Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruks produkter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerade jobb tillväxt långt före sina grannländer.
Som en av initiativtagarna till euro ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.
Då var det en blomstrande ekonomi i Nederländerna och det fanns många banker. Detta var den viktigaste orsaken till att de kunde hålla stånd mot Västeuropas stormakter, som på den tiden ville kontrollera hela Europa själva. Ett annat resultat av den blomstrande ekonomin på 1600-1800-talet var att det byggdes många ståtliga byggnader och slott. Den armada som Nederländerna hade på 1600-1800-talet skulle varit omöjlig att samla ihop om det inte vore för det långt utvecklade bankväsendet i Nederländerna.
