1966

Från Wikipedia

1966 - MCMLXVI 42 år sedan
År 1963 \| 1964 \| 1965 1966 1967 \| 1968 \| 1969
Årtionde 1940-talet \| 1950-talet 1960-talet 1970-talet \| 1980-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1966
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Gunnar Hultgren 1958-1967	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1966
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Martti Simojoki 1964-1978	Statsminister: Johannes Virolainen 1964-1966 Rafael Paasio 1966-1968
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	122 – 123
Buddhistisk kalender	2510
Nengō (Japan)	Shōwa 41
Judisk kalender	5726 – 5727
Muslimsk kalender	1385 – 1386
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1344 – 1345
Sakakalendern (Indien)	1888 – 1889
Thailändsk solkalender	2509

[redigera] Händelser

1 januari
- Den svenske boxaren Bo Högberg blir europamästare i mellanvikt efter seger mot italienaren Bruno Visintin. En dryg månad senare förlorar han titeln och får käken avslagen mot fransmannen Yoland Levêque.
- Vid en statskupp i Centralafrikanska republiken tar överste Jean-Bedel Bokassa makten.
12 januari - Nordiska rådets litteraturpris på 50.000 danska kronor tilldelas vid ett möte i Reykjavik den svenske författaren Gunnar Ekelöf.
17 januari - Ett B-52 bombflygplan kolliderar med en KC-135 Stratotanker över Spanien och tappar fyra st 70-kilotons vätebomber nära staden Palomares och en femte i havet.
21 januari - Fredsforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande upprättande av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Stockholm.
28 januari - Yrkesutbildningssakkunniga i Sverige föreslår att en enda skola med tre sektorer, gymnasieskola, skall ersätta de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola.
29 januari - Dag Hammarskjöld-biblioteket i Uppsala, avsett för internationella frågor och samarbetssträvanden, invigs.
2 februari - Den lägsta lufttemperaturen någonsin i Sverige, -53 grader, uppmäts i Vuoggatjålme.
3 februari - Den intensiva vinterkylan i Sverige kulminerar. Stockholm har den lägsta köldnoteringen sedan 1871, -25,5 grader.
9 februari - Sydsvenska Dagbladet Snällpostens kulturpris på 10.000 kronor tilldelas Fritiof Nilsson Piraten.
11 februari - Europamästaren i lätt mellanvikt, Bo Högberg, förlorar sin EM-titel i en dramatisk boxningsmatch i Stockholm mot fransmannen Yoland Leveque.
15 februari - Vid en postkupp på Göteborgs central tillgrips 918.500 kronor i kontanter. Förövarna grips ett par dagar senare, varvid alla pengar, förutom 45.000, återfinns.
17 februari - En explosionsartad brand härjar samrealskolan i Nora i Sverige, varvid två elever omkommer.
18 februari - Plastspiralen godkänns som preventivmedel i Sverige.
19 februari - TV-versionen av August Strindbergs Hemsöborna i regi av Bengt Lagerkvist börjar sändas i svensk TV.
20 februari - Tågfärjan M/S Malmöhus påseglas i svår dimma av ett isländskt fartyg utanför Köpenhamn. Flera passagerare skadas.
23 februari - Den svenska riksdagen uttalar sig efter livliga debatter för en utredning om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati.
24 februari - Generalplanberedningen i Stockholm beslutar att två broar skall byggas på 3 meters höjd över Nybroviken.
27 februari - Stockholms-Tidningen, socialdemokratins enda morgontidning i huvudstaden, utkommer med sitt sista nummer.
1 mars - SACO vill att statstjänstemännen skall få två "sabbatssemestrar" om vardera ett halvt år, att tas ut mellan 40 och 50 år samt 50 och 60 år.
