1956

Från Wikipedia

1956 - MCMLVI 52 år sedan
År 1953 \| 1954 \| 1955 1956 1957 \| 1958 \| 1959
Årtionde 1930-talet \| 1940-talet 1950-talet 1960-talet \| 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1956
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Yngve Brilioth 1950-1958	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1956
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: J. K. Paasikivi president 1946-1956 Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Ilmari Salomies 1951-1964	Statsminister: Urho Kekkonen 1954-1956 K.-A. Fagerholm 1956-1957
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	112 – 113
Buddhistisk kalender	2500
Nengō (Japan)	Shōwa 31
Judisk kalender	5716 – 5717
Muslimsk kalender	1375 – 1376
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1334 – 1335
Sakakalendern (Indien)	1878 – 1879
Thailändsk solkalender	2499

[redigera] Händelser

1 januari-31 december - 4,834 klassrum byggs i Polen bara under 1956, vilket möjliggör det för Polens regering att maximumlagstadga om hur barnens skolväg får vara.
13 januari - 20 personer, 12 av dem skolungdomar, dödas när ett skenande malmtåg kolliderar med en rälsbuss vid Ställdalen i Västmanland.
26 januari
- Vinterolympiaden i Cortina d'Ampezzo i Italien öppnas.
- Den så kallade Porkalaparentesen tar slut, när Porkala-området officiellt återigen blir finskt efter att i 11 år ha arrenderats ut till Sovjetunionen.
27 januari - Finland inträder i Nordiska rådet.
3 februari - Den svenska universitetsutredningen konstaterar att det råder brist på naturvetare och ingenjörer.
10 februari - Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt uruppförs enligt författarens testamente på Dramaten i Stockholm.
25 februari - Nikita Chrusjtjov håller ett berömt tal där han angriper personkulten av Josef Stalin.
26 februari
- Stockholm får sin första kvinnliga taxiförare.
- Svensken Ulf Schmidt vinner finalen i amerikanska inomhusmästerskapen i tennis genom att besegra en annan svensk, Sven Davidson.
1 mars - Urho Kekkonen blir vald till Finlands president.
2 mars - Marocko blir självständigt.
20 mars - Tunisien blir självständigt.
23 mars - Pakistan blir världens första islamistiska stat.
28 mars - På utställningen Konkret realism i Liljevalchs konsthall i Stockholm visar Olle Baertling stora geometriska målningar med starka färger.
29 mars - Sveriges statsminister Tage Erlander och Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund avlägger statsbesök i Moskva.
23 maj - Den svenska riksdagen avskaffar priskontrollnämnden, som infördes under kriget. Så gott som alla priser är nu fria.
24 maj - Riksdagen beslutar att reguljära svenska TV-sändningar skall starta och ger Radiotjänst monopol på dem. TV skall, liksom radion, finansieras genom licenser och TV-nätet skall byggas ut så att inga medborgare missgynnas.
8 juni - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på officiellt besök till Sverige.
10-17 juni - Ryttarspelen i sommar-OS hålls i Stockholm.
13 juni - De sista brittiska styrkorna lämnar Port Said i Egypten.
25 juni - För att avhjälpa den svåra svenska bostadsbristen beslutar riksdagen att 53 000 lägenheter skall byggas på ett år.
28 juni - I Poznań inleds den första massiva folkliga protesten mot den kommunistiska regeringen i Polen.
1 juli - Spritservering utan mattvång införs på försök i ett femtiotal restauranger i Sverige.
19-20 juli - Storbritannien och USA förklarar att Egypten inte kan beviljas lån för att bygga Assuandammen.
