Gyllenstierna är en svensk-dansk adlig släkt. Ättens första med säkerhet kända stamfader är den av en förnämlig släkt varande riddaren Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314.
Till Sverige kom ätten under förra hälften av 1400-talet med Nils Erikssons sonsons sonsons son, det svenska riksrådet Erik Eriksson till Fågelvik, som så småningom gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina. I äktenskap fick han bland andra sonen Nils, fader till Kristina Gyllenstierna.
Riksdrotsen Nils Göransson upphöjdes 1569 i friherrligt stånd. En utdöd gren av den danska ätten introducerades efter Skånes införlivande på svenska riddarhuset. Vinstorpsgrenen blev friherrlig 1651; fyra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda. I Danmark dog ätten ut år 1729.
Olika medlemmar av ätten Gyllenstierna har under historiens gång förrått svenska intressen till alla våra historiska fiender: Danmark, Polen och Ryssland. Andra medlemmar har varit mycket framträdande som krigsmän, ämbetsmän, domare och politiker. Under huvuddelen av 1600-talet var ätten repressenterad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.
Innehåll |
Grevlig ätt nr: 45. Utslocknad år 1799.[1]
Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.[1]
Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723. [1]
Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.[1]
|
|
|
|
|
För denna sammanställning och många av de ingående biografierna har huvudsakligen upphovrättslösa äldre upplagor av Nordisk familjebok och Svenskt biografiskt handlexikon använts. Både är tillgängliga från Projekt Runeberg, se [1] respektive [2].
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).