22 mars - Med hjälp av hjärt-lungmaskinen vid Lunds lasarett räddas en 60-årig man till livet sedan han påträffats djupt medvetslös och nedkyld till 21,7 grader.
26 mars - Omkring 2.000 personer demonstrerar i Stockholm mot USA:s politik i Vietnam.
31 mars - En gränslös kväll på Operan arrangeras på Stockholmsoperan till förmån för Martin Luther Kings fond. Medverkande är bland andra Harry Belafonte.
Första halvan av året
- Grundlagsberedningen i Sverige tillsätts, för att utreda hur det nya svenska riksdagssystemet skall se ut.
- Centerpartiet och Folkpartiet lanserar ett gemensamt program, den så kallade mittensamverkan.
5 april - En konstgjord njure i engångsförpackning har konstruerats av ett lag Lundastudenter under ledning av professor Nils Alwall.
14 april - Det värsta aprilvädret i "mannaminne" drar fram över södra Skåne.
16 april - Världens dittills enda kvinnliga kosmonaut, Valentina Teresjkova, kommer till Stockholm på ett veckolångt besök.
21 april - Ernst-Hugo Järegård och Jan-Olof Strandberg spelar huvudrollerna när Samuel Beckets I väntan på Godot har premiär på Dramaten.
22 april - Sveriges kronprins Carl (XVI) Gustaf tar studentexamen vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk.
25 april - 6 personer dör och 15 skadas när ett rälsbusståg kolliderar med ett arbetståg norr om Holmsvedens station på Norra stambanan.
30 april - Anton Szandor LaVey grundar Church of Satan. Enligt den officiella satanistiska räkningen är år 1966 år 1 AS (Anno Satanas).
3 maj - Professor Clarence Crafoord väcker debatt genom att hävda att en människa är död när hjärnan upphör att fungera.
5 maj - Socialistiska internationalens kongress öppnas i Folkets hus i Stockholm med cirka 200 delegater från ett 50-tal länder.
6 maj - Den svenska riksdagen beslutar att inrätta ett internationellt fredsforskningsinstitut (SIPRI).
20 maj - Per Oscarsson får pris som bäste skådespelare för sin roll i Svält vid filmfestivalen i Cannes.
28 maj - Vietnamdemonstrerande ungdomar bränner amerikanska flaggan utanför USA:s ambassad i Stockholm.
7 juni - Startskottet går för kärnkraftverket i Simpevarp.
14 juni - Italiens president, Giuseppe Saragat, kommer till Sverige på statsbesök.
23 juni - De svenska bankerna beslutar att införa lediga lördagar för sina anställda.
25 juni - Vid ett våldsamt raggarbråk vid Harnäs utanför Gävle utsätts en polis för stenkastning och blir svårt skadad. Tio poliser strider för sina liv men tvingas fly.
30 juni - I Sverige omvandlas de statliga högre allmänna läroverken till kommunala gymnasier.
7 juli - Ove Kindvall blir Sveriges dittills dyraste fotbollsproffs när han säljs från IFK Norrköping till holländska Feyenoord för 200.000 kronor.
17 juli - Margareta Arvidsson från Vänersborg utses i Miami i USA till Miss Universum.
29 juli - Polismannen Ragnar Sandahl skjuts ihjäl vid ett inbrott i Norrköping. Efter en lång och i medierna mycket uppmärksammad polisjakt grips 23-årige Gunnar Nordgren och 19-årige Clark Olofsson för inbrottet.
Augusti - "Centralskolan" i Huskvarna i Sverige byer namn till "Alfred Dalinskolan".
17 augusti - Volvo presenterar sin nya personbil Volvo 144.
20 augusti - Medborgartåget "För en levande landsbygd, kristna livsnormer och monarkins bibehållande", anordnat av disponent Gottfrid Carlsson, kulminerar i Stockholm.
21 augusti - Efter sex års bygge invigs Sveriges största trafikled, Essingeleden i Stockholm.