25 juli - Det italienska passagerarfartyget M/S Andrea Doria går till botten utanför Massachusetts, USA, efter en kollision i svår dimma med det svenska passagerarfartyget M/S Stockholm. 56 personer (51 passagerare och 5 besättningsmedlemmar) av de sammanlagt 1 600 som finns ombord på de båda fartygen omkommer.
26 juli - Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser nationaliserar Suezkanalen vilket fördöms av Storbritannien och USA.
3 augusti - Volvo Amazon presenteras.
15 augusti - Radiolicens nr. 2 500 000 löses i Sverige.
21 augusti - En instrumentmakare vid LM Ericsson häktas för spioneri för Sovjets räkning och döms senare till 12 års fängelse.
31 augusti - Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén.
3 september - Arne Geijer väljs till ny ordförande för LO.
4 september - Svenska, licensbelagda TV-sändingar startar officiellt klockan 20:00 med programmet Tänker ni rösta?, lett av Lennart Hyland.
14 september - Den svenska byggbranschen förevisar en ny teknik där färdiga byggelement lyfts på plats av kranar och monteras samman.
16 september - Högerpartiet går framåt i det svenska andrakammarvalet. Regeringspartierna går tillbaka men behåller majoriteten. Högerpartiet och Folkpartiet gör ATP-frågan till den stora valfrågan för att försöka överta regeringsmakten.
22 september - Ove Fundin vinner VM-finalen i speedway på Wembley i London.
30 september - Ingemar Johansson vinner EM-titeln i tungvikts boxning genom att slå ut italienaren Cavacchi i Bologna.
4 oktober - Torsten Kreuger säljer Stockholms-Tidningen och Aftonbladet till LO.
13 oktober - Harry Martinsons rymdepos Aniara utkommer.
20 oktober - J. R. R. Tolkiens bok Sagan om konungens återkomst utkommer på engelska.
23 oktober - I Ungern inleds en revolt mot den kommunistiska regeringen.
27 oktober - Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.
29 oktober - Israel anfaller Egypten.
31 oktober - Franska och brittiska flygplan bombar Egypten för att få Nasser att överge planerna på att nationalisera kanalen.
1 november - Ungern meddelar sitt utträde ur Warszawapakten och förklarar sig neutralt.
2 november - FN:s generalförsamling kräver ett omedelbart eldupphör i Egypten.
4 november - Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa den revolution, som startade den 23 oktober. Tusentals ungrare dödas och ännu fler skadas. Nära en kvarts miljon människor flyr från landet.
5 november - Brittiska och franska styrkor landstiger i Egypten och ockuperar två städer.
7 november - För att avbryta Suezkrisen antar FN:s generalförsamling en resolution som kräver att Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart återkallar sina trupper från Egypten.
12 november - Efter revolten i Ungern kommer de första ungerska flyktingarna till Malmö.
15 november - Bensin och brännolja ransoneras i Sverige under en och en halv månad i Suezkrisens spår.
2 december - Världens första konstfrusna bandyarena invigs i Västerås, Rocklunda.
22 november - Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.
22 november-8 december - Sommar-OS hålls i Melbourne, Australien men på grund av att utländska hästar inte får införas i Australien utan karantän hålls ryttarspelen i Stockholm 10-17 juni.
12 december - Japan går med i FN.
22 december
- Sverige skickar en FN-trupp till Suez.
- De sista brittiska och franska styrkorna lämnar Egypten.
31 december - Då den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl nu är död läggs traditionen att läsa Nyårsklockan vid Skansens nyårsfirande ner för 20 år framåt.

