|
|||||
|
|
|||||
| Regeringstid | 29 mars 1792-29 mars 1809 (förmyndarregering till 1 november 1796) |
||||
| Kröning | 3 april 1800 | ||||
| Valspråk | Gud och folket | ||||
| Ätt | Holstein-Gottorp | ||||
| Gemål(er) | Fredrika av Baden (från 31 oktober 1797) |
||||
| Företrädare | Gustav III | ||||
| Efterträdare | Karl XIII | ||||
| Född | 1 november 1778 Stockholm |
||||
| Död | 7 februari 1837 Sankt Gallen, Schweiz |
||||
| Begravningsplats | Riddarholmskyrkan, Stockholm | ||||
Gustav IV Adolf (Gustaf Adolph), född 1 november 1778, död 7 februari 1837, kung av Sverige 1792-1809. Son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Gift 31 oktober 1797 med Fredrika av Baden.
Innehåll |
Gustav IV Adolf föddes på Stockholms slott som son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Tidigt uppkom illasinnade rykten om att fadern, Gustav III, inte skulle ha varit far till barnet, utan en finländare, Adolf Fredrik Munck, som varit behjälplig vid kungaparets sexualdebut. Trots att kungaparet visade alla tecken på ett lyckligt äktenskap vid tiden för drottningens första graviditet fördes ryktet vidare, till och med av Gustav IIIs bror hertig Karl och av honom till brödernas höga moder Lovisa Ulrika, vilket ledde till en brytning mellan kungen och henne, som inte bilades - och knappt ens då - förrän på Lovisa Ulrikas dödsbädd. Gustav III och Sofia Magdalena fick en son till år 1782. Kungen engagerade sig djupt i den äldre sonens uppfostran. Således fick han en egen guvernör (d.v.s. informator), det pedantiska riksrådet Fredrik Sparre, redan vid två år och åtta månaders ålder. Vid tio års ålder tilldelades han serafimerorden. Tretton år gammal genomlevde Gustav Adolf mordet på sin far, ett trauma som satte djupa spår. Somliga har menat att detta även präglade hans liv.
Motvilligt tog han över regeringen, med farbror hertig Karl som förmyndare - men ett förmyndarskap som i praktiken övertogs av Gustaf Adolph Reuterholm, vars far, riksrådet Esbjörn Christian Reuterholm, hade tillhört oppositionen mot Gustav III. Hans informator blev senare kanslirådet Nils von Rosenstein. Han lärde sig latin och, ovanligt för en svensk kung, också finska - ironiskt med tanke på att han senare förlorade Finland och blev dess siste svenska regent.
Som kung antog han valspråket Gud och folket. Som myndig kung gifte sig Gustav IV Adolf år 1797 med Frederika Dorothea Wilhelmina av Baden. Äktenskapet var mycket lyckligt och i motsats till sin far var han påtagligt intresserad av erotik, så pass att riksmarskalken Axel von Fersen i mjuka ordalag försökte be kungen att vara försiktig och som han säger "skona drottningens hälsa".
Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin drottning Fredrika och tre kungabarn i Residenset vid Stortorget. Och med kungafamiljen följde hovstaten och delar av den diplomatiska kåren varför också angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan av torget disponerades av de förnäma gästerna. Under ett halvår var således Malmö, om inte officiellt så åtminstone de facto Sveriges huvudstad.
Gustav IV Adolfs politik och gränslösa envishet vid tiden för Napoleons marsch genom Europa (den djupt religiöse Gustav IV Adolf var övertygad om att Napoleon var antikrist) ledde till att förtroendet för honom som regent minskade, vilket berörde honom mindre eftersom han var övertygad om giltigheten av kungadömet av Guds nåde.
Gustav IV Adolfs personliga hat mot Napoleon och hans orealistiska syn på Sveriges militära styrka bidrog väsentligt till att Sverige allierade sig med England i protest mot kontinentalsystemet och råkade därmed i krig med de båda stormakterna Frankrike och Ryssland. Det så kallade Finska kriget 1808-09 mot Ryssland slutade med förlust av hela Finland till Ryssland i freden i Fredrikshamn 1809. Missnöjet med kungen hade växt under flera år och nu gick hans motståndare till handling. När kungen i mars 1809 beslutat sig för att ta befäl över södra armén, under pågående större krig med Ryssland i Finland, gick generalen Carl Johan Adlercreutz den 13 mars, med sex andra personer, upp på slottet och förklarade att
| ” | hela nationen vore försatt i häpnad öfver rikets olyckliga ställning och konungens tillämnade afresa och att man vore fastbesluten att afböja den. | ” |
De arresterade kungen och han sattes med sin familj i husarrest på Gripsholms slott.
