| grekiska (Ελληνικά) | |
|---|---|
| Talas i: | Grekland, Cypern, Albanien |
| Region: | Balkan |
| Antal talare: | 12 miljoner |
| Status: | stabilt |
| Klassificering: | indoeuropeiskt grekiskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Grekland, Cypern, EU |
| Språkmyndighet: | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | el |
| ISO 639-2 | gre (B) / ell (T) |
| ISO 639-3 | ell |
Grekiska (Ελληνικά) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 15 miljoner människor, främst i Grekland. Språket, i varianten demotisk grekiska (Δημοτική, Demotiké), är officiellt språk i Grekland och på Cypern, samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet. Det faktum att språket i princip är helt otolkbart för en svensk som saknar särskild utbildning i dess uppbyggnad och vokabulär har legat till grund för uttrycket att något oförståeligt "är rena grekiskan".[källa behövs]
Innehåll |
Modern grekiska talas av omkring 15 miljoner, huvudsakligen i Grekland och Cypern. Det finns också grekisktalande befolkning i Georgien, Ukraina, Ryssland, Egypten, Turkiet, Albanien, Makedonien[källa behövs] och södra Italien. Språket talas också i många andra länder dit greker flyttat, bland annat Armenien, Australien, Belgien, Bulgarien, Brasilien, Kanada, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Sverige, Sydafrika, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike.
Grekiska är officiellt språk i Grekland där det talas av ungefär 99,5% av befolkningen. Det är också, tillsammans med turkiska, officiellt språk på Cypern. Då Grekland och Cypern är medlem i EU är grekiska ett av deras officiella språk.
Grekiska är en självständig gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. De antika språken som troligtvis var mest likt fornmakedonska (vilket kan ha varit en dialekt i grekiskan) och frygiska, som inte har lika välbevarad dokumentation som tillåter detaljerad jämförelse. Bland de levande språken är armeniska det mest liknande språket.
Nygrekiska är den form av grekiska som används idag. Den är utvecklad direkt från koiné (i sin tur en utveckling av den klassiska attiska grekiskan), och är den moderna formen av det språk som talades i den grekiska världen under antiken (för klassisk grekiska se separat: klassisk grekiska).
Det grekiska alfabetet utvecklades under klassisk tid (omkring 800-talet f.Kr.) och används idag för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Grekland, grekiska och greker är det svenska namnet på landet, språket och folket i Europa. Detta namn stammar från latinet (Graecia, Graecus); grekerna själva kallade sig däremot i forntiden för hellener (Ἕλληνες) och hela landet för Hellas (Ἑλλάς). Detta namn återupptogs, då den moderna grekiska staten grundades under 1800-talet. I mellantiden hade de också kallat romare (Ῥωμαῖοι eller Ῥωμιοί), egentligen romare, eftersom de var efterkommande av det östromerska (byzantinska) rikets grekisktalande befolkning.
Homeros använder inte hellenernamnet, men kallar grekerna för achaier, argeier eller danaer.
 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
 |
Europeiska unionens officiella språk | |
|
Bulgariska | Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Iriska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | Nederländska | Polska | Portugisiska | Rumänska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
| Källa: EU:s webportal | ||
 |
Språkportalen — portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia. |
