Art eller det biologiska artbegreppet är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in organismerna i grupper som är nära släkt med varandra och grupper av grupper som är ganska nära släkt med varandra, och så vidare i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets betydelse för djursort. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening.
Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande (minsta) enheten i systematiken. Sedan uppkomsten av evolutionsteorin har begreppet dock undergått djupgående förändringar. Ändå har man inte lyckats enas om en definition av begreppet. Den nu vanligaste definitionen myntades av Ernst Mayr. Den säger att en art är populationer vars individer kan föröka sig tillsammans men inte med någon individ som tillhör en population som inte tillhör arten.
Alla arter är definierade av en typ. En typ är en unik organism som fungerar som referens för definitionen av en specifik art. Varje art har en typ.
Innehåll |
Genom tiderna har man haft olika krav på hur stora skillnaderna ska vara mellan populationer för att de ska räknas som en god art. När forskare under upplysningstiden började samla in stora mängder biologiskt material runt omkring i världen blev det något av en jakt på nya arter vilket resulterade i att den allra minsta subtila avvikelse i storlek, mönster eller färg fick till följd att individen utropades till att vara en del av en egen art. Senare har många av dessa arter mist sin artstatus och ses idag istället som exempel på naturliga fluktuationer inom poulationen eller också klassificeras de som en underart etc. Visserligen innebär denna "jakt" på nya arter att det även idag kan leda till att en forskare som studerar en specifik population vill klassificera denna som en egen art.
Under det senaste decenniet, bland annat på grund av nya rön genom DNA-analyser, har uppfattningarna om hur artbegreppet ska definieras varit så många och skilda åt att man oroats för en total upplösning - med resultat att olika forskare skulle använda sig av olika artbegrepp - vilket i sin tur skulle leda till stora svårigheter i forskningsvärlden. Detta har lett till att man försökt skapa nya riktlinjer för att avgöra artstatus.
Evolutionen och artbildningen är en ständigt pågående process och människans försök att urskilja när två populationer glidit isär tillräckligt mycket för att skillnaderna ska ligga till grund för att se på de båda poulationerna som två olika arter är i grunden en konstgjord gränsdragning. Inget artbegrepp är helt objektivt.
Man skiljer på tre olika artbegrepp, det morfologiska, det biologiska och det fylogenetiska artbegreppet.
Ett illustrativt exempel på dessa olika begrepp är den amerikanska- och europeiska järven. Enligt det morfologiska artbegreppet tillhör de samma art eftersom de utseendemässikt är likadana. Enligt det biologiska artbegreppet är de olika arter eftersom de är geografiskt avskilda (reproduktivt isolerade) från varandra. Enligt det fylogenetiska artbegreppet är de samma art eftersom de har en gemensam förfader.
Vanligtvis konstruerar man det vetenskapliga namnet på en art genom att använda sig av släktnamn och artnamn. Att namnsätta en art med ett släktnamn och ett artnamn kallas binärnomenklatur. En taxonom bestämmer vilken art en organism tillhör. Inom binärnomeklatur skrivs både släkt- och artnamn i med kursiv text. Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och artnamnet skrivs alltid med liten, till exempel Homo sapiens.
Alla arter tillhör ett släkte, alla släkten tillhör en familj, alla familjer tillhör en ordning, alla ordningar tillhör en klass, alla klasser tillhör en stam, och alla stammar tillhör ett rike, exempelvis djurriket eller växtriket. (Det finns också många mellangrupper, viktiga bara för taxonomer.) Termen skofsa brukar användas i undervisning för att elever ska minnas hur artsystem byggs upp: Stam, Klass, Ordning, Familj, Släkte, Art.
En art kan delas in i flera underarter, om dessa skiljer sig markant från varandra, och korsningen är fertil. Underarterna är oftast geografiskt eller ekologiskt skilda. När man kategoriserar utdöda organismgrupper kan underarter också vara stratigrafiskt åtskilda i tiden.
I biologin avser species art. Förkortat Sp. efter släktet betyder att hela släktet avses, utan närmare precisering av ev. arter och underarter.
Linnés systematik av organismer:
Domän / Rike / Stam / Understam / Överklass / Klass / Underklass / Överordning / Ordning / Underordning / Överfamilj / Familj / Underfamilj / Tribus / Släkte / Undersläkte / Art / Underart
