| Sankt Johannes döparen Iohannes Baptista Jochanan ben Sacharja يحيى ابن زكريا Yaḥyā ibn Zakariyya |
|
|---|---|
 fresk av Pinturicchio |
|
| Martyr | |
| Född | cirka 6-2 f.Kr. |
| Död | cirka 30 e.Kr. |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan |
| Helgedom | Church of St. John the Baptist, Jerusalem |
| Helgondag | 24 juni (födelse), 29 augusti (död) |
| Attribut | kross, lamm |
| Skyddshelgon för | dop, konvertiter |
Johannes (latin Io(h)annes Baptista, hebreiska Jochanan ben Sacharja, arabiska Yahya, arameiska Yohanoun) är en profet inom fem religioner; judendom, kristendom, islam, bahai och mandeism. Han omnämns i bland annat Koranen, Nya Testamentet och i Bahais texter. Johannes döparen vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan.
Innehåll |
Johannes döparen började sin verksamhet runt år 29 e.Kr.[1] Han blev halshuggen på order av Herodes Antipas.[2][3]
I Nya Testamentet är Johannes, enligt Lukasevangeliet son till prästen Sackarias och dennes hustru Elisabet, släkting till Jesu mor Jungfru Maria. Johannes föddes sex månader före Jesus och dog omkring år 30 e.Kr.
Johannes levde enligt evangelierna ett asketiskt liv i Judeens ödemarker och i trakterna kring Jordan. Han förkunnade att folket behövde omvända sig och låta döpa sig för att vara redo att ta emot Guds Son. Även Jesus kom till Johannes för att låta döpa sig, vilket blev inledningen på hans offentliga verksamhet. I Bibeln anges att Johannes greps av Herodes Antipas efter att ha kritiserat dennes äktenskap med en släkting. Han avrättades genom halshuggning efter en tids fångenskap. Även Flavius Josefus rapporterar om Johannes döparens avrättning, men anger som skäl endast att han var en karismatisk ledare med många lärjungar och därmed var en politisk riskfaktor.[4]
Den 24 juni (se midsommardagen) är den kristna högtid som instiftats till minne av Johannes döparens födelse. Fram till 1924 benämndes enligt almanackan den 24 juni Johannes döparen, och fram till 1952 inföll midsommardagen alltid den 24 juni. Numera firas Johannes döparens dag i det svenska kyrkoåret söndagen efter midsommar.
I den ortodoxa kyrkan är han känd under namnet Johannes Förelöparen. På italienska kallas han San Giovanni Battista.
Inom islamisk tradition beskrivs Yahya (Johannes Döparen) och 'Isa (Jesus) mirakulösa födelse parallellt men utan att betraktas som gudomliga, däremot räknas de båda som profeter inom islam.
Jesus ses som människa och Gudsmanifestation – en andlig spegelbild av Guds vilja och härlighet – och som en uppenbarare av Guds förnyade och utökade budskap som gavs till en mänsklighet som utvecklats andligt sedan de tidigare Gudsmanifestationerna Moses, Zarathustra och Buddha. Johannes döparen var en man som Gud givit andlig insikt och vissa profetiska gåvor och som den förste som officiellt erkände Jesu uppenbarelse. Bahá'í-läran jämför ibland Johannes döparen med Báb eftersom båda var härolder åt en Gudsmanifestation som snart skulle ge sig till känna (Jesus respektive Bahá'u'lláh), men Báb rankas mycket högre än Johannes döparen och ses av bahá'íerna som en Gudsmanifestation med en egen uppenbarelse.
Enligt Baha'i-tron kan man i flera religioner, om man fördjupar sig i efterforskningar, hitta en härold som Johannes döparen och en person som Paulus som senare sprider uppenbarelsen.
I nyare tids forskning har man funderat kring om Johannes kan ha hört till den stränga grupp judar (esséer) som efterlämnade Dödahavsrullarna.
Wikimedia Commons har media som rör Johannes döparen