1975

Från Wikipedia

1975 - MCMLXXV 33 år sedan
År 1972 \| 1973 \| 1974 1975 1976 \| 1977 \| 1978
Årtionde 1950-talet \| 1960-talet 1970-talet 1980-talet \| 1990-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1975
Epok: Idyllen rämnar 1968-1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Olof Sundby 1972-1983	Statsminister: Olof Palme 1969-1976
Finland 1975
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: Urho Kekkonen president 1956-1982
Ärkebiskop: Martti Simojoki 1964-1978	Statsminister: Kalevi Sorsa 1972-1975 Keijo Liinamaa 1975 Martti Miettunen 1975-1977
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	131 – 132
Buddhistisk kalender	2519
Nengō (Japan)	Shōwa 50
Judisk kalender	5735 – 5736
Muslimsk kalender	1394 – 1395
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1353 – 1354
Sakakalendern (Indien)	1897 – 1898
Thailändsk solkalender	2518

[redigera] Händelser

Detta år är av Förenta Nationerna utsett till kvinnornas år.

[redigera] Första kvartalet

Vintern - Den svenska fri- och rättighetsutredningen lägger fram sitt betänkande. Man vill att en särskild målsättningsparagraf med de sociala rättigheterna skall införas i regeringsformen. Man vill också, att domstolar och myndigheter skall pröva grundlagsenligheten i sitt agerande. Utredningen blir starkt kritiserad.
1 januari - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
3 januari - Den svenska rösträttsåldern sänks från 20 till 18 år.
7 januari - OPEC höjer priset på råolja med 10 procent.
9 januari - Universiteten i Uppsala och Linköping startar för första gången 20-poängskurser i ämnet könsroller.
10 januari - Det svenska riksmötet öppnas nu med en enkel ceremoni i riksdagens sal. Trontalet ersätts också av en regeringsdeklaration uppläst av statsministern.
Januari - Datorn Altair 8800 släpps och startar mikrodatorrevolutionen.
6 februari - Sverige inför, som första land i världen, förbud mot insektsgiftet diklordifenyltrikloretan (DDT).
13 februari - Lars Werner efterträder C. H. Hermansson som ledare för det svenska politiska partiet Vänsterpartiet Kommunisterna.
27 februari - Klas Östergrens debutroman Attila utkommer.
16 mars - Rymdsonden Mariner 10 flyger förbi planeten Merkurius.
22 mars - En alternativ musikfestival, Alternativ festival 75, arrangeras samtidigt som Eurovisionsschlagerfestivalen i Stockholm. SVT sänder båda arrangemangen parallellt.
27 mars
- Arbetet med att konstruera USA:s första rymdfärja Columbia påbörjas.
- En konsert med Kiss äger rum i Cobo Hall i Detroit, Michigan.
Mars - Jugoslaviens ledare Josip Broz Tito kommer på statsbesök till Sverige.

[redigera] Andra kvartalet

Första halvan av året - Den svenska regeringen lägger fram en proposition om fri- och rättighetsfrågan där lagprövningen har tagits bort.
9 april - Centerledaren Thorbjörn Fälldin förklarar att partiet inte går med i en regering som föreslår fler än de fem kärnkraftverk som redan är igång i Sverige.
13 april - Ett attentatsförsök mot de kristna falangisterna blir inledningen på Inbördeskriget i Libanon.
24 april - Den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperas av en grupp ur den västtyska terroristorganisationen Röda armé-fraktionen och ambassadören tas som gisslan tillsammans med flera andra. Terroristerna kräver att 26 medlemmar ur deras egen organisation, som sitter fängslade i Västtyskland, skall friges. De avrättar två man i gisslan innan deras egna sprängladdningar exploderar och avbryter ockupationen.
26 april - LO och SAF undertecknar det dyraste avtalet någonsin, 30 procents löneökning på två år.
28 april - Socialdemokraterna och moderaterna driver igenom beslut om ytterligare utbyggnad av den svenska kärnkraften från nuvarande fem till tretton reaktorer.
30 april - FNL tågar in i Saigon och därmed är vietnamkriget till ända efter decennier av strider.
7 maj - Erica Jongs roman Rädd att flyga utkommer på svenska.
16 maj
- Det svenska statsrådet Carl Lidbom föreslår att svenska föräldrar efter skilsmässa ska kunna dela vårdnaden av barnen.
- Japanskan Junko Tabei når som första kvinna toppen av Mount Everest.
19 maj - En rättegång inleds, där USA anklagar IBM för monopolsträvanden, vilken pågår till 1982.
29 maj - Oljeraffinaderiet Scanraff utanför Lysekil, sveriges dittills största enskilda investering, invigs.
Maj
- Stockholm drabbas hårt av en soparbetarstrejk.
- Sverigehuset i Paris utsätts för ett bombattentat.