[redigera] Okänt datum

Felix tomat ketchup börjar säljas i plastflaska och glasstruten Top Hat lanseras i Sverige.
Sverige och Norge sluter ett avtal om byggandet av väg mellan Trondheim och Jämtland samt lastkaj och oljecistern i Trondheim.
Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco och byter inriktning från motorer till borrutrustning.
IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket.
Teskedsgumman kommer ut på svenska.
Hårddisken uppfinns av IBM.

[redigera] Födda

1 januari - Sergei Avdejev, rysk kosmonaut.
3 januari - Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
7 januari - David Caruso, amerikansk skådespelare.
12 januari - Steffo Thörnqvist, svensk journalist.
13 januari - Birgitta Egerbladh, svensk koreograf, kompositör och dansare.
15 januari - Mayawati, indisk politiker.
17 januari - Carl Kjellgren, svensk skådespelare.
21 januari
- Geena Davis, amerikansk skådespelare.
- Maria Leissner, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet.
31 januari - Johnny Rotten, eg. John Lydon, brittisk musiker, sångare i Sex Pistols.
7 februari - Mark St. John, amerikansk gitarrist.
8 februari - Kjersti Holmen, norsk skådespelare.
9 februari - Agneta Lagercrantz, svensk författare.
13 februari - Liam Brady, irländsk fotbollsspelare (mittfältare).
15 februari - Nils Landgren, svensk musiker, trombonist.
17 februari - Anna von Rosen, svensk skådespelare.
18 februari
- Thomas Gradin, svensk professionell ishockeyspelare.
- Ted Gärdestad, svensk artist.
22 februari - Amy Alcott, amerikansk golfspelare.
26 februari - Milan Babić, serbisk politiker, dömd krigsförbrytare.
28 februari
- Guy Maddin, kanadensisk manusförfattare och filmregissör.
- Tommy Remengesau, president på Palau.
29 februari
- Knut Agnred, svensk revyartist och sångare, medlem i Galenskaparna & After Shave.
- Aileen Wuornos, amerikansk seriemördare.
1 mars - Román Rodríguez Rodríguez, regeringschef på Kanarieöarna 1999-2003.
2 mars - Eduardo Rodríguez, boliviansk politiker, president från 2005.
9 mars - David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
18 mars - Ingemar Stenmark, svensk alpin skidåkare.
19 mars - Anders Carell, svensk överste.
23 mars
- José Manuel Durão Barroso, portugisisk borgerlig politiker, premiärminister 2002-2004.
- Thomas Wassberg, svensk längdåkare.
26 mars - Annika Brunsten, svensk skådespelare.
3 april - Mick Mars, amerikansk musiker, gitarrist i Motley Crue.
5 april - Anthony Horowitz, engelsk författare och manusförfattare.
7 april
- Annika Billström, svensk socialdemokratisk politiker.
- Maria Johansson, svensk skådespelare.
9 april
- Sándor Gáspár, ungersk skådespelare.
- Lennart Östlund, svensk musikproducent.
12 april - Andy Garcia, amerikansk skådespelare.
13 april - Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
16 april - David Brown, amerikansk austronaut.
18 april - Eric Roberts, amerikansk skådespelare.
20 april - Beatrice Ask, svensk moderat politiker, skolminister 1991-1994.
27 april - Kevin McNally, brittisk skådespelare.
30 april - Lars von Trier, dansk regissör.
1 maj - Catherine Frot, fransk skådespelare.
3 maj - Bernd Förster, tysk fotbollsspelare.
4 maj - Ulrike Meyfarth, tysk friidrottare
7 maj - Jan Peter Balkenende, nederländsk politiker.
9 maj - Frank Andersson, svensk brottare.
13 maj - Sri Sri Ravi Shankar, indisk guru.
14 maj - Hazel Blears, brittisk parlamentsledamot för Labour.
16 maj - Olga Korbut, sovjetisk gymnast.
19 maj
- James Gosling, programmerare. Han är en av skaparna av programspråket Java.
- Kristian Petri, svensk regissör, manusförfattare, författare och kulturjournalist.
23 maj - Tomas Norström, svensk skådespelare.
26 maj - Kay Tinbäck, svensk skådespelare och scenograf.
28 maj - Khaled Mashal, ledare för Hamas.
29 maj - La Toya Jackson, amerikansk sångerska, bakgrundssångerska i The Jackson five.
30 maj - Tony Walther, svensk bowlare från Piteå.
2 juni - Stefan Jonsson , svensk bodybuildare och tyngdlyftare.
6 juni
- Björn Borg, svensk tennisspelare.
- Bubbi Morthens, isländsk sångar.
9 juni - Patricia Cornwell, amerikansk författare.
10 juni - Rolandas Paksas, Litauens president 2003-2004.
11 juni - Joe Montana, spelare inom amerikansk fotboll.
14 juni
- King diamond, dansk heavy metal-sångare.
- Gianna Nannini, italiensk sångerska.
15 juni - Linda Haglund, friidrottare
16 juni
- Annika Dopping, svensk programledare i TV.
- Staffan Dopping, svensk programledare i TV och radio.
25 juni - Boris Trajkovski, president i republiken Makedonien 1999-2004.
26 juni - Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare.
28 juni - Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.
1 juli
- Ulf Larsson, svensk skådespelare och programledare.
- Alan Ruck, amerikansk skådespelare.
3 juli - My Skarsgård, svensk skådespelare.
9 juli
- Jörgen Düberg, svensk skådespelare.
- Tom Hanks, amerikansk skådespelare.
- Marc Almond, brittisk sångare.
11 juli - Maria Árnadóttir, svensk skådespelare.
