| Kanton Graubünden | |
| Cantone dei Grigioni | |
| Chantun Grischun | |
 Sils im Domleschg |
|
| Valspråk: | |
| Officiellt språk | Tyska, italienska, rätoromanska |
| Huvudstad | Chur |
| Yta | 7 105 km² |
| Högsta punkt | Piz Bernina
|
| Lägsta punkt | Gränsen mot Ticino
|
| Befolkning (2002) | 185 700 inv. |
| Befolkningstäthet | 109 inv/km² |
| Medlem i federationen sedan | 1803 |
| Förkortning | GR |
| Webbadress | http://www.gr.ch |
 |
|
Graubünden, kanton i sydöstra Schweiz. Graubünden gränsar i söder till Italien, i väster till Ticino, i norr till Glarus och Sankt Gallen samt Österrike i norr och öster. I orten Vals finns det berömda badet Therme Vals, ritat av arkitekten Peter Zumthor och färdigställt 1996. Området har flera varma källor.
Personer från Graubünden kallas för rätoromaner.[1]
Graubünden var till 1798 en självständig stat. Förbundsrepubliken Graubündens tre delrepubliker utgjordes av Gotteshausbund grundat 1367, Obere Bund grundat 1424 och Zehngerichtebund grundat 1436. Dessa tre republiker allierade sig 1451 och förenades till en förbundsrepublik 1524. De gick var för sig i förbund med Edsförbundet 1497-1499. Efter en revolution utropades den Rhätiska republiken 1798, men redan året därpå förenades den som kantonen Rhätien med den Helvetiska Republiken. Graubünden blev 1803 en kanton i det återupprättade Schweiziska edsförbundet.
Graübunden är den enda kantonen som är trespråkig, tyska, italienska och rätoromanska.
 |
Schweiz kantoner | |
| Aargau | Appenzell Ausserrhoden | Appenzell Innerrhoden | Basel-Landschaft | Basel-Stadt | Bern | Fribourg | Genève | Glarus | Graubünden | Jura | Luzern | Neuchâtel | Nidwalden | Obwalden | Sankt Gallen | Schaffhausen | Schwyz | Solothurn | Thurgau | Ticino | Uri | Valais | Vaud | Zug | Zürich | ||
