 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer.
Innehåll |
Politiska ideologier är idéer om hur samhället skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi".
Enligt det gängse sättet att se på ideologier i Sverige strävar partier till vänster på höger-vänster-skalan efter en välfärdsstat, det vill säga ett samhälle där man via skatter håller medborgarna med sjukvård, socialförsäkring med mera i offentlig regi. Partier till höger på skalan står däremot ofta för lägre skatter, privat ägande och att sjukvård, omsorg med mera ska drivas av privata aktörer eller till och med bekostas genom privata försäkringar. Internationellt sett ser dock situationen annorlunda ut. Till skillnad från i Sverige är nämligen högerpartierna i många länder snarare konservativa än liberala och ofta positivt inställda till välfärdsstaten.
I dagens Sverige är det en vanlig uppfattning att det blir allt svårare att urskilja politiska särarter och att skillnaden mellan höger och vänster har blivit mindre tydlig. Detta gäller partierna i riksdagen, bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster.
Enligt sina egna partiprogram har de svenska riksdagspartierna följande ideologier:
Andra partiers ideologier enl. partiprogrammen:
I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.
Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.
PDF, CenterpartietPDFPDF, SocialdemokraternaPDF