Gisslan, en eller flera personer som tas (ofta med våld) av ena parten i ett krig eller av en väpnad grupp och hålls som säkerhet eller i utpressningssyfte för att vissa krav skall uppfyllas.
Gisslan förekom redan i antiken som säkerhet för ingångna fördrag. Sådan gisslan behandlades väl och umgicks i de bästa familjer; de rymde inte eftersom det skulle ha varit ett fördragsbrott. Traditionen fortsatte i de äldsta germanrikena och föreskrevs bland annat för den svenske kungens säkerhet under eriksgatan. Ragnvald Knaphövde sades ha fått betala med sitt liv för att han med följe trätt in i Västergötland utan att växla gisslan omkring 1130. I Genèvekonventionen 1949 förbjuds tagande av gisslan under krig eller annan väpnad konflikt.
Sedan 1960-talet har terrorister ofta begagnat sig av gisslan (bland annat vid flygkapningar) för att genomdriva sina politiska eller ekonomiska krav.
Enligt svensk lag lyder gisslantagande under brottet människorov.
Ett av de kändaste gisslantagandena i Sverige är Norrmalmstorgsdramat 1973, som gett namn åt begreppet stockholmssyndromet.
