|
|||||||
 |
|||||||
| Basisdata | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stat | Belgien | ||||||
| Region | Bryssel-huvudstadregion | ||||||
| Geografiska koordinater | 50° 51' norr 4° 21' öst |
||||||
| Kommunens borgmästare | Freddy Thielemans (Parti Socialiste), 2001- | ||||||
| Regionens ministerpresident | Charles Picqué (Parti Socialiste), 2004- | ||||||
| Regionens guvernör | Véronique Paulus de Châtelet, 1998- | ||||||
| Area | 32,6 km² (kommunen) 161,4 km² (regionen) |
||||||
| Befolkning 2007 |
144 784 (kommunen, 2006) 1 031 215 (regionen) 1 975 000 (Stor-Bryssel) |
||||||
| Befolkningstäthet | 4 440 inv/km² (kommunen) 6 390 inv/km² (regionen) |
||||||
| Webbplats | www.bruxelles.be | ||||||
| Övrigt | |||||||
| Tidszon | UTC+1 | ||||||
Bryssel (franska Bruxelles, uttalas /bʁysɛl/, nederländska Brussel, uttalas /brɵsəɫ/, tyska Brüssel) är huvudstad i Belgien. Tillsammans med Flandern och Vallonien är Bryssel även en av Belgiens tre regioner. Regionen (franska Région de Bruxelles-Capitale, nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest, tyska Region Brüssel-Hauptstadt), som är helt omsluten av Flandern, skapades 1989 och består av 19 kommuner. Bryssel stad (franska Bruxelles-Ville eller Ville de Bruxelles, nederländska Brussel-Stad eller Stad Brussel), den kommun där den gamla stadskärnan ligger, har 145 000 invånare. Den administrativa regionen Bryssel har en befolkning på drygt en miljon, och Stor-Bryssel, inklusive förorter i regionerna Flandern och Vallonien, har en befolkning på ungefär två miljoner.
Bryssel är funktionell huvudstad för EU samt säte för Europeiska kommissionen och Europaparlamentet (det sistnämnda tillsammans med Strasbourg). I staden finns även NATOs huvudkvarter.
I Bryssel är språken franska och nederländska juridiskt jämlika, även om franska är helt dominerande i staden och modersmål för drygt 85-90 % av befolkningen. Ungefär 10-15% av befolkningen har nederländska som modersmål. Det franska språkets dominans började under 1800-talet, innan dess var nederländska det dominerande språket.
Stadens skyddshelgon är Sankt Mikael (Saint-Michel eller Sint-Michiel). Brysselkål odlades först i Belgien och är uppkallad efter staden. Den mest populära sevärdheten i Bryssel är Manneken Pis.
Bryssel har flera universitet, däribland Université Libre de Bruxelles (ULB) och Vrije Universiteit Brussel (VUB). Louvain-en-Woluwe, en filial till Université catholique de Louvain (UCL), inhyser en medicinsk fakultet. I staden finns även det nederländskspråkiga Katholieke Universiteit Brussel.
I stadsdelen Scharbeek (på franska Schaerbeek ; på nederländska Schaarbeek) finns det en staty av Skanderbeg.
Innehåll |
År 977 gav den tyske kejsaren Otto II Nedre Lorraine vid imperiets västra gräns till Karl av Nedre Lorraine, den franske kungen Ludvig IV:s bannlyste son, och redan då omnämndes Bryssel. Staden anses ha grundats då Karl lät bygga ett litet fort runt 979 på ön Sint-Gorik (på franska Saint-Géry) i floden Zenne (Senne). Vid slutet av 900-talet, i samband med Karls död, togs Nedre Lorraine över av Lambert I av Leuven. Under Lambert II av Leuvens regeringstid byggdes de första stadsmurarna. Den lilla staden blev på 1100-talet en viktig kommersiell knutpunkt, på vägen mellan Brygge (på nederländska Brugge) och Köln, och under denna tid bytte grevarna av Leuven namn till "Greve av Brabant". Från 1357 till 1379 byggdes en ny stad i närheten, då den tidigare visat sig vara för liten. Denna del av staden är idag känd som "inre ringen".
År 1695 attackerades staden av kung Ludvig XIV, vilket ledde till att hela stadens hjärta jämnades med marken, bland annat Grand Place de Bruxelles (Grand Place i Bryssel). Stadens stadshus klarade sig otroligt nog.
År 1830 ägde den belgiska revolutionen rum i Bryssel efter en föreställning av La Muette de Portici vid De Munt-teatern (på franska La Monnaie). Den 21 juli 1831 steg Leopold I, Belgiens förste kung, upp på tronen, och lät arbetet med att riva stadsmuren och bygga nya byggnader börja. Under Leopold II:s regeringstid gick staden igenom många förändringar, exempelvis överbyggdes floden Zenne eftersom den förde sjukdomar med sig, en järnvägslinje började byggas, Tervuren-avenyn skisserades etc.
Från och med 10 maj 1940 bombades Bryssel av den tyska armén, och främst under 1943-1944 gjordes väldigt mycket skada. Heizelstadium-katastrofen ägde rum i staden den 29 maj 1985. Huvudstadsregionen Bryssel grundades 18 juni 1989.
Bryssel har varit värd för världsutställningar 1897, 1910, 1935 och 1958. Till utställningen 1958 byggdes Atomium.
Bryssel har två flygplatser, Bryssels flygplats i Zaventem (Flandern) och Bryssels södra flygplats vid Charleroi (Vallonien).
Snabbtågssystemet Eurostar ansluter till Bryssel. De tre stora järnvägsstationerna är Bryssel Noord/Bruxelles Nord, Bryssel Centraal/Bruxelles Central och Bryssel Zuid/Bruxelles Midi.
Bryssel har ett tunnelbanesystem med 3 (2) linjer. Då metron byggdes år 1969 var det som ett spårvagnssystem (så kallad premetro). Då systemet uppgraderades 1976 till metro blev det enda som behövde göras att höja plattformerna till att passa till tågens golv. Tunnelbanelinjerna är:
Bryssel har en ringled.
Wikimedia Commons har media som rör Bryssel.Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku2 | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | Chişinău | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia3 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi2 | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmärkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Hela Kaukasien räknas ibland till Asien. (3) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.
