
27 maj - Bo Höglund, svensk skådespelare.
6 juni - Rocco Buttiglione, italiensk politiker.
7 juni - Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.
9 juni
- Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993-2003.
- Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.
11 juni - Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.
16 juni - Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.
17 juni - Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.
19 juni - Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
20 juni - Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
22 juni - Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.
28 juni - Kathy Bates, amerikansk skådespelare.
30 juni - Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie från 2003.
1 juli
- Thomas Nystedt, svensk skådespelare.
- Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.
4 juli
- René Arnoux, fransk racerförare.
- Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.
5 juli - Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.
7 juli - Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991-1997.
10 juli
- Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare.
- Pinchas Zukerman, israelisk violinist.
12 juli - Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.
16 juli
- Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister.
- Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.
18 juli - Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.
19 juli
- Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965-1966.
- Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.
20 juli - Muse Watson, amerikansk skådespelare.
21 juli - Cat Stevens, eg. Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare.
22 juli - Per Mattsson, svensk skådespelare.
23 juli - Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour.
27 juli - Betty Thomas, amerikansk skådespelare.
30 juli - Jean Reno, fransk skådespelare.
3 augusti - Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.
8 augusti
- Anders Wejryd, ärkebiskop av Svenska kyrkan från 2006.
- Svetlana Savitskaya, rysk kosmonaut.
11 augusti
- Kenneth "Kenta" Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
- Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
12 augusti - Kim Rhedin, svensk skådespelare.
24 augusti
- Jean Michel Jarre, fransk musiker.
- Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995-1996, finansminister 1996-2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.
2 september - Christa McAuliffe, amerikansk austronaut.
4 september - Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.
10 september - Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992.
13 september - Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.
15 september
- Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare.
- Christian Zell, svensk skådespelare.
17 september - John Ritter, amerikansk skådespelare.
19 september - Jeremy Irons, brittisk skådespelare.
22 september - Adi Kurdi, indonesisk skådespelare.
25 september - Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.
26 september
- Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare.
- Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.
28 september - Sören Cratz, svensk fotbollstränare.
29 september
- Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör.
- Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare.
2 oktober
- Avery Brooks, amerikansk skådespelare.
- Donna Karan, amerikansk modeskapare.
3 oktober - Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker.
6 oktober - Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.
8 oktober
- Claude Jade, fransk skådespelare.
- Johnny Ramone, amerikansk musiker.
- Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.
9 oktober - Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör.
15 oktober - Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
16 oktober - Hema Malini, indisk skådespelare.
17 oktober
- Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- Margot Kidder, amerikansk skådespelare.
22 oktober
- Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
- Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
24 oktober - Barry Ryan, brittisk sångare.
25 oktober - Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.
27 oktober - Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.
29 oktober - Kate Jackson, amerikansk skådespelare.
30 oktober - Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994-1998.
31 oktober - Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
1 november - Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.
2 november - Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
3 november
- Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
- Lulu, brittisk popsångerska.
6 november - Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
9 november
- Bille August, dansk filmregissör.
- Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).
10 november
- Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist.
- Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.
14 november
- Charles, kronprins av Storbritannien.
- Kristina Lugn, svensk poet och författare.
20 november
- John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2005-.
- Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran.
- Gunnar Nilsson, svensk racerförare.
21 november - Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelerska.
26 november - Claes Elfsberg, svensk journalist.
28 november - Agnieszka Holland, polsk skådespelare.
3 december - Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.
6 december - JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.
10 december - Abu Abbas, syrisk terrorist.
12 december - Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.
13 december
- Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker.
- Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.
18 december - Ed Kemper, amerikansk seriemördare.
21 december
- Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
- Anneli Martini, svensk skådespelare.
22 december - Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.
23 december - David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
25 december - Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.
27 december
- Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr).
- Gérard Depardieu, fransk skådespelare.
30 december - Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.
31 december - Donna Summer, amerikansk discosångerska.

[redigera] Avlidna

18 januari - Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
19 januari - Tony Garnier, fransk arkitekt.
24 januari
- Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
- Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-1944 (avrättad).
28 januari - Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
30 januari
- Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare (mördad).
- Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
5 februari - Johannes Blaskowitz, tysk generalöverste.
16 februari - Irmfried Eberl, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.
29 februari - Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
4 mars
- Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
- Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
8 mars - Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
10 mars - Jan Masaryk, tjeckoslovakisk utrikesminister (självmord eller mord).
17 mars - Johan Eklöf, svensk skådespelare.
21 mars - Gustaf Elgenstierna, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
24 mars - Sigrid Hjertén, svensk konstnär.
31 mars - Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
3 april - Bror Berger, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
6 april - Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
15 april - Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
19 april - Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
25 april - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
3 maj - Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
25 maj - Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.
2 juni
- Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad).
- Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
- Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
- Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
- Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
6 juni - Louis Lumière, fransk uppfinnare av kinematografen.
10 juni - Lewis B. Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
15 juli - John J. Pershing, amerikansk general.
21 juli
- Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
- D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
29 juli - James Eli Watson, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USA:s senat 1929-1933.
16 augusti - Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
3 september - Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935-1938 och 1945-1948.
17 september - Folke Bernadotte, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare (mördad).
24 september - Gordon Clapp, amerikansk skådespelare.
27 september - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
10 oktober - Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
12 oktober - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
18 oktober - Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938-1941.
22 oktober - Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
23 oktober - Carl Edward Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937-1941.
24 oktober - Franz Lehár, ungersk operettkompositör.
21 november - Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
4 december - George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
23 december - Hideki Tojo, japansk general och premiärminister (avrättad).

[redigera] Nobelpris

Fysik - Patrick Blackett, Storbritannien
Kemi - Arne Tiselius, Sverige
Medicin - Paul Müller, Schweiz
Litteratur - T S Eliot, Storbritannien
Fred - Inget pris utdelades

Läsvärd MP3 :

1948 - Läsvärd artikel

schoolj - 1948

1948 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1948 -