| ?Honungsätare | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Honungsätare Meliphagidae |
|
|
|
| §Meliphagidae Auktor: Vigors, 1825 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Honungsätare (Meliphagidae) är en stor familj med skogslevande, små till halvstora, tättingar där de flesta har en lång böjd näbb som är väl anpassad för att få tag på huvudfödan som utgörs av pollen och nektar.
Innehåll |
Familjen omfattar cirka 42 släkten och ungefär 172 till 182 arter beroende på taxonomi.
Trots att de påminner om andra tättingar som levar av nektar, som solfåglar och blomsterpickare så är de inte nära besläktade utan likheterna beror på konvergent evolution.
Storlek och fjäderdräktens färg varierar kraftigt inom familjen. De flesta honungsätare har en lång böjd näbb och en lång tunga vars spets är kluven. De har olika sång för att avgränsa sitt revir. Dessutom kan några arter härma andra fåglars sång.
Honungsätare förekommer i Australien och Nya Guinea men även på Nya Zeeland och många öar i södra Stilla havet så långt österut som till Hawaii. Det finns bara en art på öarna norr och väster om Nya Guinea på andra sidan Wallacelinjen.
Vanligen lägger de två ägg i ett vasformat rede. Boet är fäst vid grenar och kvistar av träd eller buskar. Det byggs med gräs, bark, mossa, kvistar, blad och ormbunkar.
Huvudfödan utgörs av nektar och pollen. I viss mån bidrar honungsätare på så sätt till blommornas pollinering. Dessutom äter de frukter och bär.