24 september - Esrange, den första permanenta basen på svensk mark för civila forskningsraketer, invigs vid Vittangi älv norr om Kiruna.
29 september - Den amerikanska bilmodellen Chevrolet Camaro presenteras.
30 september - Botswana blir självständigt från Storbritannien.
September - I det svenska kommunalvalet går socialdemokraterna tillbaka och gör sitt sämsta val sedan 1932. Alla övriga partier (förutom Folkpartiet) går framåt.
1 oktober - Krigsförbrytarna Albert Speer och Baldur von Schirach friges efter att ha avtjänat sina straff.
5 oktober - Under en marin övning utanför Göteborg upptäcks en främmande ubåt, som man fäller sjunkbomber mot.
7 oktober - Den svenska Provierörelsen grundas.
11 oktober - SACO utlöser en månadslång svensk lärarstrejk i Sverige, som späds på med lockout, sedan förhandlingarna med Statens avtalsverk strandat. Eleverna får studera på egen hand.
12 oktober - Den svenska riksdagen får en ny voteringsapparat, som innebär en avsevärd rationalisering av riksdagsarbetet. Anläggningen är den modernaste i världen.
28 oktober - Sveriges sista träkolsblästermasugn i Svartå läggs ned.
Oktober - SCA köper skogskoncernen Wifstavarfs AB, den största skogskoncernen sedan 1930-talet.
5 november - Lärarstrejken i Sverige tar slut efter medling.
8 november - Nya Älvsborgsbron i Göteborg, Sveriges största hängbro, invigs.
16 november - SJ:s nya tvåvåningståg provkörs på linjen Malmö-Stockholm.
24 november - Första exemplaret av det svenska stridsflygplanet Saab 37 Viggen visas.
28 november - Göran Palm väcker debatt med sin bok En orättvis betraktelse, där han hävdar att den industrialiserade världen profiterar på u-länderna.
November - Sveriges första manliga barnmorska utexamineras.
1 december - Julbocken i Gävle (som nästan varje år bränns ner) sätts på plats för första gången.
2 december - Skärpt trafikövervakning och strängare trafikregler beslutas i Sverige från 1 januari 1967. Bland annat kan en fotgängare som går mot rött dömas till 15 kronor i böter.
4 december - Musikgruppen Cream ger ut skivan Fresh Cream vilket kan ses som inofficiellt födelsedatum för hårdrocken.
12 december - Sveriges Radio genomför en programomläggning. Talprogrammen placeras i P1, klassisk musik i P2 och Melodiradion i P3.
19 december - 13 man omkommer då ett grekiskt fartyg i svår snöstorm går på grund och bryts itu utanför Holmsund vid inloppet till Umeå.
23 december - Sergio Leones film Den gode, den onde, den fule har världspremiär.
26 december
- Jan Troells film Här har du ditt liv efter Eyvind Johnsons självbiografiska roman har premiär med Eddie Axberg i huvudrollen.
- Per Oscarsson klär av sig och talar om sex i Hylands hörna, varvid en folkstorm utbryter.
Tidningen Ny tid köps av tidningen Arbetet och byter namn till Arbetet väst.
Statens avtalsverk (nuvarande Arbetsgivarverket) inleder sin verksamhet och skall utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Sverige undertecknar FN:s internationella konventioner om medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten byter politisk inriktning från höger till oberoende liberala.
Bob Dylan spelar i Stockholms konserthus.
Sveriges första kvinnliga fotbollslag, Öxabäck IF, bildas.
Den svenska reklambranschens betalningssystem byts ut, vilket öppnar för ny och kreativ reklam och många nya små reklambyråer.
Den svenska vargen fridlyses i ett år.
Tidningen Forskning & Framsteg ges ut för första gången.
Sveriges Televisions första sändning i färg genomförs.

