 Ganymedes |
|
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckt av: | G. Galilei S. Marius |
| Upptäcksår: | 11 januari, 1610 |
| Omloppsbanans egenskaper | |
| Avstånd från planeten: | 1,070,400 |
| Excentricitet: | 0.0011 |
| Omloppstid: | 7.15455296 |
| Inklination: | 2.21 |
| Satellit till: | Jupiter |
| Fysiska egenskaper | |
| Radie: | 2631.2 |
| Massa: | 1.4819×1023 |
| Densitet: | 1.942 |
| Ytgravitation: | 1.428 |
| Flykthastighet: | 2.741 |
| Rotationstid: | Synkron |
| Axellutning: | 0 |
| Albedo: | 0.43 |
| Atmosfär | |
| Yttryck: | Spår |
| Sammansättning: | 100% syre |
Ganymedes är den största av Jupiters månar och den största månen i hela solsystemet. Den har en diameter på omkring 5 200 kilometer och gör den därmed större än planeten Merkurius, dvärgplaneten Pluto och asteroiden Sedna. Den har dock endast ungefär halva Merkurius massa.
Månen är uppkallad efter Ganymedes, en trojansk prins, som enligt myten blev bortförd av Zeus till gudarnas boning Olympos, där han verkade som munskänk.
Ganymedes yta är stenig och är full av kratrar. Den har som de flesta månar ingen atmosfär, vilket gör den helt sårbar för kometer.
Den 16 december 2000 meddelade NASA att det kan finnas ett hav under Ganymedes istäckta yta.
De första rymdsonder som besökte Ganymedes var Pioneer 10 och Pioneer 11 på 1970-talet, vilka inte gav mycket information. Rymdsonderna Voyager 1 och Voyager 2 passerade båda Ganymedes 1979 och kunde bestämma dess storlek och mann fann att Ganymedes var större än Titan vilken man tidigare hade trott varit större.
1995 gick Galileo in i bana runt Jupiter och gjorde mellan 1996 och 2000 sex nära passeringar av Ganymedes. Den närmsta passeringen var 264 km över ytan. Galileo upptäckte magnetfältet och att Ganymedes har en ocean samt tog även många bilder.
Efter Galileo har rymdsonden New Horizons passerat på sing väg mot Pluto och en topografikarta gjordes.
 Ganymedes terräng, tagen av rymdsonden Galileo |
 Ganymedes i genomskärning |
| Jupiters månar |
|---|
|
Adrastea | Aitne | Amalthea | Ananke | Aoede | Arche | Autonoe | Callisto | Callirrhoe | Carme | Carpo | Chaldene | Cyllene | Elara | Erinome | Euanthe | Eukelade | Euporie | Europa | Eurydome | Ganymede | Harpalyke | Hegemone | Helike | Hermippe | Himalia | Io | Iocaste | Isonoe | Kale | Kallichore | Kalyke | Leda | Lysithea | Megaclite | Metis | Mneme | Orthosie | Pasiphae | Pasithee | Praxidike | Sinope | Sponde | Taygete | Thebe | Thelxinoe | Themisto | Thyone |
| S/2000 J11 | S/2003 J2 | S/2003 J3 | S/2003 J4 | S/2003 J5 | S/2003 J9 | S/2003 J10 | S/2003 J12 | S/2003 J14 | S/2003 J15 | S/2003 J16 | S/2003 J17 | S/2003 J18 | S/2003 J19 | S/2003 J23 |
| Jupiter | Solsystemet |
| För andra himlakroppar och områden, se vidare astronomi, rymdfysik och kosmologi. |