[redigera] Tredje kvartalet

1 juli - Löparen Anders Gärderud sätter världsrekord på 3.000 meter.
27 augusti - LO-ekonomen Rudolf Meidner lägger fram ett förslag om löntagarfonder (med samma titel), med Anna Hedborg och Gunnar Fond som medförfattare. Dessa fonder ska ge löntagarnas organisationer aktiemajoriteten i företag med fler än hundra anställda.
31 augusti - Den blåa linjen på Stockholms tunnelbana invigs mellan Hjulsta och Kungsträdgården via Solna centrum. Linjen går via ett 2005 avstängt spår genom SL:s hall i Rissne.
20 september - Stora protester äger rum, när Sverige spelar en tennismatch mot Pinochets Chile. Bland andra Sveriges före detta statsminister Tage Erlander deltar i demonstrationerna.
27 september - Per Olov Enquists Strindbergspjäs Tribadernas natt uruppförs på Dramaten och ges sedan på utländska scener.

[redigera] Fjärde kvartalet

11 oktober - Det första avsnittet av den amerikanska TV-serien Saturday Night Live sänds i USA.
15 oktober - Polisen spränger en välorganiserad narkotikaliga på Sandhamn i Stockholms skärgård.
Kvinnostrejk på Island, uppskattningsvis 90 procent av kvinnorna deltog.
22 oktober - I en artikel i Aftonbladet påstås att en agent för SÄPO har spionerat på anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset^[1]
7 november - I Sverige väljs Per Ahlmark till Folkpartiets ordförande efter Gunnar Helén.
11 november - Angola blir självständigt från Portugal.
25 november - Surinam blir självständigt från Nederländerna.
28 november - Östtimor blir självständigt från Portugal.
7 december - Östtimor invaderas av Indonesien.
9 december - Invandrare, som har bott i Sverige i mer än tre år, får rösträtt och blir valbara till kommun, landsting och kyrkofullmäktige.
21 december - Sverige vinner för första gången Davis Cup i tennis.
24 december - Tage Danielssons animerade kortfilm Karl-Bertil Jonssons julafton sänds för första gången i svensk TV.
Vintern - Transportarbetareförbundet ordförande Hans Ericson åker på semester till Kanarieöarna, trots pågående turistbojkott av Francodiktaturens Spanien.

[redigera] Okänt datum

Nederländerna utökar den obligatoriska utbildningen till att omfatta 10-årig skolplikt.
Sverige ansluter sig till Internationella energiprogrammet (EPI).
Det avslöjas att de svenska socialdemokraterna varit delaktiga i valutasmuggling till de finska socialdemokraterna.
Den svenska regeringen och mittenpartierna når en ny skatteöverenskommelse. Inkomstskatten sänks.
En ny svensk steriliseringslag antas, vilken innebär att varje svensk medborgare över 25 år på egen begäran kan bli steriliserad. Något annat skäl till sterilisering tillåts inte.
Den svenska riksdagen slår fast att etniska minoriteter ska ges rätt att själva välja i vilken utsträckning de vill assimileras i en svensk kultur.
De sista resterna av den hyresreglering som infördes i Sverige under andra världskriget avvecklas. Systemet med bruksvärdeshyror införs fullt ut.
Sverige väljs in i FN:s säkerhetsråd för andra gången.
Sverige deltar aktivt i Helsingforskonferensen, som förbättrar relationerna till både Sovjetunionen och USA.
Statsminister Olof Palme försäkrar i FN:s generalförsamling Sveriges stöd för en ny, ekonomiskt rättvis världsordning.
Parallellt byter Grupp Viktoria i Stockholm och Liga Lesbia i Göteborg namn till Lesbisk Front vilket ger upphov till en mer radikal kamp för lesbiskas rättigheter i samhället.
Den svenska riksdagen inför litteraturstöd, för att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen.
Den svenska riksdagen tar beslut om att införa lokalradiosändningar i 24 områden.
Linköpings högskola blir universitet.
Nordiska Investeringsbanken grundas.
Livsmedelskoncernen Fazer köper upp Mazetti.
Det blir lag på att säkerhetsbälte måste användas av åkande i framsätet på bilar i Sverige.
Musikgruppen Iron Maiden bildas.