[redigera] Födda

[redigera] Första kvartalet

1 januari - Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
5 januari - Lili Päivärinta, finländsk/svensk sångare, även programledare i TV, ena halvan av duon Lili & Sussie.
6 januari
- Andrew Wood, amerikansk musiker.
- Sharon Cuneta, filippinsk skådespelare och sångare.
8 januari - Bengt Thorn, svensk designer och art director.
9 januari
- Haddaway, Nester Alexander Haddaway, tysk eurodance-artist.
- Jan Johansen, svensk musiker.
12 januari
- Olivier Martinez, fransk skådespelare.
- Rob Zombie, amerikansk musiker och regissör.
13 januari - Patrick Dempsey, amerikansk skådespelare.
14 januari - Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
16 januari - Ljubco Georgievski, regeringschef i Makedonien.
19 januari
- Stefan Edberg, svensk tennisspelare, Wimbledon-vinnare 1988 och 1990.
- Lena Philipsson, svensk artist.
22 januari - Billy Zane, amerikansk skådespelare.
27 januari - Tamlyn Tomita, amerikansk skådespelerska.
31 januari - JJ Lehto, finländsk racerförare.
5 februari - José Maria Olazábal, spansk golfspelare.
6 februari - Rick Astley, brittisk popsångare.
11 februari
- Richard Allan, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- Reuben Sallmander, svensk skådespelare.
- Johan Söderqvist, svensk kompositör och musiker.
16 februari - Niklas Zennström svensk IT-entreprenör.
19 februari - Justine Bateman, amerikansk skådespelerska.
24 februari - Billy Zane, skådespelare.
25 februari
- Alexis Denisof, amerikansk skådespelare.
- Téa Leoni, amerikansk skådespelare.
27 februari - Donal Logue, kanadensisk skådaspelare.
2 mars - Howard Bernstein, brittisk musik- och filmproducent.
3 mars - Timo Tolkki, finländsk musiker, gitarrist i Stratovarius.
10 mars - Edie Brickell, amerikansk sångare och kompositör.
11 mars - Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
19 mars - Tina Acketoft, svensk politiker (folkpartist).
21 mars
- Kenny Bräck, svensk racerförare.
- Shobhana Chandrakumar, indisk skådespelare.
- Tomas Tivemark, svensk skådespelare, manusförfattare, filmproducent och kompositör.
22 mars - Jan Lundgren, svensk jazzpianist.
23 mars - Karin Enström, svensk yrkesofficer och moderat politiker, riksdagsledamot från 1998.
26 mars - Michael Imperioli, amerikansk skådespelare.

[redigera] Andra kvartalet

2 april - Teddy Sheringham, engelsk fotbollsspelare.
7 april - Richard Gomez, filippinsk skådespelare.
8 april - Robin Wright, amerikansk skådespelare.
9 maj - Cynthia Nixon, amerikansk skådespelare, känd från Sex and the City.
11 april - Lisa Stansfield, brittisk musiker.
12 april - Rigmor Gustafsson, svensk jazzsångare.
15 april - Samantha Fox, brittisk fotomodell och sångare.
3 maj - Lotta Östlin, svensk skådespelare.
8 maj - Rafael Edholm, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och fotomodell.
11 maj
- Malin Berghagen, svensk skådespelare.
- Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
15 maj - Sofia Wistam, svensk TV-programledare.
16 maj - Janet Jackson, amerikansk sångare.
17 maj - Qusay Hussein, Saddam Husseins andre son.
20 maj - Liselotte Neumann, svensk professionell golfspelare.
23 maj - Richard Paulson, svensk regissör och manusförfattare.
26 maj - Helena Bonham Carter, brittisk skådespelare.
3 juni - Sergei In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
4 juni
- Cecilia Bartoli, italiensk mezzosopran.
- Bill Wiggin, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 2001.
8 juni - Julianna Margulies, amerikansk skådespelare.
9 juni - Kattis Ahlström, svensk journalist och programledare i TV.
11 juni
- Tina Ahlin, svensk pianist, sångerska, munspelare och kompositör.
- Greg Grunberg, amerikansk skådespelare.
14 juni - Kristian Luuk, svensk programledare.
17 juni - Jason Patric, amerikansk skådespelare.
22 juni - Annika Kofoed, svensk skådespelare.
25 juni - Zhiwen Wang, kinesisk skådespelare.
27 juni
- J.J. Abrams, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- Aigars Kalvītis, lettisk politiker, premiärminister 2004-.
28 juni
- John Cusack, amerikansk skådespelare.
- Mary Stuart Masterson, amerikansk skådespelare.
30 juni
- Mike Tyson, amerikansk boxare.
- Marton Csokas,nyzeeländsk skådespelare.