Den 10 maj samma år avsattes han av ständerna och han och hela hans familj, inklusive den tioårige kronprinsen, förklarades vara den svenska kronan för all framtid förlustiga.
Efter en anhalt i Köpenhamn begav man sig vidare till hovet i Baden, drottningens hemland. Förgäves försökte Gustav Adolf hävda sin rätt till Sveriges tron men hans liv var förstört - hans far mördad och han själv avsatt från tronen. Gustav bodde nu med sin familj i Basel i Schweiz. Situationen ledde också till att äktenskapet med Fredika upplöstes 1812. Som frånskild svensk ex-kung förde han därefter ett kringflackande liv på kontinenten som "greven av Gottorp", och senare, överste Gustafsson. Han hade ett flertal älskarinnor och med tre av dem fick han barn. En kvinna fick han trillingar med, men han erkände aldrig dessa barn (bara barnet med Maria Schweigen).
I oktober 1833 begav han sig till Weisses Rössl ("Vita hästen"), ett värdshus i St Gallen i Schweiz. Där dog han också fyra år senare i ett slaganfall den 7 februari 1837.
Efter kronprinsens, sedermera regentens, Gustaf V, giftermål med Gustav Adolfs dottersondotter Victoria av Baden 1884, återbördades hans stoft från Oldenburg till Riddarholmskyrkan i Stockholm. Därefter påbörjades också en omvärdering av hans tidigare i Sverige svårt fläckade eftermäle.
Barn: (med Fredrika av Baden)
Barn: (med Maria Schweigen)
Litteratur:Sten clason, Den kunglige fången på Gripsholm,(1911). Sten Carlsson, Gustav IV Adolfs fall, (Lund, 1944). Sten Carlsson, Gustav IV Adolf. En biografi, (Stockholm, 1946). Michael Nordin/Urban Nilsson, Gustav IV Adolf del I 1778-1804, (2:a upplagan, Stockholm, 2007.) Christopher O'Regan, Ett märkvärdigt barn, (Stockholm, 2007).
| Kung Gustaf IV Adolf av Sverige | Far Kung Gustaf III av Sverige |
Farfar Kung Adolf Fredrik av Sverige |
Farfarsfar Furstbiskop Christian August av Lübeck |
| Farfarsmor Markgrevinnan Albertina Friedrike av Baden Durlach |
|||
| Farmor Prinsessan Luise Ulrike av Preussen |
Farmorsfar Kung Friedrich Wilhelm I av Preussen |
||
| Farmorsmor Prinsessan Sophie Dorothea av Storbritannien-Irland och Hannover |
|||
| Mor Prinsessan Sofie Magdalene av Danmark |
Morfar Kung Frederik V av Danmark |
Morfarsfar: Kung Christian VI av Danmark |
|
| Morfarsmor Markgrevinnan Sophie Magdalena av Brandenburg-Kulmbach |
|||
| Mormor Prinsessan Louise av Storbritannien-Irland och Hannover |
Mormorsfar Kung George II av Storbritannien-Irland och Hannover |
||
| Mormorsmor Markgrevinnan Caroline av Brandenburg-Ansbach |
|
||||
| Munsöätten | Stenkilska ätten | Sverkerska ätten och Erikska ätten | Folkungaätten | Mecklenburgska ätten | Kalmarunionens monarker och riksföreståndare | Vasaätten | Pfalziska ätten | Hessiska ätten | Holstein-Gottorpska ätten | Bernadotteska ätten | ||||
|
||||
| ◄ | Adolf Fredrik | Gustav III | Gustav IV Adolf | Hertig Karl | Karl XIII | ► | ||||
| Företrädare: Gustav III |
Sveriges regenter 1792–1809 |
Efterträdare: Karl XIII |