[redigera] Födda

1 januari - Markoolio, eg. Marko Kristian Lehtosalo, svensk artist, rapmusiker och skådespelare.
3 januari
- Thomas Bangalter, fransk musiker, medlem i Daft Punk.
- Danica McKellar, amerikansk skådespelerska.
5 januari - Bradley Cooper, amerikansk skådespelare.
20 januari - Daniel Larsson, svensk skådespelare.
21 januari - Hanna Hedlund, svensk sångerska.
25 januari
- Dat Phan, vietnamesisk skådespelare.
- Tim Montgomery, amerikansk friidrottare.
29 januari - Sara Gilbert, amerikansk skådespelare.
30 januari - Magnus Bäckstedt, svensk cyklist.
31 januari - Preity Zinta, indisk skådespelare.
4 februari - Natalie Imbruglia, australisk sångerska.
6 februari
- Simon Dahl, svensk beachvolleyspelare.
- Johan Löfstedt, svensk regissör, producent, klippare, ljudtekniker.
17 februari - Martin Rucinsky, tjeckisk ishockeyspelare.
18 februari - Hristo Jivkov, bulgarisk skådespelare, spelade i The Passion of the Christ.
20 februari - Brian Littrell, amerikansk musiker, medlem i Backstreet Boys.
22 februari
- Drew Barrymore, amerikansk skådespelare.
- Mathias Franzén, svensk handbollsspelare.
- Johan Svangren, svensk skådespelare.
26 februari - Per-Johan Axelsson, svensk ishockeyspelare.
2 mars - Noriyuki Haga, japansk roadracingförare.
5 mars - Kenneth Sandvik, finsk (åländsk) styrkelyftare, världsmästare i bänkpress.
9 mars - Lisa Miskovsky, svensk sångerska.
14 mars - Johan Paulik, slovakisk gayporrfilmskådespelare.
15 mars
- Eva Longoria, amerikansk skådespelare.
- Will.i.am, eg. William James Adams Jr, amerikansk musiker, medlem i Black Eyed Peas.
16 mars
- Sienna Guillory, amerikansk skådespelare.
- Tachibana Higuchi, japansk serieskapare.
18 mars - Kimmo Timonen, finländsk ishockeyspelare.
24 mars - Thomas Johansson, svensk tennisspelare.
26 mars - Filip Hammar, svensk författare, journalist, DJ och programledare
27 mars - Stacy Ferguson, amerikansk skådespelare och musiker, medlem i Black Eyed Peas.
28 mars
- Shanna Moakler, amerikansk fotomodell och skådespelerska.
- Iván Helguera, spansk fotbollsspelare.
4 april - Thobias Fredriksson, svensk längdåkare.
9 april
- Robbie Fowler, engelsk fotbollsspelare (forward).
- Bertine Zetlitz, norsk popartist.
- Jimmy Bölja, svensk artist.
10 april - Malin Baryard, svensk ryttare.
15 april - Paul Dana, amerikansk racerförare i Indy Racing League.
23 april - Jón Þór Birgisson, isländsk musiker, gitarrist och sångare Sigur Rós.
26 april - Joey Jordison, amerikansk musiker, trummis i Slipknot.
27 april - Kazuyoshi Funaki, japansk backhoppare.
29 april - Eric Koston, amerikansk professionell skateboardåkare.
2 maj - David Beckham, brittisk fotbollsspelare.
7 maj - Lena Strömberg, svensk skådespelare.
8 maj - Enrique Iglesias, spansk sångare.
9 maj - Jane Törnqvist, svensk fotbollsspelare.
14 maj - Lina Englund, svensk skådespelare.
16 maj - Ida Wahlund, svensk skådespelare.
18 maj
- Princessa, spansk sångerska.
- Tomas Zvirgzdauskas, litauisk fotbollsspelare.
20 maj - Ralph Firman, brittisk racerförare.