[redigera] Tredje kvartalet

5 juli
- Gianfranco Zola, italiensk fotbollsspelare.
- Kathryn Erbe, amerikansk skådespelare.
9 juli - Fyr Thorvald Strömberg, svensk skådespelare och producent.
14 juli - Matthew Fox, amerikansk skådespelare.
15 juli - Irène Jacob, schweizisk skådespelerska.
17 juli - Sten Tolgfors, svensk moderat politiker, handelsminister 2006-.
23 juli - Samantha Beckinsale, brittisk skådespelare.
25 juli - Jerker Odelholm, svensk basist.
28 juli - Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
29 juli - Martina McBride, amerikansk countryartist.
4 augusti - Kalle Westerdahl, svensk skådespelare.
7 augusti - Jimmy Wales, amerikansk entreprenör, grundare av Wikipedia.
11 augusti - Paramitha Rusady, indonesisk skådespelare.
13 augusti - Yoram Hattab, israelisk skådespelare.
14 augusti - Halle Berry, amerikansk skådespelare.
19 augusti - Chi An Gramfors, svensk journalist, recensent och manusförfattare.
20 augusti - Dimebag Darrell, amerikansk gitarrist.
29 augusti - Magnus Andersson, journalist, programpresentatör SVT.
2 september
- Salma Hayek, mexikansk skådespelare.
- Olivier Panis, fransk racerförare.
5 september - Karin Bjurström, svensk skådespelare och sångare.
8 september - Carola Häggkvist, svensk artist.
9 september - Adam Sandler, amerikansk skådespelare och producent.
18 september - Tomas Fryk, svensk skådespelare.
19 september - Eric Rudolph, bombmannen från Olympiska sommarspelen 1996.
22 september - Stefan Rehn, svensk fotbollsspelare och tränare.
25 september - Jason Flemyng, brittisk skådespelare.

[redigera] Fjärde kvartalet

1 oktober - George Weah, liberiansk fotbollsspelare (anfallare) och politiker.
9 oktober - David Cameron, brittisk parlamentsledamot (Conservative Party) från 2001.
12 oktober
- Jannike Björling, svensk fotomodell.
- Christian Due-Boje, svensk ishockeyspelare.
13 oktober - Maria Furtwängler, tysk skådespelare.
14 oktober
- Justine Kirk, svensk skådespelare, programpresentatör på SVT.
- Dede Yusuf, indonesisk skådespelare.
19 oktober - Jon Favreau, amerikansk skådespelare och regissör.
20 oktober
- Abu Musab al-Zarqawi, jordanisk internationell terrorist.
- Stefan Raab, tysk komiker och programledare.
31 oktober - Adam "Ad-Rock" Horovitz, amerikansk hiphopmusiker
4 november - Petra Verkaik, amerikansk fotomodell.
5 november
- Johan Renck, svensk musiker, även känd som Stakka Bo.
- Henrik Elmér, svensk ståuppkomiker.
6 november - Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synthesizer i Rammstein.
12 november - David Schwimmer, amerikansk skådespelare.
17 november - Sophie Marceau, fransk skådespelare.
19 november - Jason Scott Lee, amerikansk skådespelare.
23 november - Vincent Cassel, fransk skådespelare.
26 november - Garcelle Beauvais, amerikansk skådespelare, född på Haiti.
30 november - Mika Salo, finländsk racerförare.
6 december
- Kathy Chow, kinesisk skådespelare.
- Per-Ulrik Johansson, svensk golfspelare.
7 december - C. Thomas Howell, amerikansk skådespelare.
11 december
- Gary Dourdan, amerikansk skådespelare.
- Göran Kropp, svensk bergsbestigare och äventyrare.
14 december
- Tim Sköld, svensk musiker.
- Helle Thorning-Schmidt, dansk politiker, partiledare för Socialdemokraterne från 2005.
21 december - Kiefer Sutherland, kanadensisk skådespelare.
27 december - Eva LaRue, amerikansk skådespelerska.
29 december - Dexter Holland, amerikansk musiker, sångare i The Offspring.
31 december - Lars Yngve Johansson, svensk manusförfattare, kompositör och musiker.

