| ?Havsmus | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Helhuvudfiskar Holocephali |
| Ordning: | Chimæriformes |
| Familj: | Havsmusfiskar Chimæridæ |
| Släkte: | Chimaera |
| Art: | Havsmus C. monstrosa |
|
|
|
| §Chimaera monstrosa Auktor: Linné, 1758 |
|
| Synonymer | |
|
Apfisk, Hamus, Havsråtta, Havsspöke, Hårmus, Sidensvans, Sjöapa, Sjötroll, Skäggsimpa, Vidunderfisk |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Havsmus (Chimaera monstrosa) är en hajliknande broskfisk.
Innehåll |
Havsmusen är 150 cm lång totalt, men 2/3 utgörs av stjärten, som på slutet blir trådsmal. Den kan därför liknas vid en mus med lång svans, därav namnet, som med olika variationer går igen i flera språk. Svansen blir lätt avbruten i fångsredskap. Vikten rör sig om 2,5 kg. Honan blir större än hanen. Ögonen är stora och grönskimrande med en bärnstensgul pupill.
Havsmusen är en äggläggande art med inre befruktning. Äggen läggs parvis och består av en 3 × 17 cm kapsel, något tillspetsad i ena änden, där den avslutas med en 3…4 cm lång tråd. Vid äggläggningen hänger kapseln i tråden under honan, tills hon hittat en lämplig plats att skrapa av kapseln på. Nykläckta yngel är 11 cm långa.
På ryggen finns en hullingförsedd gifttagg. Uppgifter finns att giftet är så starkt att det i några fall ska ha dödat fiskare, som råkat sticka sig på gifttaggen.
Runt nosen sitter tusentals elektrosensorer varmed havsmusen kan avkänna det elektromagnetiska fält som bytesdjuren utsänder, vilket är en hjälp för detta nattaktiva djur att finna sitt byte i mörkret. Dagtid sover havsmusen. Sportdykare rapporterar att om man närmar sig en havsmus försiktigt, kan man lyfta den med händerna, innan den simmar iväg.
Födan är bottenlevande kräftdjur, musslor och sjöborrar. Sällsynt ger sig havsmusen på annan fisk. Troligen används gifttaggen ej vid jakt utan endast som självförsvar.
Havsmus är en bottenlevande djupphavsfisk över mjuka bottnar på djup 200 m…1 000 m och finns längs Atlanten i hela Europa, från Island utefter Norge södarut, Irland, i Medelhavet, Azorerna, Madeira, norra delen av Marocko. Enstaka fynd utefter Afrikas västkust ända ner till Sydafrika. På vintern kan den gå något grundare.
Det är en stimfisk och stimmen är köns- och storleksuppdelade.
I svenska farvatten finns havsmus allmänt i de djupare delarna av Skagerack och sparsamt i djupa delar av Kattegatt, sällsynt i Öresund.
Havsmusen är inte internationellt rödlistad, men anses vara i Sverige sårbar i kategori VU.
Köttet äts ej, men levern, som kan uppta en tredjedel av kroppsvikten, tas till vara. Ur levern utvinnes smörjolja av hög kvalitet, fett och används som huskur mot sticksår.
Havsmus, som varit bifångst har ofta kasserats direkt genom att kastas tillbaka i havet. men särskilt danska fiskare har kring sekelskiftet 1999/2000 börjat landa havsmus.
| Danska | Havmus |
| Engelska | Rabbit Fish |
| Franska | Chimère commune |
| Norska | Gullhå Havmus Havkatt Hågylling (Haogjydling) Levremus Spelstrenghyse |
| Tyska | Seeratte Seekatze |
Förklaring till artnamnet Chimæra monstrosa:
Chimæra kan härledas från Khimaira som i grekisk mytologi var namnet på ett sagodjur, som kunde vara lejon, get eller drake. Monstrosa är latin för vidunderlig.