21 maj - Marit Bergman, svensk sångerska.
22 maj - Janne Niinimaa, finländsk ishockeyspelare.
25 maj - Lauryn Hill, amerikansk sångerska.
27 maj
- Jamie Oliver, brittisk TV-kock - "den nakna kocken"
- André 3000, amerikansk Rap-artist.
29 maj - Melanie Brown, brittisk sångerska.
31 maj - Sienna Guillory, brittisk skådespelare.
4 juni - Angelina Jolie, amerikansk skådespelare.
6 juni - Niklas Sundström, svensk hockeyspelare, MODO Hockey.
8 juni - Shilpa Shetty, indisk skådespelare.
16 juni - Frederick Koehler, amerikansk skådespelare.
20 juni - Josef Säterhagen, svensk skådespelare.
23 juni - Bingo Rimér, svensk fotograf.
25 juni - Linda Cardellini, amerikansk skådespelare.
27 juni - Tobey Maguire, amerikansk skådespelare.
28 juni - Jon Nödtveidt, artist.
2 juli
- Johan Ehn, åländsk politiker (frisinnad).
- Erik Ohlsson, svensk designer och musiker, gitarrist i Millencolin.
5 juli - Ai Sugiyama, japansk tennisspelare.
9 juli - Jack White, musiker.
13 juli - Andreas Lilja, svensk ishockeyspelare.
14 juli - Taboo, eg. Jaime Luis Gomez, amerikansk musiker, medlem i Black Eyed Peas.
18 juli - Daron Malakian, gitarrist i gruppen System of a Down.
20 juli
- Birgitta Ohlsson, svensk folkpartistisk politiker.
- Judy Greer, amerikansk skådespelare.
25 juli - Mortiis, eg. Håvard Ellefsen, norsk musiker.
27 juli - Ara Abrahamian, svensk brottare.
31 juli - Henrik Ståhl, svensk skådespelare.
1 augusti - Malin Moström, svensk fotbollsspelare.
4 augusti - Rebecka Hemse, svensk skådespelare.
7 augusti - Charlize Theron, sydafrikansk skådespelare.
21 augusti - Alicia Witt, amerikansk skådespelare.
30 augusti - Eva Rexed, svensk skådespelare.
1 september - Scott Speedman, brittisk-kanadensisk skådespelare.
7 september - Marie-Agnès Gillot, fransk ballerina.
15 september - Peter Bergström, svensk inofficiell medarbetare till Svenska Antipiratbyrån.
20 september - Juan Pablo Montoya, colombiansk racerförare.
23 september - Jaime Bergman, amerikansk fotomodell och skådespelare.
26 september - Emma Härdelin, svensk folkmusiker, spelar fiol och sjunger i Garmarna.
30 september - Marion Cotillard, fransk skådespelare.
5 oktober
- Kate Winslet, brittisk skådespelare.
- Parminder Nagra, brittisk skådespelare.
8 oktober
- Julia Dufvenius, svensk skådespelare.
- Tara Reid, amerikansk skådespelare.
9 oktober - Anders Göthberg, svensk musiker, gitarrist i Broder Daniel.
12 oktober - Marion Jones, amerikansk friidrottare.
19 oktober - Lars Winnerbäck, svensk musiker.
14 november - Travis Landon Barker, trummis i Blink 182, Boxcar Racer och The Transplants.
17 november - Diane Neal, amerikansk skådespelerska.
29 november - Girts Ankipans, lettisk ishockeyspelare.
5 december - Daniel Nyhlén, svensk journalist och författare.
17 december
- Milla Jovovich, ukrainsk skådespelare och fotomodell.
- Pasi Nurminen, finländsk ishockeyspelare.
21 december - Viktor Kjellberg, svensk illustratör.
27 december - Heather O'Rourke, amerikansk skådespelare.
30 december - Tiger Woods, amerikansk professionell golfspelare.

