Genitiv är ett grammatiskt kasus som uttrycker att ett substantiv modifierar ett annat. Den prototypiska funktionen till genitiv är ägarkonstruktionen, som i tyskan das Haus des Mannes eller finskan miehen talo (’mannens hus’).
Innehåll |
Att svenskan har ett genitivkasus är i dag ifrågasatt. Suffixet -s, som i allmänhet kallas genitiv-s, är enligt ett nu vanligt sätt att se inte en kasusändelse, utan en enklitisk partikel. Argumentet är att om -s vore genitiv hade vi Typografernas i Uppsala förening medan en sådan förening ofta skrivs som Typograferna i Uppsalas förening, även när det är typografernas förening. Den senare formen har emellertid varit oaccepterad i korrekt skriftspråk långt in på 1900-talet, och anses fortfarande felaktig av många, eftersom den syftar fel. Enligt den senare formen handlar frasen om typografer som råkar vara medlemmar i Uppsalas förening, inte en förening för typografer som finns i Uppsala.
Ibland kan man fortfarande möta formuleringar som "länsstyrelsens i Jämtlands län beslut", men på grund av att medvetenhet i frågan i dag är låg tycks sådana formuleringar vara på utdöende. Omklassifieringen av suffixet, liksom bristen på motstånd mot förändringen, hänger delvis ihop med att synen på språkvetenskapens uppgift har förändrats. Tidigare var lärda språkvetare en språklig auktoritet som ägnade sig åt språket normativt. I dag syftar den mesta forskningen av språkvetenskapen istället till att vara deskriptiv, och studerar sålunda språket som brukarna spontant använder det, snarare än hur språket i sig är uppbyggt. Därmed blir det också den deskriptiva snarare än den normativa synen av språket som vinner plats i språkläroböckerna.
I äldre svenska styrde vissa prepositioner olika kasus. Det finns därför i svenskan ett antal stelnade uttryck med till + substantiv med genitiv-s, till exempel "till skogs", "till havs", "till sjöss" och "till sängs". Även bruket av -s på efternamn, som ger "Anderssons" betydelsen "familjen Andersson", har ett sådant ursprung. I några stelnade prepositionsfraser med i får substantiven en alternativ genitivform på -as: "i somras", "i vintras", "i våras", "i höstas", "i julas" och "i påskas".
Latiniserade släktnamn på -us har tidigare ofta fått genitiv enligt latinskt mönster på -i, (som i exempelvis Orphei Drängar) men på grund av latinets minskade direkta betydelse, och den därmed minskade kännedomen om dess grammatik, blir detta alltmer ovanligt.
Fornsvenska hade genitiv, men då kasussystemet avskaffades från 1100-talet och framåt började det vanligaste genitivssuffixet reanalyseras som en enklitisk partikel. Då blir -s allra oftast inte lagt till det enskilda ordet utan till frasen. (Exempel: I satsen "Jag gillade låten som följde-s melodi" kan man se att s-et inte hängs på substantivet låten utan på nominalfrasen låten som följde.) Den enklitiska partikeln -s analyseras i ett frasstrukturträd som en egen genitivfras, som i sin tur innehåller nominalfrasen. Som skrivits ovan har emellertid detta bruk sedan länge varit oaccepterat i korrekt skriftspråk.
Samma utveckling finns i danska, norska och engelska. I engelska används apostrof ( ' ) före eller efter -s (beroende på singular eller plural). Detta bruk kan man ibland även se i svenska texter, även om det inte rekommenderas. Om det svenska ordet i sin grundform slutar med s, x eller z kan dock apostrof användas för att markera genitiv, särskilt om det behövs av tydlighetsskäl. Något extra s läggs aldrig till dessa slut. Apostrofen i "Andreas' säng" hjälper oss att se att sängen tillhör Andreas, inte Andrea.
Ortnamn som slutar på vokalljud står ofta oförändrade som genitivattribut, exempelvis Ljungby kommun, Kristianstads kommun (som uttalas utan d och i genitivform även utan s). Till dessa orter hör även Kalmar kommun, vilket beror på att denna stad förr hette Calmare och alltså slutade på en vokal. Vissa ortnamn får bortfall, exempelvis Falu kommun.
På senare tid har avsaknad av genitiv-s även förekommit i enstaka fall för ortnamn som slutar på konsonant, exempelvis Marieberg köpcentrum utanför Örebro, som stavas utan genitiv-s av centrumanläggningens ägare.
Genitiv för förkortningar skrivs vanligen som :s, till exempel SJ:s tidtabell, ABB:s styrelse. Undantaget är förkortningar som uttalas som ord och inte bokstavskombinationer, till exempel Saab och Asea, som böjs med vanligt genitiv-s, Saabs växellådor och Aseas generatorer. Förkortningar som slutar på s får vanligen inget genitiv-s, sålunda skriver man till exempel SAS flygvärdinnor och BRIS jourtelefon.
(Ej komplett hos alla listade språk)
