| Ivan Mazepa | |
|---|---|
| 1639 - 22 september 1709 | |
 Ivan Mazepa |
|
| Födelseort |  Bila Tserkva, Polsk-litauiska samväldet |
| Dödsort | .svg){kind=small} Bender, Osmanska riket |
| Tjänstetid | 1687-1708 |
| Grad | Hetman |
| Slag/Krig | Stora nordiska kriget |
| Övrigt arbete | Page |
Ivan Stepanovitj Mazepa, född 20 mars 1639[1], död 22 september 1709 i Bender, ukrainsk kosackhetman 1687-1708. Han vände sig till Karl XII under Stora nordiska kriget och kämpade för ett självständigt Ukraina, men hade varken det ukrainska folket eller den stora majoriteten av kosackerna bakom sig.
Innehåll |
Mazepa föddes nära staden Bila Tserkva (ry. Belaja Tserkov), då en del av det Polsk-litauiska samväldet, 20 mars 1639. Han gick först i utbildning vid Kyiv-Mohyla akademin och därefter i en Jesuitskola i Warszawa.
Hans far, Adam Stepan Mazepa, var en kosack som hade nära kontakter med den högsta polska adelskretsen. Modern Marina Moskievskaja var en framstående personlighet. Till skillnad från det moskovitiska Ryssland, där kvinnorna satt undangömda i s.k. teremslott (en rysk typ av träslott), hade kvinnorna i Ukraina under 1600-talet ofta en framskjuten roll inom politiken. Vissa är benägna att i detta se ett arv från Kievrus (eller Kievriket), medan andra tycker sig skönja polskt inflytande.[2]
Mazepas fader och Marinas (d.v.s. moderns) bror var kosackhövdingar under Bogdan Chmelnitskij och stupade i striderna mot polackerna - fadern vid Tjortkov (1655), och morbrodern vid Drozji Pole (1655).[3]
Från 1659 tjänade Mazepa som page hos den polske kungen Johan II Kasimir. [4] Där blev han utstött på grund av sin ortodoxa tro av sina katolska kollegor. Det gick så långt att Mazepa hamnade i en fäktningsduell inne i kungapalatset. [5] Mazepa förvisades till sin mors gods i Volhynien. Där fattade han tycke för en redan gift adelsdam. En dag blev de båda tagna på bar gärning av maken. Mazepa blev, naken och rullad i tjära, fastbunden på sin häst som jagades i galopp. När han kom fram till sin mors gods var han så rispad och ärrig att det knappt gick att känna igen honom. [6]
Mellan 1669-1673 tjänade han under kosackhövdingen hetman Petro Dorosjenko. Vid ett tillfälle då han var som ett sändebud till Konstantinopel blev han tillfångatagen av Moskvatrogna zaporozjjekosacker och skickades till Moskva för förhör. Där förhördes han av Artamon Matvejev personligen, som fick ett gott intryck av den unge Mazepa. Han släpptes och reste tillbaka till Ukraina. Under åren 1674-1681 tjänade han hetman Ivan Samojlovitj. Han steg snabbt i kosackgraderna och 1682 befordrades han till general jesaul.
Efter att Ivan Samojlovitj blivit tillfångatagen av ryssarna 1687, valdes Mazepa till ny hetman över Ukrainas östbank, efter påtryckningar från bland andra Vasilij Golitsyn.
Gradvis ökade Mazepas förmögenhet och han var snart en av Europas största landägare med över 20 000 gods. Många var gåvor från den ryske tsaren Peter I. [7] Som stark trosgivare till ortodoxismen lät också Mazepa bygga en mängd kyrkor utöver Ukraina, efter ukrainsk barockstil. Han expanderade också Kyiv-Mohyla-akademin så att antalet studenter blev cirka 2000. Men många kosacker vände sig med tiden emot Mazepa eftersom de tyckte han var auktoritär. Ett flertal uppror bröt ut i Zaporozjje Setj (uk.: Запорізька Січ), men slogs ner av Mazepa.
1702 gjorde kosackerna i Ukrainas västbank, under ledaren hetman Semen Palij, uppror mot Polen, vilket misslyckades. Ivan Mazepa vände sig till den ryske tsaren Peter I och bad om tillåtelse om att få gå in i västbanken, vilket han fick och intog större delar av västra Ukraina eftersom Polen var försvagat av den svenska invasionen under Karl XII. Men rädslan för Palijs popularitet så flydde Mazepa. [8]
Efter det att det Stora nordiska kriget utbröt ställde Peter I av Ryssland krav på kosackerna att i stället för att, som de brukade, försvara sina domäner mot polacker, turkar och tatarer, vara i Polen och kämpa mot den svenska invasionsarmén. Detta orsakade stora skador hos kosackerna, upp till 70% av de krigande stupade. [9]
När Karl XII:s polske allierade Stanislaus Leszczynski började bli ett hot mot de ukrainska kosackerna 1708, bad Mazepa Peter I om militärt stöd, vilket han förvägrades eftersom tsar Peter samlat alla sina trupper på en inkommande svensk invasion.
När den svenska armén började närma sig Ukraina beslöt Mazepa att söka upp den, och den 28 oktober 1708 slöt han en allians med Karl XII. Men endast 3 000 av kosackerna förblev lojala till Mazepa, resten anslöt sig till Peter I. Ryssarna hämnades med att den 2 november 1708 brände Alexander Mensjikov ner Mazepas huvudstad Baturin och dräpte dess invånare och garnison. [10]
Detta gjorde många tidigare anhängare till Mazepa rädda och den 11 november 1708 valdes Ivan Skoropadskij till ny kosackhetman. Mazepas sista hopp om lojalitet var i Zaporozjje Setj, vilket mot alla odds stödde honom trots deras tidigare konflikter. Enligt dem var han åtminstone mindre ond än tsaren. Men även Zaporozjje Setj förstördes av ryska trupper 1709.
Mazepa följde med den svenska armén genom den hårda vintern 1708-1709. På våren började man belägra den ukrainska staden Poltava, och den 28 juli ägde slaget vid Poltava rum mellan ryska och svenska trupper. Slaget vanns av Ryssland och satte stopp för Mazepas dröm om ett fritt Ukraina. Han flydde tillsammans med Karl XII till den turkiska staden Bender, där han avled inte den 22 september.
Wikimedia Commons har media som rör Ivan Mazepa