[redigera] Avlidna

2 januari - Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent.
12 januari - Siv Pettersson, svensk sångerska.
24 januari - Erich Kempka, Hitlers personlige chaufför 1936-1945.
25 januari - Gottlob Berger, tysk SS-officer.
28 januari - Antonín Novotný, tjeckoslovakisk politiker, president.
8 februari - Albin Amelin, svensk konstnär.
14 februari - P. G. Wodehouse, brittisk författare.
17 februari - Bo Kalling, svensk uppfinnare.
19 februari
- Sten Bergman, svensk biolog och zoolog.
- Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare.
27 februari - Nikolai Bulganin, sovjetrysk politiker.
1 mars - Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare.
2 mars - Madeleine Vionnet, fransk modeskapare.
4 mars - Renée Björling, svensk skådespelare.
6 mars - Folke Udenius, svensk skådespelare.
10 mars - Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.
13 mars - Ivo Andrić, bosnisk författare.
14 mars - Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
15 mars - Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.
28 mars - Birger Sahlberg, svensk skådespelare.
4 april - Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.
5 april - Chiang Kai-shek, kinesisk militär och statsman.
12 april - Joséphine Baker, amerikansk-fransk dansös, sångerska och komedienne.
14 april - Frederic March, amerikansk skådespelare.
15 april
- Charles Journet, schweizisk katolsk teolog och kardinal.
- Magnus Kesster, svensk skådespelare.
17 april - Long Boret, kambodjansk politiker.
24 april
- Heinz Hillegaart, tysk diplomat.
- Andreas von Mirbach, tysk officer och diplomat.
5 maj - Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
6 maj - József Mindszenty, ungersk kardinal.
7 maj - Mary Johnson, svensk skådespelare.
14 maj - Ernst Alexanderson, svensk ingenjör.
16 maj - Allan Sundwall, svensk skådespelare, inspelningsledare och regiassistent.
17 maj - Georg de Gysser, svensk skådespelare och kläddesigner.
18 maj - Leroy Anderson, amerikansk kompositör.
27 maj - Ezzard Charles, amerikansk boxare.
30 maj - Marie-Louise Sorbon, svensk skådespelare.
5 juni - Margherita Cagol, italiensk terrorist.
22 juni - Per Wahlöö, svensk författare och journalist.
26 juni - Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
27 juni - Robert Stolz, österrikisk tonsättare.
6 juli - Otto Skorzeny, tysk SS-officer.
8 juli - Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare.
9 juli - Franz Six, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
17 juli - Vegard Hall, norsk skådespelare.
18 juli - Åke Ohberg, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare.
29 juli - James Blish, amerikansk fantasy- och science-fiction-författare.
30 juli - Ragnvi Lindbladh, svensk skådespelare.
31 juli - Per-Axel Branner, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och teaterchef.
5 augusti - Alexander Lapauri, rysk dansare och koreograf.
7 augusti - Rune Ottoson, svensk skådespelare.
8 augusti
- Cannonball Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax).
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare.
9 augusti - Dmitrij Sjostakovitj, rysk kompositör.
27 augusti - Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930-1936 och 1941-1974.
29 augusti - Eamon de Valera, Eires tredje president
4 september - Lilly Berggren, svensk skådespelare.
10 september - Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
12 september - Inga Tidblad, svensk skådespelare.
15 september - Pavel Suchoi, rysk flygplanskonstruktör.
20 september - Saint-John Perse, fransk poet, diplomat, nobelpristagare.
25 september - Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.
3 oktober - Bror Bügler, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
17 oktober - Karl Erik Flens, svensk skådespelare.
27 oktober - Rex Stout, amerikansk deckarförfattare.
7 november - Saga Walli, svensk konstnär.
20 november - Francisco Franco, spansk diktator 1939-1975.
29 november - Graham Hill, brittisk racerförare.
5 december - Gösta Hådell, svensk kompositör, musikdirektör och musiker.
7 december - Thornton Wilder, amerikansk författare och manusförfattare.
9 december - William A. Wellman, amerikansk flygare, regissör, manusförfattare, skådespelare och producent.
17 december - Hound Dog Taylor, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
23 december - Gustaf Boge, svensk filmfotograf.
24 december - Bernard Herrmann, amerikansk filmmusikkompositör.
Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.
Sigurd Lewerentz, svensk arkitekt.
Julian Sorell Huxley, brittisk biolog.

[redigera] Nobelpris

Fysik
- Aage N Bohr, Danmark
- Ben R Mottelson, Danmark
- James Rainwater, USA
Kemi
- John W Cornforth, Australien / Storbritannien
- Vladimir Prelog, Schweiz
Medicin
- David Baltimore, USA
- Renato Dulbecco, USA
- Howard M Temin, USA
Litteratur - Eugenio Montale, Italien
Fred - Andrej Sacharov, Sovjetunionen
Ekonomi
- Leonid Kantorovich, Sovjetunionen
- Tjalling Koopmans, USA

[redigera] Källor

^ Christer Isaksson (2007). Ebbe. Mannen som blev en affär. Stockholm: Bonniers, sid. 99. ISBN 978-91-85555-03-1.

Läsvärd MP3 :

1975 - Läsvärd artikel

schoolj - 1975

1975 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1975 -