12 juli - Didi Petet, indonesisk skådespelare.
13 juli - Michael Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
15 juli - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division.
18 juli - Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare.
24 juli - Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, Floridas 44:e guvernör.
31 juli - Michael Biehn, amerikansk skådespelare.
3 augusti - Anders Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna & After Shave.
8 augusti - Branscombe Richmond, amerikansk skådespelare.
11 augusti - Frieda von Richthofen, tysk friherrina.
13 augusti - René González Sehwerert, kuban, en av Miami Five.
18 augusti
- John Debney, amerikansk filmmusikkompositör.
- Viveka Eriksson, åländsk politiker (liberal).
19 augusti - Adam Arkin, amerikansk skådespelare.
20 augusti - Joan Allen, amerikansk skådespelare.
21 augusti - Kim Cattrall, brittisk skådespelare.
26 augusti - Maneka Gandhi, indisk politiker.
29 augusti - GG Allin, amerikansk punksångare.
31 augusti - Masashi Tashiro, japansk televisionsartist.
2 september - Marcus Wallenberg, svensk företagare, VD för Investor AB.
4 september - Blackie Lawless, amerikansk musiker, sångare och frontman i W.A.S.P.
5 september - Debbie Turner, amerikansk skådespelare, spelade Marta von Trapp i Sound of Music
7 september - Diane Warren, amerikansk kompositör.
8 september - Stefan Johansson, svensk racerförare.
9 september - Anatoli Artsebarskij, ukrainsk kosmonaut.
10 september
- Rikard Bergqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
- Pierre Wilkner, svensk skådespelare.
11 september - Tony Gilroy, amerikansk manusförfattare och regissör.
14 september
- James Clappison, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
- Kostas Karamanlis, grekisk politiker.
16 september
- Mickey Rourke, amerikansk skådespelare.
- David Copperfield, amerikansk illusionist.
18 september - Tim McInnerny, brittisk skådespelare.
19 september - Ann Zacharias, svensk skådespelare och regissör.
20 september - Thomas Gylling, programledare i radio och TV.
23 september
- Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare.
- Örjan Sölvell, professor på Handelshögskolan i Stockholm.
26 september - Linda Hamilton, amerikansk skådespelare.
27 september - Lennart Jähkel, svensk skådespelare.
29 september - Sebastian Coe, brittisk friidrottare och konservativ politiker.
1 oktober - Andrus Ansip, estnisk politiker, partiledare för Reformpartiet.
9 oktober
- Marina Djuzjeva, rysk skådespelare.
- John O'Hurley, amerikansk skådespelare.
13 oktober - Chris Carter, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
14 oktober - Beth Daniel, amerikansk golfspelare.
15 oktober - George Hennardl, amerikansk massmördare, dödade 22 på Luby's Cafeteria i Texas.
17 oktober - Anne-Lie Rydé, svensk sångerska och skådespelare.
18 oktober - Martina Navratilova, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
21 oktober - Carrie Fisher, amerikansk skådespelare och författare.
27 oktober - Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.
28 oktober - Mahmoud Ahmadinejad, iransk politiker, president 2005-.
29 oktober - Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.
4 november
- Jordan Rudess, amerikansk musiker, har spelat i Dream Theater och Liquid Tension Experiment.
- James Honeyman-Scott, brittisk musiker.
6 november - Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
7 november - Jonathan Palmer, brittisk racerförare.
8 november - Richard Curtis, brittisk komiker, manusförfattare och filmproducent.
10 november - Peter Rangmar, svensk skådespelare, medlem av Galenskaparna & After Shave.
16 november - Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.
19 november - Eileen M. Collins, amerikansk stridspilot och astronaut.
20 november - Bo Derek, amerikansk skådespelare.
21 november - Terri Welles, amerikansk fotomodell och skådespelare.
25 november - Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).
27 november - William Fichtner, amerikansk skådespelare.
5 december - Peter Dalle, svensk skådespelare och regissör.
6 december - Randy Rhoads, amerikansk gitarrist.
8 december - Andrius Kubilius, regeringschef i Litauen 1999-2000.
9 december - Frank Jarvis Atwood, amerikansk mördare, avrättad 2 september 2003 i Arizona.
9 eller 12 december - Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.
12 december - Ana Alicia, amerikansk skådespelare.
13 december - John Chrispinsson, svensk journalist och TV-programledare.
15 december - Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
16 december - Ivana Spagna, italiensk skivproducent och sångerska.
19 december - Jens Fink-Jensen, dansk författare, poet, fotograf och kompositör.
23 december
- Dave Murray, gitarrist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
- Michele Alboreto, italiensk racerförare.
- Inger Edelfeldt, svensk författare.
- Linda Haglund, svensk friidrottare.
28 december - Nigel Kennedy, brittisk violinist.