[redigera] Okänt datum

Jakob Wegelius, svensk författare och illustratör.

[redigera] Avlidna

1 januari - Vincent Auriol, fransk president.
11 januari - Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
22 januari - Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
1 februari - Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
12 februari - Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
13 februari - Calle Jularbo, svensk musiker, dragspelare.
14 februari
- Frithiof Bjärne, svensk skådespelare.
- Hugo Björne, svensk skådespelare.
17 februari - Hans Hofmann, tysk konstnär.
20 februari - Chester Nimitz, amerikansk amiral.
21 februari - Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
26 februari - Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
27 februari - Alfred P. Sloan, från 1923 till 1937 ordförande för General Motors.
28 februari - Schamyl Bauman, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör.
3 mars - Gustaf Wally, svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.
5 mars - Anna Achmatova, rysk poet.
6 mars - Christian Günther, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister 1939-1945.
12 mars - Sidney Camm, engelsk flygplanskonstruktör bakom Hawker Hurricane.
18 mars - Arthur T. Hannett, amerikansk demokratisk politiker.
26 mars - Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.
1 april - Flann O'Brien, irländsk författare.
4 april - Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
5 april - Siv Thulin, svensk skådespelare.
6 april - John Melin, svensk skådespelare.
13 april - Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
21 april - Josef Dietrich, tysk generalöverste i Waffen-SS.
24 april - Louis A. Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949-1950.
14 maj - Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
15 maj - Alli Halling, svensk skådespelare.
26 maj - Olof Molander, svensk regissör och chef för Dramaten.
27 maj - Sven Melin, svensk skådespelare och sångare.
30 maj - Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.
1 juni - Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare.
7 juni - Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet.
30 juni - Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
5 juli - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
15 juli - Sten Looström, svensk skådespelare.
23 juli - Montgomery Clift, amerikansk skådespelare.
31 juli
- Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare.
- Bud Powell, amerikansk jazzmusiker.
1 augusti - Charles Whitman, amerikansk massmördare.
14 augusti - Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
17 augusti - Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
24 augusti - Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947-1949.
2 september - J. Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.
4 september - Martin Sterner, svensk skådespelare och teaterledare.
6 september - Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker.
9 september - Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
13 september - Wiktor Andersson, svensk skådespelare.
22 september - Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
28 september - André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.
2 oktober - Ruth Fröberg, svensk musiker (pianist).
8 oktober - Célestin Freinet, fransk pedagog.
10 oktober
- Kurt Bolender, tysk SS-officer.
- Leslie Irvin, amerikansk fallskärmskonstruktör och skapare av Caterpillarklubben.
18 oktober - Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.
26 oktober - Alma Cogan, brittisk sångare.
5 november - Dietrich von Choltitz, tysk general, Paris kommendant 1944.
11 november - John Norrman, svensk skådespelare.
19 november - Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
30 november - Hildur Lithman, svensk skådespelare.
2 december - Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
4 december - Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
15 december - Walt Disney, amerikansk tecknare och filmproducent.
17 december - Gösta Ström, svensk skådespelare och inspicient.
27 december - Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
30 december - Christian Herter, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1959-1961.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Alfred Kastler, Frankrike
Kemi - Robert Mulliken, USA
Medicin
- Peyton Rous, USA
- Charles B Huggins, USA
Litteratur
- Samuel Agnon, Israel
- Nelly Sachs, Sverige
Fred - Inget pris utdelades

Läsvärd MP3 :

1966 - Läsvärd artikel

schoolj - 1966

1966 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1966 -