Från Wikipedia
Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i "Konventionen om biologisk mångfald" ("Riokonventionen") som:
Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.
- Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller populationer inom en art.
- Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område.
- Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.
Med ordet menas att många olika djur och växter kan leva tillsammans inom ett område tack vare att området (ekosystemet) är omväxlande och har många nischer.
Hot mot biodiversitet är bland annat habitatdegradering alltså att livsmiljön förstörs eller livsmiljön blir alltför liten samt att alltför många individer i en art dödas och att föroreningar i livsmiljön påverkar negativt. Exempel:
- Ett hot mot den genetiska diversiteten kan vara att små grupper av djur av samma art isoleras från varandra. Individerna tvingas para sig med varandra inom gruppen. Med tiden uppstår inavel och den genetiska diversiteten minskar. Konsekvensen kan dels bli rena genetiska fel, dels att förmågan att motstå sjukdomar eller möjligheten att anpassa sig till nya villkor försämras.
- Ett hot mot artdiversiteten kan vara direkt, till exempel att en art försvinner. Hotet kan även vara indirekt. Antag att det var en rovdjursart som försvann. Rovdjuren hade tidigare levt av att äta två andra djurarter, vilka i sin tur konkurrerade om samma föda. Detta kommer nästan undantagslöst att på sikt leda till att den ena arten konkurrerar ut den andra. Sådana samband studeras inom populationsdynamiken, en matematisk gren inom biologin.
[redigera] Skäl till att bevara biodiversitet
Arbetet med att utveckla metoder för att bevara biologisk mångfald motiveras med de ekosystemtjänster den ger upphov till och med etiska och estetiska argument.
- Ekosystemvariation. Ekosystemen har många viktiga funktioner, bland annat syrgasproduktion, bindning av solenergi, rening av vatten och klimatreglering. En variation av ekosystemtyper behövs för att tillgodose samhällets olika behov och som livsmiljö för olika arter.
- Artvariation. Olika arter ger oss bl a råmaterial, mat och inspiration till tekniska lösningar på problem. Man vet ofta inte vilka arter som är viktiga för ett visst ekosystems funktioner. Enligt den försiktighetsprincip som anges i Konventionen om biologisk mångfald bör i dessa fall alla arter bevaras.
- Genetisk variation. En variation av egenskaper inom arter är nödvändig för att livet ska kunna fortsätta att utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Genetiska resurser är också viktiga för utveckling av nya grödor och mediciner. Ett exempel är att man ännu inte kartlagt alla växter i regnskogarna och därför vet ingen vilka medicinskt aktiva substanser naturen producerat, och som kan ge botemedel mot sjukdomar.
- Filosofiskt och etiskt är frågan om vi har rätt att utrota andra arter överhuvudtaget. Bara för att en art inte har något värde för oss människor gör det inte arten värdelös. Den kan t.ex. ha ett värde för sig sin avkomma, omgivningen eller för andra arter.
I Sverige arbetar bland annat Naturvårdsverket, Länstyrelsen och ArtDatabanken med att försöka bevara arter och livsmiljöer. Detta görs bland annat genom arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter.
[redigera] Externa länkar
Biologisk mångfald - Läsvärd artikel
Biologisk mångfald - Utvald artikel