[redigera] Avlidna

5 januari - Mistinguett, fransk sångerska och dansös.
13 januari - Lyonel Feininger, tysk målare och grafiker.
24 januari - Alexander Korda, ungersk-brittisk filmregissör och -producent.
25 januari - Ivan Bratt, svensk läkare, affärsman och alkoholpolitiker.
27 januari - Erich Kleiber, österrikisk dirigent.
31 januari - A. A. Milne, brittisk författare, Nalle Puh.
2 februari - Axel Frische, dansk teaterledare, dramatiker och författare.
27 februari - Ganesh V. Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952-1956.
28 februari - Harley M. Kilgore, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941-1956.
7 mars - Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal).
9 mars - Anders de Wahl, svensk skådespelare.
14 mars - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
17 mars - Irene Joliot-Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
18 mars - Louis Bromfield, amerikansk författare.
21 mars
- Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- Raymond E. Willis, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941-1947.
13 april - Emil Nolde, tysk expressionistisk målare.
29 april - Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
7 maj - Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
15 maj - Hermann Ludwig Blankenburg, tysk kompositör av marschmusik.
6 juni - Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
25 juni - Ernest King, amerikansk amiral.
8 juli - Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
16 juli - Olof Winnerstrand, svensk skådespelare.
20 juli - Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
27 juli - Ruth Weijden, svensk skådespelare.
1 augusti - Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
11 augusti - Jackson Pollock, amerikansk målare.
13 augusti - Zeth "Zäta" Höglund, svensk radikal socialdemokratisk politiker.
14 augusti
- Bertholt Brecht, tysk poet och dramatiker.
- Konstantin von Neurath, tysk utrikesminister 1932-1938.
16 augusti - Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
17 augusti - Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
25 augusti - Alfred Kinsey, amerikansk biolog och sexolog.
30 augusti - Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
6 september - Alex Raymond, amerikansk serietecknare.
27 september - Babe Didrikson Zaharias, amerikansk mångsidig idrottare.
16 oktober - Jules Rimet, fransk FIFA-president 1921-1954.
17 oktober - Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
23 oktober - Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
1 november
- Pietro Badoglio, italiensk politiker och fältmarskalk.
- Anders Örne, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921-1923.
3 november - Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
4 november - Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
10 november - David Seymour, amerikansk fotograf och fotojournalist.
18 november - Sonja Rolén, svensk skådespelare och sångerska.
14 december - Juho Kusti Paasikivi, finsk president.
20 december - Paul Bonatz, tysk arkitekt.
26 november - Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
Albert Sézary, fransk dermatolog.
26 december - Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.

[redigera] Nobelpris

Fysik
- William B Shockley, USA
- John Bardeen, USA
- Walter H Brattain, USA
Kemi
- Sir Cyril Hinshelwood, Storbritannien
- Nikolaj Semenov, Sovjetunionen
Medicin
- André F Cournand, USA
- Werner Forssmann, Västtyskland
- Dickinson W Richards, USA
Litteratur - Juan Ramón Jiménez, Spanien
Fred - Inget pris utdelades

Läsvärd MP3 :

1956 - Läsvärd artikel

schoolj - 1956

1956 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1956 -