ISBN är en standard för identifiering av tryckta medier. ISBN skapades i Storbritannien 1966 och antogs som internationell standard 1970 (ISO 2108). ISBN är en akronym av international standard book number.
Varje upplaga och variation av en publikation ges ett unikt nummer, men vid omtryckningar ges inget nytt nummer. Numret består av fyra delar:
Vanligen separeras de olika delarna i koden med bindestreck men detta är inte strikt nödvändigt.
Ursprungslandskoden är 0 eller 1 för engelskspråkiga länder, 2 för franskspråkiga, 3 för tyskspråkiga och så vidare. Denna del av koden kan vara upp till fem siffror. Till exempel har Bhutan koden 99936 och Sverige koden 91.
På grund av att ISBN-koderna snart blir otillräckliga har en förändring till ett trettonställigt system gjorts i januari 2007. Detta gör ISBN-koden kompatibel med streckkoderna i EAN-systemet. Förlags- och landskoder finns dock kvar som tidigare, även om de är mer inbakade i ISBN-numret.
13-siffriga ISBN inleds med antingen 978 eller 979, där 978 betecknar ett konverterat nummer som kan förekomma som ISBN-10 (eller som uppstod som just ISBN-10 men som har fått en ISBN-13-version för att kunna tryckas som EAN-kod. till exempel), medan prefixet 979 betecknar de ISBN-13 som saknar ISBN-10-form; dessa senare kan alltså inte räknas om till giltiga ISBN-10 utan att råka betyda något helt annat än avsett.
13-siffriga ISBN anammar även kontrollsiffreberäkningen från EAN-systemet. Metoden att beräkna kontrollsiffra skiljer sig därmed från ISBN-10, och ett ISBN-13 kan inte ha "X" som kontrollsiffra.